Ribbgrynna

Från Wikipedia
Ribbgrynna
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljMeruliaceae
SläktePhlebia
ArtRibbgrynna
P. radiata
Vetenskapligt namn
§ Phlebia radiata
Synonymer
Phlebia radiata f. contorta (Fr.) Parmasto 1967[1]
Phlebia radiata f. merismoides (Fr.) Parmasto 1967[2]
Phlebia aurantiaca var. radiata (Fr.) Bourdot & Galzin 1928[3]
Phlebia kriegeriana Henn. 1902[4]
Xylodon carneus (Fr.) Kuntze 1898[5]
Phlebia aurantiaca (Schumach.) J. Schröt. 1888[6]
Phlebia radiata var. contorta (Fr.) Quél. 1886[7]
Radulum carneum (Fr.) Fuckel 1870[8]
Phlebia cinnabarina Schwein. 1832[9]
Merulius fulvus Lasch 1829[10]
Irpex carneus (Fr.) Fr. 1828[11]
Hydnum carneum (Fr.) Fr. 1821[12]
Phlebia contorta Fr. 1821[13]
Phlebia merismoides (Fr.) Fr. 1821[13]
Merulius merismoides Fr. 1818[14]
Sistotrema carneum Fr. 1818[15]
Auricularia aurantiaca Sowerby 1800[16]

Ribbgrynna (Phlebia radiata) är en vedlevande svamp som växer på död ved av lövträd. Den är blekt gråviolett till rödgul i färgen och växer tätt tryckt mot underlaget. Fruktkroppen har en rundad eller oval form och är vaxartad i konsistensens. Ofta växer flera fruktkroppar nära varandra och det kan bildas sammanhängande skorpor.

Ribbgrynna har ett vårtigt hymenium. Ett annat kännetecken för arten är att hymeniet har utstrålande veck eller ribbor.

Svampens sporer är svagt böjda och släta. De har en storlek på 4-6 x 1-3 µm.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svampen är en saprofyt, då den lever på död ved. Svampens fruktkroppar kommer under höst och vinter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är ribbgrynna ganska allmän i de södra och mellersta delarna av landet, i norr är den mer sällsynt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Parmasto (1967) , In: Eesti NSV Tead. Akad. Toim., Biol. seer 16(4):393
  2. ^ Parmasto (1967) , In: Eesti NSV Tead. Akad. Toim., Biol. seer 16:393
  3. ^ Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France (Sceaux):342
  4. ^ Henn. (1902) , In: Hedwigia, Beibl. 41:(146)
  5. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):541
  6. ^ J. Schröt. (1888) , In: Kryptogamenflora der Schweiz 3(1):461
  7. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):208
  8. ^ Fuckel (1870) , In: Jb. nassau. Ver. Naturk. 23–24:23
  9. ^ Schwein. (1832) , In: Trans. Am. phil. Soc., New Series 4(2):165
  10. ^ Lasch (1829) , In: Linnaea 4:552
  11. ^ E.M. Fries (1828) , In: Elench. fung. (Greifswald) 1:148
  12. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:420
  13. ^ [a b] E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:427
  14. ^ E.M. Fries (1818) , In: Observ. mycol. (Havniae) 2:235
  15. ^ E.M. Fries (1818) , In: Observ. mycol. (Havniae) 2:268
  16. ^ Sowerby (1800) , In: Col. fig. Engl. Fung. Mushr. (London) 3:pl. 291