24.10.2013 Views

GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

GRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>GRAPHIS</strong> <strong>ScnIPTA</strong><br />

Volym 4, hiifte I, 1992<br />

Nordisk Lichenologrsk Forening


Nordisk Lichenologisk Fiirening (NLF)<br />

Nordic Lichen Society<br />

Ordforande President: Tor Tgnsberg, Botanisk<br />

Institutt, <strong>Universitetet</strong> i Bergen, Alldgaten 4L,<br />

N-5007 Bergen, Norge.<br />

Vice ordf6rande Vice-president: H6rdur<br />

Kristinsson, The Akureyri Museum of Natural<br />

History, P.O. Box 580, ffi? Akureyri, Island.<br />

Sekreterare Secretary: Hikon Holien, Botanisk<br />

Institutt AVH, <strong>Universitetet</strong> i Trondheim,<br />

N-7055 Dragvoll, Norge.<br />

Graphis Scripta utges av Nordisk Lichenologisk<br />

Forening (NLF) med 2 nummer per 6r.<br />

Graphis Scipta publicerar vetenskapliga<br />

artiklar av intresse f6r nordisk lichenologi och<br />

foreningsmeddelanden. Medlemskap i NLF iir<br />

oppet for alla intresserade. Personligt<br />

medlemskap i NLF kostar 2W SEK for I99Z<br />

- 1993. Medlemmar i NLF fhr Graphis Scipta<br />

utan kostnad. Prenumeration (bibliotek, institutioner)<br />

for 1992 l993 kostar 250 SEK.<br />

Priset f6r volym 1 -/3 (1986 1991) tr 250<br />

SEK. Bestiillniny g6rs hos kassoren.<br />

Medlems- eller prenumerationsavgift sitts in<br />

pi foreningens postgirokonto eller betalas<br />

med check i svenska kronor. Adressindring<br />

meddelas till kassoren.<br />

Redaktor Managing editor: Vagn Alstrup,<br />

Institut for okologisk botanik, O. Farimagsgade<br />

2D, DK-1353 Kgbenhavn K, Danmark.<br />

Telefar (45) 33 145719, telefon (45) 33<br />

322919.<br />

Teknisk redaktion Technkal board: Gunnar<br />

Carlin, Anders Nordin, Goran Thor (teknisk<br />

redaktbr, technical editor) och Mats Wedin.<br />

Framsidans teckning Frontpage: Ulf Arup<br />

Edhagens Grafiska AB<br />

Kassor Treasurer: Ingemar Herber, MajgArdsv6gen<br />

7, S- 1,4L 44 Huddinge, Sverige.<br />

Ovriga styrelsemedlemmar Other committee<br />

memberc: Eric Steen Hansen, Botanisk<br />

Museum, Gothersgade 130, DK-LL23<br />

KObenhavn K, Danmark.<br />

Arto Puolasmaa, YO-kyH M A 2, SF-20510<br />

Turku, Finland.<br />

Graphb Scripta is published by the Nordic<br />

Lichen Society (NLF) twice a year. Graphis<br />

Scipta publishes papers of interest to Nordic<br />

lichenology and information from NLF.<br />

Membership of NLF is open to all persons.<br />

Membership in NLF is personal and costs<br />

SEK 200 for 1992 1993. Members receive<br />

Graphis Scripta free of charge. The subscription<br />

price is SEK 250 for 1992 1993.<br />

Volume 1 - 3 (1986 - 1991) can be ordered<br />

from the treasurer and the price is SEK 250.<br />

The membership or subscription fee should be<br />

sent to the treasurer (postal account or<br />

cheque in Swedish currency). Change of<br />

address should be directed to the treasurer.<br />

Adress: G6ran Thor, Botaniska institutionen,<br />

Stockholms Universitet, 5-106 91 Stockholm,<br />

Sverige.<br />

NLF's postgirokonto Postal account: 441 57<br />

93-L, Nordisk Lichenologisk F6rening, c/o I.<br />

Herber, Majg&rdwtigen 7, 5-141 M Huddinge,<br />

Sverige.<br />

Stockholm juni L99z<br />

ISSN 0901-7593


Lichens from the coast of Eniseiskii Gulf, W. Taimyr, Siberia<br />

MICHAIL P. ZHURBENKO<br />

Zhurbenko, M. P. L992: Lichens from the coast of Eniseiskii gulf, 'W.<br />

Taimyr, Siberia. Graphis Scripta 4: I-4. Stockholm. ISSN 0901 -7593.<br />

A list of 141 tara of lichens from the coast of Eniseiskii gulf, 'W. Taimyr,<br />

Siberia and their ecotopic distribution is presented. Eight species, including a<br />

few amphiberingian, are reported as new to Taimyr. The "active" (thriving)<br />

species of the local lichen flora are selected.<br />

Michail P. Zhurbenko, Laboratory of Lichenologt and Bryolog, Komarov<br />

Botanical Institute, Prof. Popov str. 2, St. Petersbrrg, 197376, Russia.<br />

Although the lichen flora of the Taimyr<br />

peninsula is better studied than most of the<br />

other regional floras of the Russian Arctic<br />

(Piin I979a, L979b, 1984, Piin & Martin 1978,<br />

Piin & Trass l97l), there still remains much<br />

to do for lichenologists.<br />

In July 1990, the author investigated the<br />

lichen flora at the coast of Eniseiskii gulf close<br />

to the mouth of Ragozinka river, 72" 48' N,<br />

80o 53' E, W. Taimyr, Siberia. This paper<br />

covers only part of the collected specimens,<br />

mainly macrolichens.<br />

Materials and methods<br />

As a rule, the material was collected on<br />

sample plots situated within a definite type of<br />

habitat. Usually such plots were measuring 25<br />

x 25 m. The total number of plots was 31.<br />

Some specimens were also collected outside<br />

the plots. The lichen flora was investigated<br />

within the radius of about five km from the<br />

base camp. Specimens were collected and<br />

determined by the author, unless othenvise<br />

stated. They are deposited at the Cryptogamic<br />

Herbarium of the Komarov Botanical Institute<br />

St. Petersburg (LE).<br />

For the chemical investigation, only spot<br />

tests were used.<br />

Climate and vegetation<br />

The climate is continental with a large temperature<br />

amplitude, a cold winter and a small<br />

annual precipitation (300-400 mm/year). The<br />

mean temperature in January is about minus<br />

27 oC, in July about plus 7 oC (Atlas of the<br />

Arctic 1985). A continuous snow cover melts<br />

in the middle of June and forms again at the<br />

end of September. According to the zonal<br />

classification (Yurtsev et al. l97S) the vegetation<br />

is referred to the southern arctic tundra.<br />

Favourable mesic habitats on placors<br />

(interfluves) are occupied by herb-dwarf<br />

shrub-moss(-lichen) tundras dominated by<br />

e.g. Carex ensifulia, Dryas punctata and<br />

Hylocomium splendens. Scrub communities<br />

occur only in the depressions of the relief.<br />

Type of habitats<br />

The following set of habitats was used for the<br />

ecotopic analysis of the local lichen flora.<br />

Accepted abbreviations are used hereafter in<br />

the annotated list of taxa. Number of plots in<br />

brackets:<br />

WS - willow shrubs (Salix reptans, S. lanata)<br />

along streams in valleys and in other depressions<br />

of the relief. (0)


2 Michail P. Zhurbenko <strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (199?)<br />

T - Polygonal spotted tundra (herb/dwarf St - Stone fields, of no calciferous content. (3)<br />

shrub/moss (lichen)) on placors (interfluves). Sw - stone fields in wet situations, e.g. along<br />

(4) water courses. (1)<br />

Md - herb-grass meadows on S-facing SS - stone fields covered by snow beds or<br />

slopes. (2) bordering them. (2)<br />

Dr - Dryas communities on well-drained, SR - stone fields together with rocky out-<br />

open tops ofhills. (2) crops. (3)<br />

W - sedge-cotton-grass tundra in wet stands,<br />

e.g. temporarily flushed sites along streams.<br />

(1)<br />

Sn - snow beds where snow persists until the The taxa and their habitsts<br />

middle of July or later. (3)<br />

Et edge of the coastal terrace, in rather<br />

moist environments. (1)<br />

Mr - grass-hypnum and polygonal mires. (2)<br />

Dw - drift-wood and old wood of the traps<br />

for polar fox in tundra. (5)<br />

EOc<br />

812<br />

44<br />

11<br />

34<br />

22<br />

11<br />

43+<br />

44<br />

44<br />

78<br />

7 1t<br />

44<br />

47<br />

44<br />

14<br />

31<br />

10 15<br />

713<br />

69<br />

45<br />

t2 24<br />

44<br />

22<br />

14<br />

56<br />

R - outcrops of bed-rocks (basalt, diabases).<br />

(2)<br />

E total number of the developed Upes of<br />

habitats.<br />

Oc - occurrences in the 31 sample plots.<br />

+ = 1 finding outside sample plots (ecotype).<br />

C. odontella: SR 1 1<br />

C. pinasln: Dw 1 5<br />

C. sepincola: Dw 1 4<br />

Cladina arbuscula:T, ET, Mr, Dw,<br />

SI,SR,R 7 10<br />

C. rangifeina: T, Mr 2 4<br />

C.stygia:T 1 1<br />

Cladonia acuminata: Md 1 1<br />

C. amaurocraea: W, Mr, Dw, St, SS,<br />

SR,R 7<br />

C. bacilliformis: T, Mr 2<br />

C. bellidiflora: T, ET, Mr, Dw, St, SR, R 7<br />

11<br />

2<br />

8<br />

C. cariosa: Dw, R<br />

2 2<br />

C. canteola: Dw<br />

1 1<br />

C. cenotea: Mr, Dw<br />

2 2<br />

C. chlorophaea s. lat.: T, Md,<br />

Dr, St, SS, SR, R<br />

78<br />

C. coccrftro: T, Dr, Sn, ET, Mr,<br />

Dw, St, SS, SR, R<br />

C. cornuta: Mr, Dv<br />

C. qanipes: T, Mr, Dw<br />

C. deformrs: Dw<br />

C. ecmocyna: T, Md, Dr, Sn, ET,<br />

Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

C. fimbriata: T, Dw, R<br />

C. furcata: T, Mr<br />

C. gracilrs: T, R<br />

C. macrophylla: ET, Dw, St, SR, R<br />

C. phyllophora: St, SR<br />

10 16<br />

22<br />

36<br />

11<br />

11 20<br />

35<br />

23<br />

21<br />

55<br />

22


GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992)<br />

C. pleurota: Mt, Dw, St, SR, R<br />

C. pocillum: T, Md, Dr, Sn, ET,<br />

Dw, SS, SR, R<br />

C. pyxidata: T, Md, Dr, Sn, ET,<br />

Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

C. squamosa: T, Mr, Dw, St, SR, R<br />

C. sticta: T, Dr, W, Sn, ET,<br />

Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

C. cf. subcervicomls: SS<br />

C. subfurcata: T, Sn, SS<br />

C. sulphurina: Dw<br />

C. uncialrs: T, ET, Mr, Dw, St, SR, R<br />

Coelocaulon aculeatum: Dr<br />

Coriscum virid,e: Mr<br />

Dactylina arctica: T, Md, Dr, Sn,<br />

Mr, Dw, St, SR, R<br />

D. beingica: Md<br />

D. ramulosa: T, Md, Dr, Dw, SR, R<br />

Evernia mesomorpha: Dw<br />

Foraminella ambrya: Dw<br />

F. hyperopta: Dw<br />

Hypogmnia austerodes: Dw<br />

H. physodes: Dw, St, SR<br />

H. subobscura: T, Dr, Dw, St, SR, R<br />

Lobaia linita: T, Md, Dr, W, Sn, ET,<br />

Mr, Dw, St, SR, R<br />

Melanelia granulosa: St, SR, R<br />

M. infumata: Dw, St, SR, R<br />

M. pannifurmis: St, SR, R<br />

M. septentionalis: Dw<br />

M. sorediata: St, SS, R<br />

M. stygia: St, SS, SR, R<br />

M. substygta: St, SR<br />

Nephroma arcticumi T, Mr, St<br />

N. expallidum: T, Md, W, Sn, Mr,<br />

Dw, St, SS, SR, R r<br />

Ochrolechia frigida: T, Md, Dr, Sn,<br />

ET, Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

Ochrolechia upsaliensrs: T, Md, Dr,<br />

Dw, St<br />

Pannaia pezizoides: T, Md, Dr, W,<br />

ET, Dw, SS, R<br />

P. praetermissa: Md, Sn, St, R<br />

Parmelia fraudans: St, SR, R<br />

P. omphalodes: T, Dr, Dw, St, SR, R<br />

P. saxatilis: Dw, St, SS, SR, R<br />

P. sulcata: Dw, St, SR, R<br />

P arme lie II a triptophylla f . onegen.rrr<br />

56<br />

913<br />

11 t9<br />

66<br />

11 20<br />

11<br />

33<br />

12<br />

79<br />

11<br />

11<br />

9<br />

1<br />

6<br />

1<br />

I<br />

1<br />

1<br />

6<br />

6<br />

L4<br />

1<br />

8<br />

1<br />

4<br />

1<br />

1<br />

11<br />

11<br />

11 L7<br />

36<br />

47<br />

35<br />

12<br />

33<br />

46<br />

22<br />

32<br />

10 L7<br />

11 L9<br />

5<br />

9<br />

4<br />

3<br />

5<br />

5<br />

4<br />

1<br />

13<br />

4<br />

4<br />

L2<br />

11<br />

9<br />

1<br />

Lichens from Eniseiskii 3<br />

Peltigera aphthosa:T,Md, Dr, Sn,<br />

Mr, Dw, St<br />

P. didactyla: T, Md, Dr, Sn, Dw,<br />

St, SS, SR, R<br />

P. lepidophora: T, Dr, Sn, St, R<br />

P. leucophlebia: T, Md, Dr, W, Sn,<br />

Mr, Dw, St<br />

P. malacea: T, Md, Dr, W, Sn, Dw,<br />

St, SR, R<br />

P. rufescens: T, Md, Dr, W, Sn,<br />

Mr, Dw, St, R<br />

P. scabrosa: T, Md, Mr, Dw, St, SR<br />

P. venosa: T, Dw, R<br />

Pertusaia bryontha: T, Md<br />

P. dactylina: T, Mr, Dw, St, SR<br />

P. geminipara: T, ET, SS, SR, R<br />

P. oculata: Dw, SS, SR<br />

P. panyrga: T, Dr, St, SR<br />

P. subdactylina: T, Dr, Dw, St,R<br />

Phaeocalicium praecedens: WS<br />

Phaeophyscia cf. endococcina: SS<br />

P. kairamoi: R<br />

P. cf. nigricanr: R<br />

P. sciastra: St, SR, R<br />

Physcia aipolia v. alnophila: Ws, Dw<br />

P. caesia: WS, St, SR, R<br />

P. dubia: WS, Dw, St, SS, SR, R<br />

Physconia detersa: St, R<br />

P. muscigena: WS, Dr, St, SR, R<br />

Pseudephebe minuscula: SR<br />

P. pubescens: SR<br />

Psoroma hypnontm: T, Md, Dr, W, Sn,<br />

ET, Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

Mizoplaca chrysoleuca: R<br />

Soloina crocea: Dw, St, SR, R<br />

Sphaeorophorus fragilis: St, SR, R<br />

S. globo,rr{.r: T, Dr, Mr, Dw, St, SR, R<br />

Stereocaulon alpinum: T, Md, Dr, Sn,<br />

Mr, Dw, St, SS, SR, R<br />

S. botryosum: Dw, St, SS, SR, R<br />

S. capitellatum: R<br />

S. glareosum: W, Sn, Dw, SS<br />

S. groenlandicurn: St, SS, SR, R<br />

S. ivulorum: T, Dr, W, Sn, ET, Dw,<br />

SS, SR<br />

S. subcoralloides: SS, SR, R<br />

Sticta arctica: T, Dr, Sn, Dw, R<br />

710<br />

915<br />

46<br />

89<br />

913<br />

916<br />

68<br />

33<br />

22<br />

56<br />

s5<br />

34<br />

48<br />

57<br />

11<br />

11<br />

12<br />

11<br />

33<br />

22<br />

47<br />

68<br />

23<br />

59<br />

11<br />

11<br />

t2 18<br />

11<br />

44<br />

33<br />

712<br />

10 22<br />

56<br />

11<br />

44<br />

44<br />

813<br />

33<br />

59<br />

I


4 Michail P. Zhurbenko<br />

Thamnolia subultformis: T, Md, Dr,<br />

Mr, St, SR, R 7 15<br />

T. vermicularis: T, Md, Dr, Mr, St, SR, R7 13<br />

Umbilicaia arctica: SR 1 1<br />

U. qlindrica: SS, SR, R 3 6<br />

U. decussata: SR, R 2 4<br />

U. deusra: SS, SR 2 3<br />

U. hyperborea: SR, R 2 4<br />

Discussion<br />

The following species are new to Taimyr:<br />

Dactylina beringica, Melanelia substygia,<br />

Parmeliella tiptophylla f. onegensis, Phaeocalicium<br />

praecedens, Physcia aipolia v.<br />

alnophila, Physconia detersa, Stereocaulon<br />

capitellatum and Umbilicaria tyngei. Three<br />

species, which were previously known from<br />

single findings were confirmed: Asahinea<br />

scholanderi (known from Tareia), Corbcum<br />

viride and Phaeophyscia kairamor (both<br />

species were known from Kresty Taimyrskie).<br />

The occurrence of Asahinea scholanderi, and<br />

Dactylina beringica at western Taimyr is of<br />

interest taking into account the amphiberingian<br />

pattern of distribution of these<br />

species. The most "active" (thriving) lichen<br />

species sensu B. A. Yurtsev (Yurtsev et al.<br />

1978) are those which thrive in the highest<br />

number of habitats in the landscape and play<br />

the most important role in the plant cover.<br />

These are Cetraia islandica, Stereocaulon<br />

alpinum, Cladonia ecmoqna, C. sticta,<br />

Ochrolechia figida, Cladonia plaidata,<br />

Psoroma hypnotuffi, Lobaia linita, Nephroma<br />

etcpalliduffi , Peltigera rufescens, Cladonia cocctfera,<br />

Cetraria cucullata, Peltigera didactyla,<br />

Thamnolia subuliformis and Dactylina arctica.<br />

Acknowledgements<br />

Thanks are due to the following persons help<br />

with determinations: R. Moberg (Physciaceae),<br />

E. S. Hansen (Coriscum viride), G. B.<br />

Feige (Umbilicaria spp.), P. M. Jorgensen<br />

(Parmeliella triptophylla) and A. N- Titov<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (Leez)<br />

U. Iyngei: SR<br />

U. proboscidea: Dw, SR, R<br />

U. torrefacta: St, SR<br />

Usnea sp.: Dw<br />

Xanthoia candelaia: Dw, SR, R<br />

X. elegans: St, SW, SS, SR, R<br />

X. sorediata: St<br />

(Phaeocalicium praecedens). I am indebted to<br />

N. Matveeva and L. Zanoha for the opportunity<br />

to take part in their expedition to<br />

Taimyr in 1990. The English was revised by U.<br />

Sochting.<br />

References<br />

11<br />

34<br />

z1<br />

11<br />

36<br />

56<br />

11<br />

Atlas of the Arctic. 1985: Treshnikov, A. F.<br />

(ed.).Moscow.<br />

Piin, T. L979a: Terricolous lichens of the cape<br />

Cheliyskin. In: Arctic tundra and polar<br />

deserts of Taimyr: 6'l'-73. I-eningrad.<br />

Piin, T. 1979b: Terricolous lichens in the<br />

vicinity of the bay Mariia Pronchisceva.<br />

In: Arctic tundra and polar deserts of<br />

Taimyr: l4-I43. lrningrad.<br />

Piin, T. 1984: Flora and distribution of terricolous<br />

lichens in the southern tundra of<br />

Taimyr. In: Flora and groupings of lower<br />

plants in natural and antropogenous<br />

extreme environment conditions: L34-172.<br />

Tallinn.<br />

Piin, T. & Martin, Y. 1978: Flora of terricolous<br />

lichens. In: Ary-Mas: 101- I23.<br />

kningrad.<br />

Piin, T. & Trass, H. L97l: Terricolous lichens<br />

in the vicinity of Tareia (W. Taimyr). In:<br />

Biogeocenoses of Taimyr tundra and their<br />

productivity: 15 1 - 159. Irningrad.<br />

Yurtsev, B. A., Tolmatchev, A. I. & Rebristaja,<br />

O. V. 1978: The floristic delimitation<br />

and subdivision of the Arctic. In: Yurtsry<br />

B. A. (ed.), The Arctic floristic region: 9-<br />

105. Irningrad.


Anteckningar om nfrgra arter av Peltigera canina-gruppen i<br />

Sverige<br />

GUNNAR CARLIN<br />

Carlin, G. 1992: Anteckningar om n8gra arter av Peltigera canin4-gruppen i<br />

Sverige. [Notes on the Swedish species of the Peltigera canina group.J<br />

Graphis Scipta 4: 5-17. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />

During recent years, several new species of Peltigera have attracted attention<br />

in Sweden. As a consequence, several of the specific characters commonly<br />

used in examination keys and short descriptions are now obsolete. The present<br />

paper describes the large tomentose Peltigera-species P. canina, P.<br />

kristinssonii, P. membranacee, P. ponojenrrJ, P. praetextata, P. retifuveata and<br />

P. rufescens. The authors ambition was to describe characters useful for the<br />

identification of the species, rather than attempting to cover the morphology<br />

completely. Short notes on the ecology and distribution within Sweden are<br />

included.<br />

Gunnar Carlin. The Herbaium, University of Uppsala, Box 541, 5-751 21<br />

Uppsala, Sweden.<br />

Det har varit relativt Htt att med korta uttryck<br />

karaktiirisera arterna i Peltigera caninagruppen:<br />

P. praetactata har isidielika bildningar,<br />

P. rufescens har smala, krusiga lober<br />

med uppvikt kant, i princip iir allt Ovrigt P.<br />

canina speciellt om det finns tufsiga rhiziner.<br />

Det har f6ljaktligen varit Htt att gora en enkel<br />

bestdmningstabell. Men sedan Vitikainen<br />

(1981, 1985) uppmiirksammat arterna P.<br />

I


6 Gunnar Carlin <strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (19e2)<br />

rr''il<br />

!,///r,uW<br />

\l \\ /, \\'\. -t/ /<br />

\/<br />

1---"t1<br />

Pdli3ewa cctrztl,tcl<br />

41"" Scln"Zter nL lq3z V b D orsjD<br />

ta(/ I (t,<br />

r/l ///, t,t/ t<br />

rr// ///, ,ttt.<br />

'4 ' //t rt<br />

:/e<br />

->,.fr<br />

RrJluffi*;\ff^A\,^., E V \qqs<br />

Figur 1. Schematiska bilder av P. canina-b61ar, efter hArt pressade exemplar. loberna 5r korta,<br />

breda, rundade och 6verlappande. Den ovre bilen visar typiska nedbdjda lobiindar och en antydd<br />

radiiir tillviixt, medan den undre bllen viixt mer oregelbundet och ger ett mer "krispigt' intryctq<br />

vilket fdrstiirks av att bllkanterna skadats blde i naturen och i herbariel<br />

/2/'<br />

"r,/(r*<br />

z


GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992)<br />

belu. H6r anses att b6len helt och hfillet best6r<br />

av lober (vilka genom forgreningar och<br />

inskiirningar delas upp i nya "lober" av ltigre<br />

ordning - hiirav dubbeltydigheten i begreppet<br />

lob), snarare 6n att lober skulle vara utskott<br />

fr6n en central bAl.<br />

Eftersom btlen, eller "hogsta ordningens"<br />

lober, ofta utbreder sig divergerat och forgrenat<br />

mot periferin uppster problemet hur<br />

man definierar lobernas bredd. Den praktiska<br />

lOsningen verkar bli det bredaste, av<br />

insk6rningar ej avbrutna, avstlndet mellan tv6<br />

lobkanter, som man kan se. Problemet kan<br />

tyckas konstruerat, men iir inte sA trivialt n6r<br />

man tvingas ttinka efter. Vilken ordning av<br />

insktirningar skall man stanna vid? (Jiimf6r<br />

med de kdnda fraktalgeometriska (definitions-<br />

) problemet: hur lAng 6r en kuststrticka!<br />

Kusten mellan t.ex. Hudiksvall och S6derhamn<br />

tir 5 mil om man anvdnder en 1 mil l8ng<br />

miitsticka, men siikert 50 eller kanske 500 mil<br />

om man anviinder en L cm lAng miitsticka, osv.<br />

ad inftnitum.)<br />

Andra anviinda begrepp som rydlig, knottig,<br />

smdgropig, matt, gltinsande 6r relativa och<br />

diirfor iinnu hopplosare att definiera och<br />

kriiver kontrasterande jiimforelsematerial f6r<br />

att kunna f6rst6s rdtt. Detta 5r ju egentligen<br />

inget konstigt. De flesta karakttirer tir i<br />

grunden relativa, och f6r alla sliikten gdller<br />

mer eller mindre att det iir omojligt att<br />

besttimma den f6rsta ensamma kollekten efter<br />

floran. Trots att det tar emot f5r man som<br />

vanligt sviilja att ingen bestiimningsnyckel kan<br />

erstitta erfarenhet och arbete. Jag har tilHtit<br />

mig att ganska ogenerat anvii-nda jdmfdrande<br />

uttryck utan att klart ange vad jag jiimfor med.<br />

T. ex. n6r det siigs att loberna hos P.<br />

membranacea [r ganska korta och breda<br />

(canina-lika), jiimfor jag forst6s med P.<br />

rufescens, P. praeteJcta och P. ponojensis.<br />

Miirk att beskrivningen av rhiziner alltid giiller<br />

friliggande sidana, aldrig rhiziner som tir<br />

fastvrxna vid underlaget.<br />

Peltigera canina<br />

B6len kan bli 6ver 20 cm stor.<br />

Peltigera canina-gmppen i Sverige 7<br />

l.oberna tillvtixer vanligen divergerande,<br />

de forgrenar sig upprepat och breder ut sig +<br />

6ver varandra ("taktegellagda"), se figur L.<br />

Loberna iir typiskt mycket breda 2-3(-4) cm,<br />

runda eller n6got tviirt avhuggna i 6nden, och<br />

6r riitt korta (har korta insktirningar).<br />

Lobkanterna 5r konvexa, "tslika", nedb6jda<br />

och + krusiga i ytteriinden. l,oberna kan i<br />

vissa fall vara lfrngstrSckta och ha uppetvikta,<br />

krusiga radiiira "parallella" sidor, men detta iir<br />

ovanligt och aldrig lika tydligt som hos vissa<br />

former av P. praetextata (figur 2). (Bilden av<br />

"P. canina" i Moberg-Holrnisen: Lavar,<br />

forestiiller ddrfor troligen P. praetextata). Det<br />

forekommer ocks6 b6lar med mindre, krusigare<br />

lober, som kan vara sv6ra att skilja fr6n<br />

P. rufescens (bed6m rhizinerna!).<br />

B6lytan tir matt sm6knottrig, gre till<br />

brun, hos tunna bfrlar {- bucklig efter [dermonstret<br />

p6 undersidan. Ytans matthbt iir<br />

niir man liirt kiinna denna karaktiir - vanligen<br />

ett mycket gott skiljetecken gentemot P. praetextata,<br />

som har mer fettgHnsande yta (dock<br />

lSngt ifrtn glansen hos t. ex. P. potydactyla).<br />

B8len iir vanligen tjockare och sl6tare (dvs.<br />

mindre bucklig) An hos P. membranacea, men<br />

kan vara lika tunn som hos denna, och undersidan<br />

kan ha ett gr8aktigt fdrgstick fr6n<br />

alglagret. Undersidan tir alltid Uus.<br />

Tomentum tdcker vanligen st6rre delen av<br />

b6len, men kan saknas i centrala delar och<br />

faller ibland av sjokvis. Det 6r tjockast mot<br />

lobiindarna, alltid kraftigt utvecklat, alltid<br />

kraftigare och mer omfattande dn hos P.<br />

praetextata.<br />

Adrorna iir ljusa, vita svagt ockragula,<br />

men blir ibland morkare i centrala delar, se<br />

figur 5. De bildar ett niitverk, som 6r tydligt<br />

och blir finare och finare fOrgrenat ut mot<br />

bilens kant. Adrorna tir distinkiupphojda och<br />

vll avgrdnsade fr6n bilens undre W, (men<br />

plattare 6n hos P. membranacea), tiimligen<br />

smala, de grovsta blir ca 0,5 mm breda. Ytan<br />

iir sldt (dvs hyferna 5r l6ngsg6ende och -i'<br />

sammanklibbade) eller ibland sammetsluddiga,<br />

liknande den hos P. membranacea. (Luddiga<br />

6dror tycks vara h6gre och skarpare avsatta 6n<br />

sliita Adror.) Mellanrummen mellan 6drorna 6r


8 Gunnar Carlin<br />

11,, ' ', ,<br />

//-<br />

a<br />

'tz/t)/)>'.2<br />

-?/: ,2r-<br />

4/i<br />

;",{<br />

\ t1<br />

rri<br />

?', Uii<br />

l'/l<br />

Pel{ige,ra pta.\ur{a}c\ L.'^do.[^l t{.lV. lqS3<br />

ttlt.Fu.-bo<br />

pe\{isen^ vu{esce"' U;fU"X'Y;l;1,<br />

Figur 2. P. praetextata. Raditirt utvecklad b6ltyp med avl6nga,<br />

overlappande lober med uppvikt, krusig kant.<br />

Figur 3. Smallobig b6l av P. rufescens med uppvikta, krusiga lober.<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (19e2)<br />

hoptrlingda, ej markant


GRAPHTS SCRTPTA 4 (Leez)<br />

ljusa, alltid minst dubbelt si brett som de<br />

omkringliggande 6drorna, och ! rombformiga,<br />

ca 2-3 ggr si ltnga som breda, ibland iinnu<br />

mer avl6nga. Adror p6 fertila lobutskott lr,<br />

som hos alla Peltigera-arter, betydligt kraftigare.<br />

Rhizinerna, figur 6, dr m6ngformiga, sitter<br />

betydligt tdtare 6n hos P. praetextata och p.<br />

membranacea, ibland med kortare avstind tin<br />

0,5 ffiffi, ibland flera stycken i en tat rad,<br />

ibland som en kam av smA korta buskiga<br />

rhiziner mellan tv6 liingre.<br />

Rhizinerna 5r ungefiir jiimntjocka med Adran<br />

de sitter pe och tir vanligen kortare iin 5 mm.<br />

Friliggande rhiziner iir alltid vita. De varierar<br />

frin i lOst sammanh6llna uppsplittrade<br />

knippen av + parallella hyfer, till yvigt f6rgrenade,<br />

buskiga rhiziner med rikligt med<br />

mm-l6nga vinkelrdtt eller snett "fram6triktade"<br />

(mot marken riktade) sm6grenar. Det<br />

forekommer iiven membranacea-lika enkla,<br />

l6nga rhiziner, som tir ttickta av en sammetsliknande<br />

matta av vinkelratt utstaende korta<br />

hyfer.<br />

Rhizinetiickningen iir mycket olika pi<br />

olika delar av samma b8l, fr6n helt glest sittande<br />

till en kompakt matta av buskiga<br />

rhiziner, som inte liimnar b6lens undersida<br />

synlig. Olika Wper av rhiziner iir inte huflrx<br />

sammanblandade utan det finns gradienter<br />

fr6n den korta buskiga typen till den l6nga<br />

smala.<br />

Apothecierna iir morkbruna. 7 ffiffi,<br />

ungefiir cirkelrunda eller n6got bredare iin<br />

h6ga, pe I upprtittstiende lober. Vanliga.<br />

Ekologi och utbredning. P. canina vtixer<br />

bflde bland mossa pA sten och triidstammar<br />

och p6 marken i skuggiga skogar, men 6ven p6<br />

torrare stiillen som viigsklrningar (se Lindahl<br />

1953). Sk-TL. Utbredningens tyngdpunkt<br />

ligger norrut av herbariematerialet att d6ma.<br />

Det finns t ex f6 kollekter fr6n Bohusltin, och<br />

arten tycks vara ovanligare tin P. praetextata i<br />

Svealand och Gotaland.<br />

Sammanfattning. Peltigera canina iir en<br />

ttimligen enhetlig art, utmiirkt av breda lober,<br />

f6rekomst (6tm. htir och dar) av buskiga<br />

rhiziner och viil utvecklat tomentum.<br />

Peltigera canina-gntppen i Sveige 9<br />

Typiskt f6r P. canina 6r den oj6mna,<br />

fliickvisa forekomsten av tiitt sammanpackade<br />

korta, buskiga, "lurviga" rhiziner. Stdllen med<br />

glesa l6nga rhiziner och tydligt upphOjda 6dror<br />

blir mycket lika P. membranacea. Observera<br />

att rhizinernas utseende varierar mer inom<br />

individen zin mellan individerna.<br />

Peltigera kristinssonii<br />

B6len 6r ca 10 cffi, alltsA mindre 6n hos p.<br />

canina.<br />

Loberna tir t-L,s-Z cm breda med<br />

uppAtbojda (eller inrullade) kanter, liknar<br />

mycket P. rufescens. Lobkanterna biir ofta smi<br />

isidielika lober. Bfilytan iir striiv i kanten och<br />

bdr scabrosa-lika vflrtor och ett sparsamt, fint<br />

tomentum av uppriitta, korta hir. Mot centrum<br />

blir ytan blank, helt olik ytan hos p.<br />

rufescens och P. canina, och inte riktigt lika<br />

gltinsande som hos P. potydactyla. Bilen ir<br />

grfibrun - brun, ofta karaktiiristiskt gulaktig.<br />

Adrorna 6r m6rka, tamhgen plana och<br />

luddiga av uppriittst6ende hyfer. De bildar ett<br />

fint och tiitt niitverk av polydacUla .W. Mellanrummen<br />

iir ljusa och rundade. Adrorna 6r<br />

jtimforelsevis flatare och niitverket iir finare 6n<br />

hos P. canina och P. rufescens.<br />

Rhizinerna 6r m6rka - svarta, upp till 3-<br />

4 mm l6nga, tufsiga, buskiga eller enkla, de<br />

sitter viil 6tskilda.<br />

Ekologi och utbredning. P. kristinssonii<br />

vtixer i huvudsak ovan trtidgr6nsen. Jmt-TL.<br />

Utom Sverige tir arten k6nd fr6n Gr6nland,<br />

Island, Nordamerika, Sovjet, Norge, Turkiet,<br />

Alperna och Pyren6erna.<br />

P. kistinssonii kiinns bdst igen pl den i<br />

centrala delar blanka b6lytan, och de fina<br />

hSren i de yttre delarna.<br />

Denna beskrivning 5r extraherad ur Vitikainen<br />

(1985) och Kristinsson (1968, som p.<br />

occidentalis). Jag har sjtilv inte sett n6got<br />

svenskt material, endast ett fStal isliindska<br />

kollekter. Dessa stdmmer viil med ovanstiende<br />

beskrivning vad gtiller loberingens likhet med<br />

P. rufescens, b8lytans glans och det fina<br />

tomentumet. Diiremot iir inte alls undersidans<br />

karaktiirer lika klart skilda frAn p. rufescens,<br />

som antyds i beskrivningarna. Hos det


10 Gunnar Carlin<br />

NW<br />

Ntrfi<br />

.$' tr'1,i.,*,-<br />

'{ i, //'7<br />

',<br />

il<br />

V v+^<br />

Peffiget^". wrernb s am6L €A<br />

tt,rqJ* s to,\ t{. x' tct Sct<br />

o'[o t,.lcr'^'^'A c1<br />

Bat"".<br />

Vlt':<br />

/ 7t<br />

ffi \i<br />

ft<br />

,ry<br />

aa<br />

i3,<br />

w4<br />

'*, i4i<br />

.' i.:7:><br />

\ v,t -\<br />

ffiJ il,Tl<br />

I r, I ,,i,' l,r/!<br />

Figur 4. P. membranacea. Tunn, bredlobig caninc-lik b6l.<br />

i i /'t"<br />

,,rr'<br />

TA<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCzuPTA 4 (1992)


GRAPHTS SCRTPTA 4 (19e2)<br />

material jag sett tir iderntitet finmaskigt och<br />

tydligt i lobkanten, men det iir ljust, ej m6rkt<br />

som hos P. potydactyla. Innanfor kantzonerna<br />

iir 8drorna bredare, sammanflytande och delvis<br />

morka. Rhizinerna likn ar P. ntfescens. Av det<br />

lilla material jag undersOkt ?ir det svf,rt att fe<br />

en ktinsla for det karaktiiristiska hos p.<br />

I


12 Gunnar Carlin<br />

Stna A r r,<br />

Pe t I i qe,,rc\ vn eM bravr r,tc e c^<br />

Vatt{uist Vg. E' \qrq<br />

Ye\*lc(era ca!.r/lc\<br />

v<br />

Lindc.hl Up\. \.U. l9tl9<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (re92)<br />

fa<br />

) Pr:'r<br />

Fisur 5. Aderniit (utan rhiziner) hos Peltigera membranacea och P. canina. Adrorna ar vita.<br />

Ai"tna*, ai gf.tit. hos P. membranoiea och forhAllandet mellan ldrornas bredd och<br />

mellanrummenJ bredd Ar mindre. P. canina kan ha Adror och rhiziner som iir praktiskt taget<br />

identiska med P. membranacea, men Aderniitet er altid tatare'<br />

Observera att storleksskillnaden pA teckningarna inte betyder annat dn att en hogre ordning av<br />

lober iir avbildad hos P. membranacea.Tacif1r tvl tredjedelar f6r en direkt j6mf6relse!


<strong>GRAPHIS</strong> SCRTPTA 4 (ree?)<br />

6r tunnare och mindre utbrett, finns endast i<br />

lobernas yttersta delar och kan vara mycket<br />

otydligt.<br />

Adringen faller helt inom variationen , for<br />

P. rufescens.<br />

Rhiziner, figur 8. Typiska ponojenrurhiziner<br />

6r vita, viil Stslilda men ibland<br />

ttittsittande (flera per mm-), upp till 4 mm<br />

linga, tunna - 0,1-0,2 mm breda, och bestir<br />

av tiitt sammanklibbade liingsgiende hyfer.<br />

Dessutom fdrekommer, liksom hos P.<br />

rufescens, kamlika rader av tatt sittande korta<br />

rhiziner, buskiga-borstlika-uppsplittrade rhiziner,<br />

och till och med enstaka bruna rhiziner.<br />

Apothecier som hos P. canina och P.<br />

rufescens. Saknas ofta. Enligt Vitikainen<br />

(muntligt) tenderar apothecierna hos P. ponojensis<br />

att vara bredare, st6rre och ljusare tin<br />

hos P. rufescens.<br />

En sliit bAlyta med svagt tomentum korrelerar<br />

viil med f6rekomst av m6nga linga,<br />

tunna, vita rhiziner, vilket definierar P. ponojensis.<br />

Formodligen skiljer man P. rufescens<br />

och P. ponojensrs liittast genom de ovre belytornas<br />

klart olika karakt?irer. (Jtimfor ocksA<br />

P. kristinssonii, som 6r mycket svArare att<br />

skilja frln P. ponojensis).<br />

Ekologi (?) och utbredning som hos P.<br />

rufescenJ. De ekologiska preferenserna kommer<br />

sdkert att kunna formuleras med st6rre<br />

skhrpa, sedan nu arten uppmiirksammats av<br />

Vitikainen (1981). Sk-TL.<br />

Peltigera praetextata<br />

B6len kan bli ca 30 cm stor.<br />

Loberingen kan vara av tve riitt skilda<br />

slag, som kan f6rekomma bredvid varandra i<br />

naturen. Dels finns en typ vars lober iir<br />

lingstriickta, vdxer ut radi6rt fr6n b6lens mitt<br />

och vidgar sig gradvis mot b8lperiferin, se figur<br />

2. De iir i sin inre del ca 1 cm breda och nSgot<br />

bredare mot bfrlperiferin. Inskdrningarna mellan<br />

loberna Ar * radiiira och tydliga. Loberna<br />

iir ej tydligt Overlappande, ofta pressar intillliggande<br />

lober varandras sidor uppit sA att<br />

loberna blir riinnformiga. Kanterna iir n6got<br />

uppbojda och ofta mycket krusiga, men nedb6jda<br />

i den avrundade lobtinden. Den andra<br />

Peltigera canina-gntppen i Sverige 13<br />

typen av lobering liknar typisk P. canina, dvs<br />

loberna 6r breda och overlappande, har mer<br />

cirkuliir omkrets (-inte lAngsmala) och har f<br />

nedbojda kanter runt om.<br />

Bfilytan iir helt sliit till liiderartat sm[bucklig,<br />

jiimnt gr8tiirgad till kraftigt brun - det<br />

senare 6r typiskt fbr arten, ibland med<br />

obetydliga ljusare fliickar. B6len 5r vanligen sl<br />

tjock att undersidans fldermonster ej antyds<br />

genom bucklor pl ovansidan, men tunnare<br />

och buckliga bAlar f6rekommer.<br />

Tomentum varierar, iir alltid viilutvecklat<br />

men tiimligen tunt, finns alltid p6 lobernas<br />

yttersta 3-5 ffiffi, saknas vanligen centralt.<br />

Den tomentumfria ytan i centrala delar av<br />

bilen utgor vanligen en betydligt st6rre andel<br />

av b6len och iir mer gltinsande tin hos P.<br />

canina.<br />

Fyllidier 5r utmiirkande for arten och kan<br />

tiicka kvadratcentimeter-stora omrAden, men<br />

5r ofta begriinsade till vissa sprickor och<br />

kanter. Kantfyllidier b6rjar som smi diskreta<br />

korn, och utvecklas till t6tt sammantr6ngda,<br />

upprepat loberade ! korallika {511, med ca 0,L<br />

mm breda ! platta lober. Aven lobytans ryllidier<br />

(de som ej 6r uppenbart associerade till<br />

skador i bSlen) tycks b6rja som diskreta fia[<br />

vilka utvecklas till platta korallika tiita<br />

"buskar". Ibland finns bara sm6 korn och ej<br />

ordentligt utvecklade inskurna, loberade qail.<br />

Ibland saknas fyllidier helt. Observera att<br />

m6nga (alla?) Peltigera-arter kan ha smt fialliga<br />

utskott pA lobkanten (men inte liings<br />

sprickor och pl b8lytan). F6rekomst av fyllidier<br />

iir siledes ej ett stikert kSnnetecken f6r<br />

P. praetextata. Det iir framf6r allt undersidan,<br />

speciellt rhizinerna som bdr de arttypiska<br />

kiinnetecknen som hos de flesta Peltigeraarterna<br />

men Sven den n6got gliinsande<br />

barken iir en god karaktiir.<br />

Adringen liknar i allt viisentli gt P. caninas.<br />

Kanske har P. praetextata ett tiitare f6rgrenat<br />

ndtverk iin P. canina.<br />

Rhizinerna, figur 11, iir ttimligen l6nga,<br />

3-5 ffiffi, kortare mot lobdnden, vita eller<br />

basalt svartbruna. De sitter 8tskilda (diskreta),<br />

med ca 1 mm mellanruffi, och iir ungefiir<br />

jiimntjocka med idrorna de kommer ifrin. De


14 Gunnar Carlin<br />

I<br />

,,"-<br />

Figur 7. P. membranacea har mycket l6nga,<br />

smala, vita rhiziner tiickta med en sammetslik<br />

filt av vinkelrtitt utstflende hyfer.<br />

GRAPHTS SCRTPTA 4 (1e92)<br />

Figur 6. Rhizinerna hos P. canina dr vita och<br />

mycket m6ngformiga men typiskt korta,<br />

buskiga och tufsiga. Aven liingre rhiziner iir<br />

f6rgrenade eller borstlika. Ibland forekommer<br />

rhiziner av membranacea-typ.<br />

lmm<br />

I,<br />

Figur 8. Peltigera ponojensu rhiziner 6r vita<br />

och smala. De bestfir av mycket tiitt<br />

sammanfogade hyfer. Andra typer forekommer<br />

ocks6.


GRAPHTS SCRTPTA 4 (1e92)<br />

tycks bestA av en bunt tatt sammanklibbade<br />

hyfer, men iir ibland tomentosa i den basala<br />

delen eller har snett ut6triktade korta borst.<br />

Ibland iir knippet uppsplitsat i 2-3 nya buntar.<br />

Apothecier tir vanliga. De sitter pn<br />

uppriittst8ende lober, -6-7 mm breda och<br />

hOga.<br />

Ekologi och utbredning. Viixer pl tradstammar<br />

och mossiga stenar i lundar och lovskogar,<br />

mer sbllan i barrskogar. Foredrar<br />

oceaniskt klimat (Degelius 1935).<br />

Sk-LuL. Mest samlad i Svealand och<br />

GOtaland.<br />

Kollekten H. Smith, Jtl, Are, Enaforsholm<br />

19.VII.1965, UPS, 6r ett intressant mellanting<br />

mellan P. praetextata och P. canina. Den<br />

saknar fyllidier, har breda overlappande lober<br />

med uppiwikta kanter, tunt tomentum, praetacta-gllnsande<br />

yta och canina-borstiga<br />

rhiziner (Figur t1).<br />

Peltigera retifoveata<br />

B6len kan bli 20 cm stor.<br />

Loberna 61 2-4 cm breda, canina-lika,<br />

med nedvikta -f b6ljande, krusiga kanter.<br />

Inbernas sidor 6r ej nedvikta. B6lytan 6r 916,<br />

matt och sm6gropig, i st6rre luppf6rstoring<br />

sm6fl5ckig - krakelerad, (delvis med sm6 ljusa<br />

fltickar, "pseudocyphell.t"), och enligt Vitikainen<br />

(1985) vanligen gronare 5n hos P.<br />

canina.<br />

Tomentum 5r fint och tunt, tticker en stor<br />

del av b6len, men avtar fltickvis mot b6lcentrum.<br />

Adrornu iir ljusa, nigot ockragula, riitt<br />

otydligt avgr6nsade fr6n den vita bAlundersidan.<br />

Adrornas och mellanrummens storlek blir<br />

dtirf6r oklar, men bidas bredd iir av storleksordningen<br />

1 mrn. Mellanrummen tir +<br />

runda-ovala, upp till dubbelt s6 l6nga som<br />

breda, de ser ut som gropar (till skillnad mot<br />

P. canina, P. membranacea och P. praetextata,<br />

vars 6dror ser ut att ligga ovanpA en sliit yta,<br />

och vars mellanrum iir romboida-kantiga).<br />

Undersidans hyfer, b6de Adror och mellanrum,<br />

bildar en lucker filtmatta.<br />

Rhizinerna, figur 10, tir morka bruna<br />

och sitter viil Atskilda (diskreta) med i stor-<br />

Peltigera canina-gruppen i Sveige 15<br />

leksordningen 3 mm mellanruffi, men tiitare<br />

mot lobiinden. De 6r ofta 0,5 mm breda, ej<br />

siillan cirka 1 mm breda och 3-5 mm lfinga.<br />

De best6r av glest sammanfogade liingsglende<br />

hyfer och kring dessa en lucker filt av korta<br />

utstAende trfldar. Undersidans utseende lr<br />

mycket karaktiiristiskt med mdrka fitskilda<br />

rhiziner pA en ljus botten av otydliga 6dror.<br />

Apothecier ej sedda i denna studie.<br />

Beskrivningen bygger i stort sett p[<br />

dubletter av typkollekten (Finland, Kuusamo),<br />

varf6r den inte behOver vara helt representativ<br />

for arten. Beskrivningen sttlmmer inte i alla<br />

delar med Vitikainens (1985), vilken bygger pi<br />

ett mycket st6rre material.<br />

Ekologi och utbredning. P. retifuveata<br />

viixer enligt Vitikainen (1985) pi jord och<br />

bland mossa i boreala skogar p& nigot sura<br />

jordarter. Endast ett fynd 6r giort i Sverige<br />

(Uppsala, 186L), men fler borde kunna g6ras i<br />

norra Sverige. Arten finns annars i Finland,<br />

Sibirien, Canada och USA (Washington och<br />

Alaska).<br />

P. retifuveata inneh8ller lavsubstanser<br />

(tenuiorin, metylgyroforat, zeorin och dolichorrizin)<br />

i motsats till de Ovriga behandlade<br />

arterna (Vitikainen 1985).<br />

Peltigera rufescens<br />

B6len iir vanligen ca L0 cm eller mindre.<br />

l,oberna utg6r i princip radiiirt frin b6lens<br />

centrum, men detta iir aldrig speciellt tydligt<br />

ens hos v6lutvecklade, fritt vdxande b8lar<br />

(figur 3). Loberna tir (upprepat) f6rgrenade,<br />

giirna med sA brett divergerande (sekundiira)<br />

lober att angrdnsande lober till stor del overlappar<br />

varandra. l.oberna 6r ca 0,5-1 cm<br />

breda, vanligen 3-5 cm l6nga. Typiskt f6r P.<br />

rufescens Ar den mycket krusiga, "for stora"<br />

kanten, vilken alltid tir upp8tbojd. Ej sAllan<br />

med ungetiir 0,1-0,3 mm stora "regenerationslober"<br />

i kanten. l-oberna ser i kanten<br />

tjockare ut hos P. ntfescens iin hos P. canina.<br />

Enligt Lindahl (1953) iir detta en synvilla.<br />

Tomentum tir kraftigt och tatt, men<br />

tunnar ut mot centrum diir det kan saknas.<br />

Ibland finns en kraftig pruina. Bfilytan iir<br />

matt, ofta fint knottrig (grovre iin hos P.


L6 Gunnar Carlin<br />

Lmm<br />

Figur 9, Storre rhiziner hos P. rufescens 5r<br />

morka och best6r av + l6st sammanfogade<br />

hyfer. Rhizinerna sitter ofta tiitt tillsammans i<br />

rader.<br />

I'mm<br />

GRAPHTS SCRTPTA 4 (reez)<br />

Figur 10. Rhizinerna hos P. retifuveata<br />

m6rka och tdckta av en lucker filt<br />

utstiende tr6dar.<br />

Smith, Jtl, Are 1965<br />

(se text)<br />

Figur 11. P. praetevata har vita rhiziner, som i huvudsak best6r av smala,<br />

viil sammanh6llna buntar av hyfer.<br />

iir<br />

av


GRAPHTS SCRTPTA 4 (reez)<br />

praetextata, men forst6s sldtare iin hos P.<br />

scabrosa). Fiirgen iir ljusgr6, brungrA eller<br />

kraftigt brun.<br />

Adrorna 5r ljusa, vita eller nAgot gula<br />

eller mdrka, speciellt mot b6lens centrum. De<br />

iir upphojda men vanligen rtitt platta - stillan<br />

lika hoga som breda inte alltid speciellt<br />

skarpt avgriinsade och inte alltid tydliga iinda<br />

ut i b6lens periferi. Ytan tir tiimligen sliit.<br />

Mellanrummen mellan idrorna iir ljusa, ofta<br />

mycket l6ngstrdckta och ungefiir lika breda till<br />

dubbelt s6 breda som tdrorna, dvs ca 0,5- L<br />

mm. I centrala delar blir mellanrummen<br />

stOrre, bredare och rundare. Skillnaden i<br />

Adring mellan P. canina och P. ntfescens dr<br />

inte alls sA tydlig som det ibland gors giillande.<br />

T. ex. rhizinernas frirg och form iir biittre skiljekaraktdrer<br />

5n 8dringen.<br />

Rhizinerna, figur 9, 6r m6rka (i alla fall<br />

de liingre) eller har m6rk ktirna. Ofta finns i<br />

yttre delen av bilen mycket typiska l6nga<br />

kamlika rader av uppstickande vita


Boganmeldelse<br />

Introduktion til svampe<br />

Dissing, H., Hansen, L., Olson L. & Sochting,<br />

U. 1992: Introduldion til svampe. 3. udgave.<br />

VIII + 1S9 pp. Nucleus. ISBN 87 87661 67 5.<br />

120 DKK.<br />

Bogen giver en elementrer indfOring i<br />

svampenes systematik og biologi. Der er<br />

generelle indledende afsnit om bl. a. livscykler,<br />

navngivning og ernethg, samt et afsluttende<br />

kapitel om fflogenetiske betragtninger. Bogen<br />

er ellers systematisk opbygget over eksempler<br />

pt arter fra hver orden og med indskudte<br />

biologiske afsnit.<br />

Bogen indeholder kun fi og smi afsnit om<br />

licheniserede svampe, og disse er for korte til<br />

Exkursion<br />

En lavexkursion arrangeras pi Visings6 i<br />

Smiland den 26 27 september 1992. Hiir<br />

finns bl. a. Caloplaca biatoina, C. lucifuga, C.<br />

obscurella, Candelariella retlexa, Cyphelium<br />

notarisii, Opegrapha sorediifera, Physconia<br />

at tjene som en fyldestggrende introduktion til<br />

laverne. L&serne kan blive forvirret af at<br />

bladlaver siges at have rhiziner, men senere<br />

omtales Hypogmnia physodes som en bladlav.<br />

Calicium regnes til Plectascales, og der gives<br />

ingen eksempler pi licheniserede pyrenomyceter.<br />

En omtale af. Vemtcaria maura og<br />

strandzonering havde vreret oplagt.<br />

Eftersom laver er svampe kan man f& et<br />

storre udbytte af lavstudierne, n6r man har et<br />

generelt kendskab til svampene, og bogen er<br />

velegnet til at bibringe lreseren et s6dant<br />

kendskab.<br />

Vagn Alstrup<br />

grisea och Ramalina obtusata. Intresserade<br />

kan kontakta Goran Thor, Botaniska institutionen,<br />

Stockholms Universitet, 5-106 91<br />

Stockholm, Sverige.


The 9th meeting of the Nordic Lichen Sociefy, Sweden L99I<br />

cOnaN THoR<br />

Thor, G. L992: The 9th meeting of the Nordic Lichen Society, Sweden 1991.<br />

Graphis scripta 4: 19-29. Stockholm. ISSN 090L-7593.<br />

A fiye-day meeting of 55 lichenologists from the Nordic countries was held<br />

in Asele l-appmark, Srurniis in August 199L. The meeting included<br />

excursions, a one day symposium and the general meeting of the Nordic<br />

Lichen Society. A list of lichens and lichenicolous fungi recorded is presented<br />

here. A total of 558 species were observed of which 3 (Lecidea tepraioides,<br />

Leucocarpia biatorelir . Zwackhiomyces berengeianus) are new io Sweden<br />

and 9L are new to Asele I-appmark.<br />

Goran Thor, Botaniska Institutionen, Stockholms (Iniversitet, 5-106 gI<br />

Stockholm, Sweden.<br />

From August 5th to 9th, IggI the Nordic<br />

Lichen Society held its 9th meeting in the area<br />

surrounding Saxnds (270 km NW of UmeA<br />

and 70 km NW of Vilhelmina) in Asele<br />

I-appmark, northern Sweden. 55 lichenologists<br />

from the Nordic countries attended the<br />

meeting, which included four day-long<br />

excursions (5th, 6th, Sth and 9th), a one-day<br />

symposium (7th) and on the evening of the<br />

7th, a general meeting where the firsi charter<br />

of the association was adopted and the first<br />

council was elected. The symposium had the<br />

theme: "Nordic lichens, current taxonomical<br />

and ecological research" and 11 speakers<br />

contributed (Teuvo Ahti, Per Anders Esseen,<br />

Frc Froberg, Eric Steen Hansen, per Magnus<br />

Jorgensen, H6rdur Kristinsson, Jan-Eric<br />

Mattsson, Henrik Skult, Ulrik SOchting, Einar<br />

Timdal and Orvo Vitikainen). During the<br />

evenings it was possible to work with and to<br />

determine the collected material.<br />

visited localities are presented after the species<br />

list with short notes on the habitats. Each<br />

locality is identified by a number. Geologically<br />

the area is dominated by acid bedrock and<br />

moraine with the exception of local ity 4 with<br />

ultrabasic peridotite, locality 5 with dolomite<br />

and locality 8 with calcareous rocks. The<br />

visited habitats included one alpine heath<br />

(locality 1), one Pinus sylvestris forest (locality<br />

3), one Picea abies forest (locality 6), nvo talus<br />

slopes with deciduous trees (locality 4, 9) and<br />

four mixed coniferous forests with stands of<br />

deciduous trees (Betula, Populus temula,<br />

Salix) (locality 2, 5, 7, 8).Most of the forests<br />

at lower altitudes in the area have been<br />

influenced by forestry and there are only small<br />

remnants of natural forest left (e. g. tocatity 6).<br />

The altitude of the visited localities varies<br />

between 390 and 960 m.<br />

Earlier investigations<br />

Visited habitats<br />

The visited area is one of the least explored<br />

rhe area su'ounding saxniis is covered with iliul|l":yffi.Ijll#tilf"rH"li:1"::t:fl<br />

forests.in the valley bottoms and has alpine lichen flora auailuble. Lists of species (almost<br />

vegetation on the surrounding mountains. The e:


20 Goran Thor<br />

been published from locality 1 (Degelius<br />

1932), locality 2 (Ahlner 1938, Degelius<br />

1954), locality 3 (Ahlner 1938, Degelius<br />

1932), and in Santesson (1984) Endocarpon<br />

psorodeum is reported as new to Sweden from<br />

locality 5. All of the previously published<br />

lichen species were not found on the<br />

excursions. The most interesting species<br />

reported earlier is perhaps Collema curtispontm<br />

from locality 2 (Degelius 1954). We<br />

did not rediscover this species. Some interesting<br />

vascular plants have been reported<br />

from locality 4 (Rune 1953) and locality 5<br />

(Stenberg & Westerberg 1983).<br />

The species list<br />

Seven localities were visited during the<br />

meeting (see visited localities). Material<br />

collected from two localities on the<br />

reconnaissance excursions in 1988 and 1990<br />

have been included in the list. The participants<br />

of the excursions were in 1988 Per Anders<br />

Esseen, Jan-Eric Mattsson, Roland Moberg<br />

and Goran Thor, in 1990 Per Anders Esseen,<br />

Per-Olof Martinsson and Goran Thor. A<br />

total of 558 ta,xa were collected or observed of<br />

which 2 are new to Sweden and 92 are new to<br />

Asele Lappmark. The species list includes<br />

both collected species (always marked with the<br />

acronym of the collector) and species only<br />

observed in the field (lacking acronym). Some<br />

field determinations which should be<br />

confirmed with collected material - have been<br />

excluded from the species list. For some<br />

species short notes on the chemistry or the<br />

habitat are given. In addition to lichens, the<br />

family Mycocaliciaceae and some lichenicolous<br />

fungi have been included. I have tried to use<br />

up-to-date names. The names used by<br />

Santesson (1984) are given as synonyms when<br />

they differ from the names in the list.<br />

Contributions to the species list were<br />

made by several persons during the<br />

excursions. The persons listed below have<br />

later contributed with information about their<br />

collections. The herbarium in which the<br />

collections are housed is specified after the<br />

acronyms of the names: Teuvo Ahti (TA) (H),<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (Leez)<br />

Per Anders Esseen (PAE) (UME), TonY<br />

Foucard (TF) (private herbariuil, two<br />

collections in UPS), Hans-Erik Gustavsson<br />

(HEG) (private herbarium), Veli Haikonen<br />

(VH) (H), Ingemar Herber (IH) (private<br />

herbarium), H6kon Holien (HH) (private<br />

herbarium, will be deposited in TRH), Sofie<br />

Isbrand (SI) (private herbarium), Per Magnus<br />

Jprgensen (PMJ) (BG), Erik I-arsen (EL)<br />

(private herbarit*), Anders Nordin (AN)<br />

(private herbariu*), Rolf Santesson (RS)<br />

(UPS), Rikard Sundin (RSU) (S), Ulrik<br />

Sochting (US) (C), G6ran Thor (GT) (S),<br />

Orvo Vitikainen (OU (H), Heino V6nskii<br />

(H\|) (collections will be deposited in "I{),<br />

Mats Wedin (MUl) (UPS), Ake Agren (AA)<br />

(private herbarium).<br />

* = New to Asele L^appmark.<br />

* * = New to Sweden.<br />

Abrothallus parmeliarum (A. cetrariae): 5<br />

(MW, conf. RS). -On Platismatia glauca.<br />

Acarospora badiofusca: 1 (TF)<br />

A. glaucocarpa: 5 (GT),7 (TF)<br />

A. sinopica: I<br />

A. veronensis:4 (TF)<br />

*Agonimia tristicula:5 (GT), 9 (GT)<br />

Alectoia nigicans: 1 (RSU)<br />

A. ochroleuca: 1 (RSU)<br />

A. sarmentosa: 2, 5 (TA), 6,7<br />

Allantoparmelia (Parmelia) alpicola: t<br />

Amygdalaia (Huilia) panaeola: 12 (TF)<br />

*Anisomeridium nyssaegenum: 2 (GT), 5<br />

(GT). -In shaded and wet habitats on base<br />

of Alnus incana (2) and on base of- Picea<br />

abies (5).<br />

*Anzina carneonivea: I (TA), 2 (GT)' 3<br />

(RSU), 5,6 (GT)<br />

Arctomia delicatula: 1 (HH), 2 (GTr det.<br />

PMJ), 5 (GT). -Not reported from Al Uy<br />

Santesson 1984 but by Foucard L990.<br />

Arthonia dispersai 5 (EL)<br />

A. mediella: 2 (TF), 5 (TF)'7 (TF)<br />

*A. molendoi:4 (RS). -On Xanthoria elegans.<br />

A. radiata:2 (GT), 5 (GI)<br />

*A. vinosa: 2 (GT). -On base of Picea abies<br />

in dens e Picea abies forest.


GRAPHTS SCRIPTA 4 (1992\<br />

Arthopyrenia lapponina: 2 (TF), 5 (HEG, TF),<br />

6 (TF), 7 (TF), 9 (cT, det. TF)<br />

A. puncttformis: 7 (TF)<br />

*A. salicr: 5 (GT,det. TF)<br />

Anhrorhaphb citinella: I,2,7 (TF)<br />

Aspicilia aquatica: ? (TF)<br />

*4. mashiginensis:2 (HH, TA, GT)<br />

A. melanaspis;2 (HH), 3<br />

A. montana: 1 (TF)<br />

A. myinii: I (HH, RS)<br />

A. supertegens:2 (HH, GT, TA, det. RS)<br />

Bachmanniomyces uncialicola-. 2 (MW, conf.<br />

RS). -On Cladonia amaurocraea.<br />

Bacidia baglieuoana: 5 (GT)<br />

B. (Catillaia) globulosa: 2 (TF, GT), 4 (TF),<br />

5 (HEG,TF)<br />

B. igniarii: 6 (TF)<br />

B. subincomptat 2 (qD, 5 (GT, HH), 7<br />

B. trachona: 5 (TF, AA;<br />

Bacidina inundata: 7 GF)<br />

Baeomyces carneus: I<br />

B. placophyllus: 1 (TA), 2 (SI), 3 (SI)<br />

B. roseus: 1, 6 (Ou<br />

B. rufus coll.: I (TA),2,3, 4, 5, 6,7<br />

Bellemerea (Aspicilia) alpina: 1 (TF, AA;<br />

B. (Aspicilia) cinereorufescens: 2,3, 6,7<br />

B. (Aspicilia) diamarta: 1 (EL)<br />

B. (Aspicilia) subsorediza: L,2 (HH), 6<br />

Belonia russula: 2 (GT), 3 (Gf), 5 (TF), 9<br />

(GT). -Not reported from At- Uy Santesson<br />

1984 but by Foucard 1990.<br />

Biatora carneoalbida (Bacidia sphaeroides): L,<br />

2,5 (HH, IH, GT)<br />

B. (Lecidea) cuprea: 5 (TA)<br />

*8. (Lecidea) ffiorescensi 2 (GT, HH), 5<br />

(GT, TA), 6, 7 (TF).-Argopsin (TLC,<br />

collections by GT).<br />

*8. (Lecidea) epixanthoidiza: 2 (GT), 3 (GT),<br />

5 (TF), 6 (GT). -Thallus C+ red<br />

(gyrophoric acid).<br />

B. (Lecidea) helvola: 1 (HH, TF), Z (TF), 5<br />

oF),6 (OV, TA),7 (TF)<br />

B. (Bacidia) pallens: 2 (HH), 4, 5 (TF), 6<br />

(RSU, cT)<br />

B. (Lecidea) vernalis: 2 (IH, RSU), 5 (TA,<br />

GT)<br />

Bryonora curyescens; 1 (GT)<br />

NLF meeting 1991 2L<br />

*Bryonora pruinosai 1 (AN). -For a morphological<br />

description, see Holtan-Hartwig<br />

1991,<br />

Bryoria capillaris: 2, 5,7<br />

B. furcellata: 1 (TF)<br />

B. fuscescens:2r 51 617<br />

B. simplicior: 3, 4, 5, 6,7<br />

Buellia discifurmis: 2,3,6 (TF), 9 (GT)<br />

B. (Diplotomma) epipolia: 5<br />

B. (Diplotomma) nivalis: 2,3 (GT)<br />

B. punctata: 2 (TF), 5 (TF)<br />

*Calicium adaequatum: 2 (HH, MW, conf. L.<br />

Tibell). -Both on Alnus incana and<br />

Populus tremula.<br />

*C. glaucellum: 5,6,'7<br />

C. salicinum: 2, 5,'l<br />

C. trabinellum:2,6<br />

C. viridez 2,5,6<br />

*Caloplaca ammiospila: l, 4 (RS), 5 (US)<br />

C. approximata: 3 (US)<br />

C. arenaia: a (GT)<br />

*C. borealis: 1 (AN, OV, US), 2 (HH, TA), 5<br />

(GT, HH, OV, US),6<br />

C. ceina: 1 (HH, TA, US), 2, 4,5 (US), 6, 9<br />

(GT)<br />

C. chloina: 5 (US)<br />

*C. (Leproplaca) chrysodeta: 5 (RSU, GT)<br />

C. citina: 4 (TF), 5 (US)<br />

*C. tlavorubescens:2 (GT, US), 5 (TA).<br />

C. flavovirescens: 5 (US)<br />

C. herbi"della: 5 (EL)<br />

C. holocarpa: 1 (TF), 4 (TF, US), 5<br />

C. jungermanniae: 4, 5 (TA), 8 (GT, conf.<br />

US)<br />

*C. magni-ftlii:1 (US)<br />

C. nivalis: 1 (US)<br />

C. obliterans: L,2 (GT, US), 3 (OV), 4 (US),<br />

s (cr)<br />

C. sacicola:5 (US), 9 (GT)<br />

C. sinapisperma: 5 (TA, US)<br />

*C. sorocafpa: 1 (HH, US),5 (US)<br />

C. tiroliensis: 2 (GT, conf. US), 3 (GT), 9<br />

(GT, det. US)<br />

C. vitellinula: 2, 3 (GT). -Not reported from<br />

Al by Santesson '1984 but by Foucard<br />

199A.<br />

Candelaiella aurella: 4<br />

C. coralliza: L


22 Goran Thor<br />

C. kuusamoiinsrs: 3 (RSU)<br />

C. placodizans:4 (TF)<br />

C. vitellina: | (TF), 2 (TF), 3 (TF)<br />

C. xanthostigma:3<br />

Carbonea vitellinaia: 4 (TA). -On Candelaiella<br />

aurella.<br />

Catapyrenium lachneum: 5 (GT)<br />

*Catillaia nigroclavata: 2 (SI, conf. V.<br />

Alstrup)<br />

Catinaria atropufpurea: 5 (HH)<br />

C atolechia w ahlenbergii: L<br />

Cetraia chlorophylla: 2 (RSU, GT), 3 (OV), 5<br />

C. commixta:1, 2 (SI), 3 (GT)<br />

C. cucullata: t<br />

C. delbei:3 (RSU)<br />

C. eicetorum: 1,3 (OV), 4<br />

C. hepatizon: 1, 3<br />

C. islandica ssp. crupiformis: 4<br />

C. islandica ssp. ts/a ndica: L,2, 4<br />

C. junipeina: 1 (RSU, GT, OV, TA), 3<br />

(PAE), 4 (H\)<br />

C. nivahs: L, 4<br />

C. odontella (Coelocaulon odontellum): 2,3<br />

C. pinasti: I,2,3, 4, 5, 6<br />

C. sepincola: 1 (SI), 5,6<br />

Chaenotheca brachypolo. (Conioqbe sulphurea):2<br />

(GT), 5, 6 (AA)<br />

C. brunneola: 2 (TF)<br />

C. chlorella (C. carthusiae)z 2<br />

C. chrysocephala: 2 (GT), 5, 6,7 GF)<br />

C. (Conioqbe) fu(uracea:2, 5 (MW, conf. L.<br />

Tibell, GT),6<br />

C. (Conioqbe) gracillima: 2 (MW, conf. L.<br />

Tibell), 5 (MW, conf. L. Tibell)<br />

C. stemonea: 5 (MW, conf. L. Tibell, GT), 6<br />

C. subrosci.da: 2 (MW, conf. L. Tibell), 5<br />

(HH),6 (RSU, GT)<br />

C. tichialis:2 (GT), 5 (RSU), 6 (GT), 9 (GT)<br />

C. ryloxena:2 (HH)<br />

Chaenothecopsis epithallina: 5 (MW, conf. L.<br />

Tibell)<br />

C. nana: 2 (MW, conf. L. Tibell), 5 (RSU)' 6<br />

C. viridialba: 2 (MW, conf. L. Tibell), 5 (MW,<br />

conf. L. Tibell), 6 (MW,conf. L. Tibell)<br />

*Chrysothrix chloina: 2 (GT)<br />

Cladonia acuminata: 2 (HH, TA), 3, 4 (TA),<br />

s (rA)<br />

C. amaurocraea: lr 21 3, 4, 5<br />

GRAPHTS SCRIPTA 4 (19e2)<br />

C. arbuscula: t,2 (TA), 3,4,5 (TA), 6<br />

C. bacillifurmis;2,3,5<br />

C. bellidiflora: t,2,3, 4<br />

C. borealis: 1, 2 GA), 3, 5,6<br />

C. botrytes: 5,6<br />

C. cariosa: 2 (TA), 4 (TA), 7 (TF)<br />

C. carneola: 1,2, 5, 6,7<br />

C. cenotea: 2,3, 5, 6<br />

C. cervicornis ssp. cet?icornis: 1 (TA)<br />

C. ceruicornis ssp. verticillata: 2,6<br />

C. chlorophaea: 1 (s. str.) OA), 2 (coll.) (TA),<br />

5<br />

C. cocctfera s. str.: 1 (TA), 2 GA),4<br />

C. coniocraea: L, 5<br />

C. cornuta: 2,3, 5, 6<br />

C. crispata: 1 (TA), 2,5,6<br />

C. cyanipes: L,5<br />

c. decorticata:2 (TA), 3, 4 (HH)<br />

C. deformts: 1 (TA), 2 (TA), 3,4,5<br />

C. digitata: L,5<br />

C. ecmocyna: 1 (TA),7 (Ou<br />

C. fimbriata:2 (TA), 5 (TA)<br />

C. furcata: t,3, 4, 5<br />

C. gracilrs ssp. elongata: l,-4,5<br />

C. gracilrs ssp. gracilis:4 (TA)<br />

C. gracilrs ssp. turbinata: 2, 5,6<br />

*C. grayi: 1 (TA),2 (TA)<br />

*C. luteoalba: 1 (TA), 3<br />

C. macrophyllaz 1,2, 6<br />

C. macrophyllodes: 1 (TA)<br />

C. marima: L (TA)<br />

*C. metacorallifera: L,2,3,9 (GT)<br />

C. mitis: 1 (TA), 2 (TA), 3, 4,5,6<br />

C. ochrochlora:2 (TA), 3, 4, 5 (TA), 6 (TA)<br />

C. phyllophora: t,2,3, 5, 6<br />

C. pleurota: 1,2 (TA), 3,4,5 (TA), 6<br />

C. pocillum: 4,5, 8 (GT)<br />

C. pyxidata: 1 (TA), 2,3, 4, 5, 6,7<br />

C. rangiferina: 1,2,3, 4, 5, 6<br />

C. squamosa: t,2,3, 5 (TA)<br />

C. stellaru: L (TA), 2, 5<br />

*C. strep,si/rs: 1 (TA)<br />

C. sticta v. stricta: 1,2<br />

C. stygia: I,2 (TA), 4, 5 (TA)<br />

C. subulata:7<br />

C. sulphuina: 2,3, 5, 6,7<br />

C. symphycarpa: 2 (GT), 4,5 (TA)<br />

C. tutgida:2,3,41 5 (GT)


GRAPHTS SCRTPTA 4 (19e2)<br />

C, uncialls: L, 2r 3, 4<br />

Clauzadea (.ecidea) monticola: 5 (TF)<br />

*Cliostomum co,rugatum (Catillaria graniformis):<br />

5 (HH). -On Sorbus aucuparia<br />

close to rock-face.<br />

Coelocaulon aculeatum: L<br />

C. muricatum: 1 (AA)<br />

Collema cristatum: 5 (GT)<br />

C. flaccidum: 5, 9 (GT, conf. G. Degelius)<br />

C. furfuraceum:2 (PAE, RSU)<br />

C. glebulentum: 2 (AN), 5, 9 (GT, conf. G.<br />

Degelius)<br />

C. nigrescensi 5 (PAE, HH)<br />

C. occultatum: 2 (GT),5 (GT), 7<br />

C. tuniforme:2<br />

*Conotrema populorum: 2<br />

Coriscium viride: 5 (GT)<br />

*Cornutispora lichenicola: 6 (RS). -On Cetraia<br />

sepincola.<br />

*Cybebe (Coniocybe) gracilenta: 2, 5 (HH)<br />

*Cyphelium inquinans: 5 (HH, MW, conf. L.<br />

Tibell), 6 (MW, conf. L. Tibell)<br />

C. karelicum: 6 (GT, HH, RSU, MW, conf. L.<br />

Tibell)<br />

Cystocoleus ebeneus: 2 (GT), 5<br />

Dactylospora athallina: 5 (EL). -On<br />

Baeomyces rufus.<br />

*D. deminuta: 2 (GT, oo Lopadium pezboideum),s<br />

(RS, on Biatora vernalis; GT, on<br />

Gyalecta peziza).<br />

Dermatocarpon arnoldianum: 4 (IH, det. RS)<br />

D. bachmannii: 4 (IH, RS, GT, all det. RS).-<br />

First published from Scandinavia and this<br />

locality in Moberg (1986).<br />

*D. luri.dum (D. weberi): 5 (along the stream)<br />

(VH)<br />

D. miniatum:5<br />

*Dimerella pineti: 5<br />

*Diploschistes glpsaceus: 1,5 (RSU)<br />

*D. muscorum: 1 (TF),2,3 (SI)<br />

D. scntposusi 1 (TF), 3, 5 (TF) , 6,7 (TF)<br />

Endocafpon psorodeum:4 (HH, GT)<br />

Enterographa (Opegrapha) zonata: Z (GT)<br />

Ephebe hispidula:2<br />

Epilichen scabrosus: 1 (HEG). -On Baeomyces<br />

placophyllus,<br />

Euopsis (furenopsis) pulvinata: 3, 4<br />

NLF meeting 1991 23<br />

+ Everniicola fletispora: 5 (RS, RSU, TA, det.<br />

RS). -On Nephroma arcticum.<br />

Farnoldia (Melanolecia) jurana: 5 (SI, conf. V.<br />

Alstrup, EL)<br />

*F. (Melanolecia) micropsrs: 5 tAAt<br />

Foraminella (Parmeliopsis) ambigua: 1, 2, 3,<br />

5,6,7<br />

F. (Parmeliopsis) hyperopta: 1,2,3, 4, 5, 6,7<br />

*Graphium aphtosae: 5 (RS). -On Peltigera<br />

aphthosa.<br />

*Gyalecta<br />

erythrozona: 3 (GT)<br />

*G.<br />

fiesii: 5<br />

G. geoica: t,5 (RSU, GT)<br />

G. jenensrs: 5 (RSU, GT)<br />

G. peziza: 5 (GT)<br />

*G. ulmi: 5 (GT). -In South and Central<br />

Sweden this species is found on old trunks<br />

of broad-leaved deciduous trees. On the<br />

very few localities in northern Sweden<br />

(earlier known from Jmt) it is found on<br />

shaded, wet rocks. On the mountain<br />

Kalvberget it was rather commonly found<br />

on shaded and wet dolomite rocks. This is<br />

the hitherto northernmost locality for this<br />

species in Sweden. Totally as many as five<br />

Gyalecta species was found on Kalvberget.<br />

*Gyalidea<br />

fiuei: 5 (along the stream) OF)<br />

(uPS)<br />

*Hobsonia santessonii: 2 (HEG, det. RS).<br />

On Peltigera scabrosa.<br />

Hymenelia (Aspicilia) lacustris: 2,3 (SI)<br />

Hypocenomyce leucococca: 2 (CtT), 5 (TA), 6<br />

(RSU)<br />

H. scalaris: 2r 31 7<br />

*H. sorophora: 2 (GT), 3, 5 (GT), 6 (GT). -<br />

Alectorialic acid (TLC). This species is<br />

reported as "Sterile sp." in Karstrdm &<br />

Thor 199t.<br />

Hypogmnia austerodes: 2,6 OA)<br />

H. bitteri:2 (GT), 5, 6 (MW, RSU)<br />

H. intestinifurmis: 1 (OV, RSU), 2, 3 (GT,<br />

oV),6<br />

H. oroarctica: I (OV). -On rock outcrop.<br />

H. physodes: 1,2, 3 ESU, GT), 4 (HEG, c.<br />

ap.), 5, 6,7,9 (GT, c. ap.)<br />

H, tubulosa:2,3 (OV), 5 (GT), 7<br />

H. vittata:2<br />

Icmadophila eicetontm: 1,2,3,5 (TA), 6,7


24 Goran Thor<br />

Imshaugia (Parmeliopsis) aleuitesz 3 (OD<br />

Ionaspis arctica: 3 (RS)<br />

I. chrysophana (1. suaveolens): 3 (PMJ)<br />

I. qanocarpa: 5<br />

I. heteromorpha: 5 (GT)<br />

I. odora: 3 (AN)<br />

*1. rhodopis:5 0H)<br />

Iapewia subauiferaz 2 (GT), 5 (GT, TA), 6<br />

(RSU),7<br />

I. (-ecidea) tomo1nsb: 5,6 (RSU)<br />

Koerbeiella wimmeiana (Aspicilia leucophyma):<br />

2 (RS, TF)<br />

Lecania rabenhorstii: 5 (TF)<br />

L. suavrs: 4 (AN,TF),5 (RS)<br />

*Lecanora albella (L. pallida)z 5 (SI, conf. V.<br />

Alstrup, TF)<br />

L. albescens:4 (TF)<br />

L. anopta: 5 (TF)<br />

L. argopholis:2,3 (HV, TF, VH), 4 (HV)<br />

L. boligera: | (TF), 5 (TA), 6 (SI, TA), 7 (TF)<br />

L. cadubriae:3 (HH), 6 (TF)<br />

L. cateileaz 2,5 (HH, OV, TA), 6 (OV)<br />

L. cenisia: t GF), 3,4 (RS), 7 (TF)<br />

L. chlarotera: 7 (TF)<br />

L. chloroleprosa:3 (HH, HV, RSU), 6<br />

L. chlorophaeodes; 2 (HV)<br />

L. circumborealis (L. coilocarpa): 2, 3 (IH,<br />

oV),5 (OV),6<br />

L. dispersa:2 (GT), 3 (GT), 5 (TA)<br />

L. epibryon; 5 (GT)<br />

*L. expallens:5 (HH, TA). -The collection by<br />

HH on Sorbus aucuparia.<br />

L. frustulosa s. str.: 2 (Hu<br />

L. fuscescensi 1, 2 (SI) , 5, 6<br />

L. hypoptoidesz 5 (TF)<br />

L. inticata: 1 (HV), 2 (HV) ,3, 4 (HV), 6<br />

L. muralis: 4 (HV, GT), 5 (TF)<br />

L. phaeostigma: 2 (TF)<br />

L. piniperda: 6 (TF)<br />

L. polytropa: I (HV), 2 (HV, TF)' 3 (TF), 5<br />

(GT),6, 7 (TF)<br />

L. pulicaris:2 (TF), 4, (TF), 5 (TF), 7 (TF)<br />

L. reagens:2 (GT, HV)<br />

L. septentionalls: 5 (Ou<br />

L. subintricata: 2 (TF), 5 (HV),6 (HV)<br />

L. rymmictaz t,2 (GT), 5 (GT, HV), 6,7 (TF)<br />

Lecanora sp. (L. chlorophaeodes agg.): 2<br />

(HV)<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (re92)<br />

Lecidea albohyalina: 2 (HH), 5 (TF). -On<br />

locality 2 collected on Sorbus aucupaia.<br />

L. auiculata: 1 (TF)<br />

L. caesioatra: 1,2 (TA), 3 (AA)<br />

L. cinnabarina: 2 (GT), 5 (HH, MW, RSU,<br />

GT),6 (GT)<br />

L. conferenda: a (EL)<br />

L. confluens:1 (SL conf. V. AlstruP), 7 (TF)<br />

L. cuprea: I (TF)<br />

L. erythrophaea: 2 (GT)<br />

L. fuscoatra: 1 (EL, TF), 5 (TF)<br />

L. lapicida (including L. lactea): I (EL' TF)<br />

**L. lepraioides:5. (fA, det. T. TOnsberg)<br />

L. leucophaea: 1 (AA)<br />

L. limosa: (EL)<br />

L. lithophila: 1 (HH), 2 (EL) 5 (SI, conf. V.<br />

Alstrup). -On locality 1 it was collected<br />

on siliceous rocks.<br />

*L. margaritella:6<br />

L. paupercula: 1 (EL)<br />

L. pullata: 1 (RSU, TA), 2 (GT, TA), 3, 5<br />

(GT,TA),6(TA),7(TF)<br />

L. pycnocarpa: 1 (TF)<br />

L. turgidula: 5,6<br />

Lecidella euphoregr"l (TF), 4 (TF)<br />

L. inamoena: 1 (AA)<br />

L. stigmatea: 4<br />

Lecidoma demissum (Lecidea demissa): 1<br />

(RSU),3 (TA)<br />

Lempholemma potyanthes (L. myriococcum):<br />

5 (TA, det. PMJ)<br />

*Lepraia incana coll: 2, 5 (TA)<br />

*L. lobiftcans: 5 (GT). Thallus with a<br />

distinct medulla. Two collections, one on<br />

base of. Picea abies, one on mossy, vertical<br />

shaded rock. Both have atranorin, zeorin,<br />

divaricatic and stictic acid complex (3<br />

spots) (TLC).<br />

L. neglectai 1, 2 (TF), 3 (TA),4,6 (TA)<br />

Leproloma membranacea (Lepraria membranacea):<br />

9 (GT). -Pannaric acid and roccellic<br />

acid (TLC).<br />

L. vouauxii (Lepraia arctica):2 (GT), 5 (GT).<br />

-Methylpannaric acid, pannaric acid<br />

(trace), unknown (trace) (TLC).<br />

Leptogium lichenoi.d,es:2 (GT), 5 (GT)<br />

L. saturninum: 2 (RSU),5 (OV), 9 (GT)<br />

L. sinuatum: 9 (GT)


GRAPHTS SCRTPTA 4 (reez)<br />

*L. teretiusculum:9 (GT). -On Ulmus glabra.<br />

L. tenuissimum: 5 (HH)<br />

*Leptogium sp.: 5 (GT, det. PMJ) (an undescribed<br />

species, tentatively called L.<br />

imbricatum).<br />

**Leucocarpia biatorella:5 (RS).-For a<br />

morphological description, see Poelt &<br />

Vdzda 198L. It was found on mosses on a<br />

wet, vertical dolomite rock accompanied<br />

with e.g. Gyalecta jenensis. Also collected<br />

in Finland (Muhr 1987).<br />

Lobaia pulmonaia: 2 (GT), 5<br />

L. scrobiculata: 2 (RSU, GT, OV), 5,6<br />

Lopadium coralloideum: 1 (AN), 4 (HH), 5<br />

(HH, GT)<br />

L. pezizoideum: 1, 5 (HH, TA)<br />

Massalongia carnosa: 2 (GT), 5<br />

Megaspora (Pachyospora) veffucosa: 3 (RSU,<br />

TA),s (TF)<br />

Melanelia (Parmelia) exasperata: 5 (TA)<br />

M. (Parmelia) exasperatula: 2 (GT). -On<br />

Picea abies.<br />

M. (Parmelia) infumata: 2 (RSU), 3 (GT), 4<br />

M. (Parmelia) olivacea: 1,2,3,4,5, 6<br />

M. (Parmelia) pannifurmis:2 (RSU)<br />

M. (Parmelta) septentionalis: 5 (TA)<br />

M. (Parmelia) sorediosa: 3, 4<br />

M. (Parmelia) stygin: 1,,2<br />

M. (Parmelia) subauifera: 5 (SI, conf. V.<br />

Alstrup)<br />

*Micarea globulosella: 5 (HH). -At bases of<br />

large Picea abies. Thallus contains gyrophoric<br />

acid (TLC). With apothecia and<br />

stalked pycnidia. Only reported once earlier<br />

from Sweden (Angermanland, LB}Z)<br />

but probably overlooked.<br />

*M. granulans Wf. subleprosula): 5 (HH).<br />

On mosses on rocks. No substances<br />

detected by TLC.<br />

M. hgnaia:2<br />

M. melaena:2 (TF)<br />

*M. prasina: 5 (GT)<br />

Microcalicium disseminatumt Z, 5, 6 (MW,<br />

conf. L. Tibell, RSU, GT)<br />

Miriquidic a (Leci^de a) atrofulv a : Z<br />

M. (Aspicilia) complanata: 3 (TA, det. RS)<br />

M. (Lecidea) leucophaeai 1 (TF)<br />

M. (Lecidea) lulensis: 1 (TF)<br />

NLF meeting 1991 25<br />

M. (Lecidea) nigroleprosa: 1 (TF), 3 (RSU)<br />

Muellerella lichenicola: 4 (RS). -On Xanthoria<br />

borealrs and X. elegans.<br />

Mycobilimbia (Lecidea) berengeriana: 1 (GT),<br />

s (Gr)<br />

M. (Lecidea) hypnontm: 5 (TF)<br />

M. tetramera (Bacidia fusca, Mycobilimbia<br />

obscurata): 5 (GT, HH)<br />

M. (Bacidia) sabuletorum: 5 (GT)<br />

Mycoblastus affinis:2<br />

M. sanguinarius: 2,3 (TF), 4 (TF), 5, 6 (GT),<br />

7 (rF)<br />

Mycocalicium subtile : 5<br />

Nanostictis peltigerae:2 (MW, conf. RS)<br />

Nephroma arcticum: l, 2, 5 (RSU), 6, 7<br />

N. bellum: | (TA), 2 (GT), 4,5,7 (Ou<br />

N. expallidum: 4,5 (PAE)<br />

N. parile: 1 (OV), 2 (OV, RSU), 3 (GT), 4<br />

(RSU), 5,6<br />

N. resupinatum: 2 (RSU), 4 (RSU, GT, OV),<br />

5,6<br />

*Nesolechia<br />

neglecta: 4 (RS). -On Leprarin<br />

neglecta.<br />

Ochrolechia androgna coll.: 1 (TA, TF), 2<br />

(RSU, GT, MW, TA), 3 (RSU, GT), 5<br />

(RSU, GT), 6,7 (TF)<br />

O. figida: I (TA), 2<br />

O. gimmiae:1 (TF)<br />

O. inaequatula: 1 (HH), 2 (TA)<br />

O. microstictoides: 2 (GT), 7 (TF).<br />

Lichesterinic and variolaric acids (locality<br />

2,TLC).<br />

O. pallescens:5 (TA), 6 (TF), 7 (TF), 9 (GT)<br />

Omphalina hudsoniana:3 (RSU), 5<br />

Opegrapha (Lecanactis) abscondita: 2 (GT),9<br />

(GT)<br />

*O. glrocarpa: | (GT), 2 (GT, conf. L. Ka[sten),<br />

9 (GT)<br />

Ophiopaffna ventosa (Haematomma ventosum):<br />

1(OV),2,3<br />

Pannaria conoplea: 2 (GT)<br />

P. leucophaea: 2 (OV) ,3, 5<br />

*P. meditenanea: 4 (AN)<br />

P. pezizoides: 1,2,3,4,5 (MW, OV), 9 (GT)<br />

P. praetermissa: 2,3, 5<br />

Parmelia fraudans: L,2 (GT),3 (PAE), 4<br />

P. omphalodes: 1,2, 4


26 Gdran Thor<br />

P, saxatilis: 1,2 (GT), 3, 4 (TA), 5, 6,9 (GT,<br />

c. ap.)<br />

P. sulcata: L,2, 5 (GT)<br />

Parmeliella tiptophylla: 2, 5 (GT, Ou<br />

Peltigera aphthosa: 1,, 2 (OV), 5 (OV), 6<br />

(OV), 7 (OV). -On locality 5 also bluegreen<br />

morphotype.<br />

P. canina:2 (OV), 4, 5 (OV), 6 (OV), 7 (Ou<br />

P. collina:4,5 (OV, TA)<br />

*P. degenii:2,5 (OV), 6 (OV), 7 (OV)<br />

P. didactyla (P. spuria)' 1, 2 (RSU), 3 (OV), 4,<br />

5,6,7 (OV, TF)<br />

P. elisabethae: 2 (OV), 3 (OV),5 (TA)<br />

*P. kristinssonii: 1 (OV). -On soil on steep<br />

slope.<br />

P. lepidophora: 5 (PAE)<br />

P. leucophlebia: | (OV), 2 (OV), 4 (OV), 5<br />

(oV),6 (OV)<br />

P. malacea:1 (OV),2 (OV, RSU), 4 (OV)<br />

*P. membranacea: 2 (OV). -Among mosses<br />

on rocky outcrop.<br />

*P. neckei:2 (OV), 7 (OV)<br />

P. neopotydactyla: 2 (OV, RSU), 5 (OV), 6<br />

(o\.),7 (O\r)<br />

P. polydactylon: 1 (OV),2,5,7 (Ou<br />

*P. ponojensis:3 (OV), 5 (OV), 7 (OV)<br />

P. praetextata: 5 (OV)<br />

P. rufescensi 1 (OV), 2 (OV), 4, 5 (OV), 6,7<br />

(ov)<br />

P. scabrosa: 2 (OV), 6 (OV)<br />

P. venosa:2,5<br />

Pertusaia albescensi 2 (GT), 5 (TF)<br />

*P. amara: 5 (TA, GT), 6<br />

P. carneopallida: t (OV), 2 QA, GT), 5<br />

*P. coccodes v. phymatodes; 2 (GT). -On old<br />

Picea abies in a marsh.<br />

P. dactylina: 1 (RSU, TA), 5,6 (SI)<br />

P. (Ochrolechia) geminipara: 1, 2 (TA), 3, 5<br />

(GT),6<br />

P. lactea: "1. (TF), 2 (TF), 5 (TF)<br />

P. oculataz | (TA), 5<br />

*P. ophthalmiza:2,5<br />

P. panyrga: 1 (TA)<br />

*P. sommerfeltii: 2 (HH), 3<br />

*P. stenhammaii:2 (TF), 5 (GT)<br />

*Phaeocalicium populneum: 2 (MW, conf. L.<br />

Tibell)<br />

Phaeophyscia ciliata: 2 (RSU)<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (reez)<br />

P. endococcina: 4 (GT), 5<br />

*P. kairamoi:5 (HH, TA)<br />

P. sciastra:2 (OV), 3, 4 (OV), 5 (GT)<br />

Phaeonhiza nimbosa: 5 (GT), 8 (GT)<br />

Phaeopyxis puncta: 2 (TA, conf. RS). -On<br />

Cladonia borealis.<br />

*Phlyctis argena: 5 (GT). -On Sorbus intermedia.<br />

Phylliscum demangeonii: 3 (TA)<br />

Physcia aipolia:2<br />

P. caesia:2 (GT), 4 (GT, OV), 5<br />

P. dubia: t,4 (TA), 5 (TA)<br />

Physconia detersa: 4 (HH). -On mosses on<br />

ultrabasic (peridotite) rocks.<br />

P. muscigena: 2 (RSU), 3, 4 (RSU),5 (GT)<br />

P. perisidiosa: 4<br />

Pilophorus cereolus: 5<br />

*Plaqnthiella icmalea (included in Lecidea<br />

uliginosa in Santesson 1984): 1, 3 (TA), 5<br />

(GT),6<br />

P. (Lecidea) oligotropha: | (TA), 3, 5 (TA), 6<br />

P. (Lecidea) uliginosa:3 (TF), 7 (TF)<br />

Plaqnthium asperellum: 5 (GT)<br />

*P,<br />

flabellosum: 2 (HH), 3 OA), 4 (TF), 7<br />

(TF)<br />

P. nigrumz 3,5, 8 (GT)<br />

P. pannariellum:3<br />

Platismatia glaucaz 2,3, 4, 5, 6<br />

P. norvegica: 5 (MW)<br />

Plectocarpon cladoniae R. Sant. sp. nov.<br />

(ined.): 2 (GT, RS). -On Cladonia pyxidata.<br />

Polyblastia gelatinosa: 5 (TA)<br />

P. hyperborea: 5<br />

P. sendtneri:5 (GT)<br />

Potychidium muscicola: 2, 5 (RSU)<br />

*Poroqphus coccodes: 3 (TA)<br />

Porpidia (Huilia) cinereoatra: 2 (SI, conf. V.<br />

Alstrup)<br />

P. (Huilia) crustulata: 2 (TF), 3 OF), 4 (SD,<br />

6,7 (TF)<br />

P. (Huilia) tlavocaerulescens:2 (RS, TF).<br />

P. (Huilia) macrocarpa: 2 (TF), 3 (TF, VH)' 5<br />

(TF),6 (TA), 7 (TF)<br />

P. pseudomelinodes (Huilia melinodes auct.<br />

p.p.): 2 (TA),3<br />

P. (Lecidea) speirea: 2 (TF), 4 (EL)<br />

P. (Huilia) tuberculosaz 2,3,7 (TF)


GRAPHTS SCRTPTA 4 (ree?)<br />

Protoblastenia rupestrb: 5 (GT)<br />

*P. terricola:5 (GT)<br />

Protoparmelia (-ecanora) badia: 1 (OV)<br />

Protothelenella (Microglaena) coffosa: 2 (RS)<br />

*P. (Microglaena) leucothelia: 6 (RS)<br />

P. (Microglaena) sphinctinoidella: 2 (AN)<br />

P. (Microglaena) sphinctrinoides: 2 (HEG)<br />

Pseudephebe minuscula: 1 (RSU)<br />

P. pubescens: L<br />

Psora decipienr: 3 (VH), 4<br />

Psoroma hypnorum: t,2 (RSU, GT), 5<br />

Psorula (Lecidea) rufonigra: 4. -Found by E.<br />

Timdal.<br />

frcnothelia papillaria: 1 (HEG)<br />

Ramalina pollinaria: 2,3 (IH), 4, 5 (TA)<br />

Mizocafpon alpicola: I<br />

R. badioatrum: 1, 2 (TF), 3 (TF), 4 (TF), 6<br />

(sr), 7 (TF)<br />

*R cinereonigrum: L. -Det. E. Timdal.<br />

R cinereovirens: 2 (TF), 5 (SI, conf. V.<br />

Alstrup)<br />

R. concenticum: 4 (EL), 5 (TF)<br />

R. copelandii: L<br />

R distinctum: 5 (TF),6 (TF), 7 (TF)<br />

R eupetraeum: 3 (TF)<br />

R expallescens: 1 (TF)<br />

R. geminatum:2 (GT), 4 (GT), 9 (GT)<br />

R geographicum: 1., 3<br />

R. grande: 2 (GT)<br />

R hochstetteri:5 (SI, conf. V. Alstrup), 7 (TF)<br />

R. inarense: I<br />

R. lavatum: 2 (EL, TF), 3 (SI, conf. V.<br />

Alstrup)<br />

R. obscuratum: 7 (TF)<br />

R. oederi:2 (IH)<br />

R polycatpum: 2 (TF), 3 (EL)<br />

R roridulum: 1., 5<br />

R. umbilicatum: 5<br />

*Rinodina cinereovirens: 1 (HH) , Z (GT), 3, 5<br />

(GT, HH, TA), 6 (RS). -One of the collections<br />

by GT from locality 5 were epiphytic<br />

on Lobaia scrobiculata.<br />

R efflorescens: 2 (GT, HH), 5 (TA, det. T.<br />

Tonsberg), 6 (GT). -pannarin and unknown<br />

(TLC, locality 6). Not reported<br />

from AL by Santesson Lgg4 but by Foucard<br />

1990.<br />

R efigua: 5 (TF)<br />

NLF meeting 1991 27<br />

R. pyina: 5 (TF)<br />

R septentrionalis: 2 (TF), 4 (TF), 5 (TF).<br />

*Sagediopsis ftssurisedens: 1 (RS). -On Aspicilia<br />

myiniL<br />

Sagiolechia protuberanEi 5 (GT)<br />

S. rhexoblephara: 1 (GT)<br />

Sarcogtne regularu: 5<br />

Schaereria fuscocinerea (5. tenebrosa): L (EL,<br />

TF)<br />

*Sclerophora . (Coniocybe) coniophaea: z<br />

(cT),6 (AA), e (cT)<br />

Scoliciosporum umbinum: 7 (TF)<br />

Slqttea gregaia: 2 (SI, det. V. Alstrup)<br />

Solorina crocea: 1, 5 (TF), 6,7<br />

S, saccata: 5 (RSU), S (GT)<br />

Sphaerophorus fragilis:1 (RSU), 2<br />

S. globo,srls: 1 (RSU)<br />

Spilonema revertens: 3<br />

Sporastatia testudinea: L<br />

Staurothele clopima: 2 (GT), 4 (GT)<br />

S. fissa: 7 (TF)<br />

S. fuscocuprea:2, 4<br />

*5.<br />

succedens:5 (RS)<br />

Stenoqtbe pullatula: 2, 3<br />

Stereocaulon alpinum: I<br />

*5. dactylophyllum: 4 (TA)<br />

S. glareosum: a (TA)<br />

S. grande: 1r 2,3, 4<br />

S. nanodes:2<br />

S. paschale: 3 (SI), 4<br />

*5. pileatum: L,2 (GT), 6 (GT)<br />

S. ivulorum: 1 (TA),6 (TA)<br />

S. sacatile: I,2,3<br />

S. subcoralloides: 4<br />

S. tomentosum: lr 2r 3, 4, 61 7<br />

S. vesuvianum:2<br />

*Stigmidium<br />

peltideae: 5 (RS). -On peltigera<br />

aphthosa and Sctlorina saccata.<br />

*5. pumilum: a (RS). -On Physcia caesia.<br />

Tephromela (Lecidea) aglaea: 1 (TF)<br />

T. (Lecanora) atra: 1.,2, 3, 4, s<br />

Thamnolia vermicularis : I<br />

*Thelenella (Microglaena) pertusaiella: 5.<br />

On Salu sp.<br />

Theli^dium decipiens : 5<br />

T. pyrenophorum: 5 (TF)<br />

Thelocarpon epibolum:5 (TA), 6 (TA). -On<br />

locality 5 was var. epibolum collected on


28 Goran Thor<br />

Icmadophila eicetorum and var. longisporum<br />

on Peltigera leucophlebia. On<br />

locality 6 was var. epibolum collected on<br />

Soloina crocea.<br />

*7. impressulum: 5 (GT). -On base of old<br />

Picea abies at small stream.<br />

*Thelopsis<br />

flaveola: 5 CfF, collection in UPS,<br />

HEG). -Found on base of old Picea abies<br />

in a shaded and wet habitat. A surprising<br />

finding indicating that this species is not<br />

confined to broad-leaved forests in South<br />

Sweden.<br />

*7. melathelia: 2 (GT), 5 (GT)<br />

Thermutis velutina: 9 (GT)<br />

Thrombium epigaeum: 2 (TA)<br />

Toninia cumulata: 1 (TA, conf. E. Timdal,<br />

AN),3.<br />

T. rosulata: 5 (GT, det. E. Timdal).<br />

Trapelia coarctata:2,5 (GT), 7 (TF)<br />

T. granulosa: 3 (GT)<br />

T. involuta:2,7 (TF)<br />

T. placodioi^des: 7 (TF)<br />

Trapeliopsis flexuosa (Lecidea aeruginosa): 7<br />

(TF)<br />

T. (Lecidea) granulosa: 1 (TA), 2, 3 (GT), 4,<br />

5, 6,7<br />

*Tremella cetrariicola Diederich & Coppins<br />

ined.: 2 (RSU, det. Diederich).-On Cetraia<br />

chlorophylla.<br />

Tremolecia atrata: L (SI, TF), 2<br />

Umbilicaria crustulosa: I (PAE)<br />

U. cylindrica; I<br />

U. deusta: L,3, 6<br />

U. hirsuta:2<br />

U. hyperborea: t,2,3, 6<br />

U. proboscidea: I<br />

U. vellea: 1,2<br />

Usnea filipendula:2<br />

Varicellaia rhodocarpa: 1,2,5 (TA), 6 (TA)<br />

Vemtcaria anziana: 7 (TF)<br />

*V.<br />

foveolata: 5 (EL)<br />

V. nigrescensi 5 (TF)<br />

*Wentiomyces peltigeicola: 5 (RS). -On<br />

Peltigera aphthosa.<br />

Xanthoparmelia (Parmelia) centifuga: L, 2, 3,<br />

6<br />

X. (Parmelia) incuruaz 1,2<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (re92)<br />

Xanthoia borealis: 4 (AN, GT, HH, TA, all<br />

det. RS), 5 (TA). -For a morphological<br />

description, see Poelt & Petutschnig L992.<br />

X. candelaria: 1, 5 (TA)<br />

X. elegans: | (TF), 2 (RSU, GT), 3, 4,5<br />

X. sorediata: 3 (OV), 4 (GT), 5<br />

Xylographa parallela (X. abietina): 2 (GT)' 3<br />

(RSU), 4,5,6 (TA), 7 CfF)<br />

X. vitiligo: 1 (GT), 2 (GT), 3 (RSU), 5 (GT'<br />

TA),6 (RSU, GT,TA),7 (TF)<br />

**Zwackhiomyces berengerianus coll.: 8 (GT'<br />

det. M. Grube).-On a sterile, crustose<br />

lichen (cf. Mycobilimbia sp.) on mosses on<br />

a shaded wet rock.<br />

Visited localities<br />

All localities: Sweden, Asele I-appmark.<br />

The positions of most localities are given<br />

in long/lat, Swedish local coordinate system<br />

(non-numerical and numerical) and UTM.<br />

1. Vilhelmina parish, SE slope of the<br />

mountain Satsfiallet 6 km SW the village<br />

Sarnbs, alt. 880 - 960 ffi, 5 August L991, &"<br />

56' N 15" 15' E, 23FOe3d,7204 L474, UTM<br />

33W WN 118015. Alpine heath on acid soil.<br />

2. Vilhelmina parish, 20 km ESE Sa:rniis,<br />

N and S shore of the rapid Dimforsen (near<br />

the bridge) in the stream Kultsjotn, alt. 390 m,<br />

6 August 199L, 64" 56' N 1.5' 44' E,23FO|3-<br />

4c, 7205 1498, UTM 33W WN 35ffi2I.<br />

Siliceous rocks, including alum shale, in mixed<br />

coniferous/deciduous forest along the river.<br />

3. Vilhelmina parish, 6 km ESE Saxniis,<br />

Kultsj6luspen, W shore of the stream Kultsj6in,<br />

alt. 520 m, 6 August 1991 , 64" 57' N 15o<br />

28' E, 23F1gLd, 7206 L484, UTM 33W WN<br />

2L9041,. Mesic to dry Pinus rylvestrb forest<br />

with siliceous rock outcrops by the river.<br />

4. Vilhelmina parish, 10 km E Klimp{eil'<br />

S slope of the hill R6berget at the [-ake Kultsjon,<br />

100 m N the road, alt. 600 6?0 il, 6<br />

August !99L,65o 04' N 15" 01 '8, 23F3c3c,<br />

72L9 !464, UTM 33W WN 0L?160. Ultrabasic<br />

peridotite cliff with talus-slope.<br />

5. Risbiick parish, NE sloPe of the<br />

dolomite mountain Kalvberget L0.5 km WNW<br />

the village Risbiick, alt. 560 - 620 ffi, 8 August


GRAPHTS SCRIPTA 4 (r99?)<br />

I99L,64" 44' N 15' 20' E,22F59c-6Oc, 7I8L<br />

1477, UTM 33W WM 161, 779. Steep rockface<br />

with a talus-slope in mesic Picea abies<br />

forest with scattered deciduous trees. A few<br />

collections were also made along the small<br />

stream between the N slope of Kalvberget<br />

(starting 500 m NNW the small lake) and lake<br />

Mevattnet (these collections marked "along<br />

the stream").<br />

6. Vilhelmina parish, 18 km N Stalon, E<br />

slope of the mountain Morrosjoliden near the<br />

road Eriksberg Vtistansjo, alt. 625 m, 9<br />

August 199t,65" 06' N tr 5" 53' E, 23G4aAc-d,<br />

7223 1504, UTM 33W WN 208206.<br />

Oldgrowth, open Picea abies forest.<br />

7. Vilhelmina parish, Sarnhs, in the<br />

surrounding of Sa,xnas FjdllgArd (Stiftsgfirden)<br />

100 m E the church, 5 - 9 August \991, 64"<br />

58' N 150 20', E, UTM 33W WN 155055.<br />

Roadsides and open Betula and Picea forests.<br />

8. Vilhelmina parish, NW of the village<br />

Storvallen, 1.5 km E the hotel in Klimpfiiill,<br />

along the stream Doda biicken 300 - 600 m N<br />

the road, 29 August L988, alt. 580 630 m,<br />

65" 04' N 1.4" 51' E, 23F 3a, UTM 33W VN<br />

925L62. Calcareous rocks along the stream.<br />

9. Vilhelmina parish, B6ngntis,<br />

Bjdrnskalet, SSE exposed talus-slope, 30<br />

August 1988 and 1 August 1990, alt. 560<br />

590 m, 64o 56' N 15o 37' E, 23F 0i. Open<br />

talus-slope with siliceous rocks and small<br />

water fall surrounded by trees.<br />

Acknowledgments<br />

I am most grateful to all participants in the<br />

meeting who have supplied additions to the<br />

species list. In particular I want to thank my<br />

colleagues in the organizing committee, Per<br />

Anders Esseen, Jan-Eric Mattsson and<br />

Rikard Sundin. Information on lichenicolous<br />

fungi new to Asele Iappmark was supplied by<br />

Rolf Santesson who also kindly made various<br />

comments on the manuscript.<br />

References<br />

NLF meeting 1991 29<br />

Ahlner, S. 1938: Weitere Beitrtige zur<br />

Strauch- und l-aubflechtenflora von<br />

Asele lappmark. Arkiv for Botanik 2gA,<br />

no 9.<br />

Degelius, G. 1932: Zur Flechtenflora des<br />

siidlichsten lapplands (,A,sele lappmark).<br />

1. Strauch- und laubflechten. Arkiv for<br />

Botanik 25A, no 1..<br />

DegeliuS, G. 1954: The lichen genus Collema<br />

in Europe. Morphology, ta:ronoffiy, ecology.<br />

Symbolae Botanicae Upsaliensis 13:<br />

?.<br />

Foucard, T. L990: Svensk skorplavsflora.<br />

Interpublishing.<br />

Holtan-Hartwig, J. L99L: A revision of the<br />

lichens Bryonora castanea and B. curvescens.<br />

Mycotaxon 40: 295-305.<br />

Karstr6ffi, M. & Thor, G. L991,: Field meeting<br />

in Vuollerim, Lule I-appmark by Swedish<br />

lichenologists. Graphis Scipta: 3: 84-93.<br />

Moberg, R. L986: Lichenes selecti exsiccati<br />

Upsaliensis, Fascicle L. Thunberyia 2: 1-<br />

10.<br />

Muhr, L.-E. L987: Floristic notes from Sweden<br />

and Finland. Graphis Scripta 1: &-<br />

65.<br />

Poelt, J. & Petutschnig, W. 1"992: Beitrdge zur<br />

Kenntnis der Flechtenflora des Himalaya<br />

IV. Die Gattungen Xanthoria und Teloschistes<br />

zugleich Versuch einer Revision<br />

der Xanthoria candelaria-Gruppe. Nova<br />

Hedvigia 54: L-36.<br />

Poelt, J. & Ydzda, A. 1981 : Bestimmungsschlilssel<br />

europiiischer Flechten. Ergiinzungsheft<br />

2. Yaduz.<br />

Rune, O. L953: Plant life on serpentines and<br />

related rocks in the north of Swed en Acta<br />

Phytogeographica Suecica 3 I : L-139.<br />

Santesson, R. L984: The lichens of Sweden<br />

and Norway. Stockholm & Uppsala<br />

Swedish Museum of Natural History.<br />

Stenberg,L. & Westerberg, S. 1983: Murruta,<br />

Asplenium ruta-muraria funnen i Asele<br />

lappmark. Natur t Non 2: 72 - 74.


Notes on the genus Caloplaca in the Siberian arctic<br />

ULRIK SOCHTING, MICHATLZHURBENKO and ERIC STEEN HANSEN<br />

Sochting, U., Zhurbenko, M. & Hansen E. S. 1992: Notes on the genus<br />

Caloplaca in the Siberian arctic. Graphis Scipta 4: 30-32. Stockholm. ISSN<br />

0901 -7593.<br />

Data are presented on the occurrence of 13 species of Caloplaca collected by<br />

the second author during expeditions to Bennett Island, New Siberian Islands<br />

in the summer of 1989 and to the Taimyr Peninsula in the summer of 1990.<br />

Ulnk SOchting, Institut for Sporeplanter, Univ. of Copenhagen, @. Farimagsgade<br />

2D, DK-1353 Copenhagen K Denmark.<br />

Michail Zhurbenko, Komarov Botanical Institute, Laboratory of Lichenologt<br />

and Bryologt, Academy of Sciences of Russia, Prof. Popov str. 2, St<br />

Petersburg 197376, Russia.<br />

Eric Steen Hansen, Botanisk Museum, Univ. of Copenhagen, Gothersgade<br />

130, DK-1123 Copenhagen K Denmark.<br />

The genus Caloplaca is well represented in<br />

polar regions of the world. Recently some<br />

papers have increased the knowledge of this<br />

genus in the Arctic and Subarctic (Hansen et<br />

al. L987, SOchting 1989) and in the Antarctic<br />

(SOchtin g & @vstedal 1992, Olech & SOchting<br />

in prep.). However, there are still large areas,<br />

where the Caloplaca flora is still unsufficiently<br />

known. One of these is the Siberian Arctic,<br />

from where some information, however, was<br />

provided by Lynge (1928). About 20 species<br />

have been reported from that region<br />

(Zhurbenko 1991).<br />

The present paper deals with Caloplaca<br />

species collected by the second author in<br />

Siberia. The specimens are preserved in the<br />

Cryptogamic Herbarium of the Komarov<br />

Botanical Inst. (LE). Additional data on<br />

climate and and occurrence of other lichen<br />

genera were published by Zhurbenko &<br />

Hansen (1992).<br />

Localities<br />

1. W. Taimyr: Mouth of Ragozinka River,<br />

coast of Eniseiskii Gulf. 72" 48' N, 80o 53'<br />

E.<br />

2 W. Taimyr: Mouth of Uboinaia River,<br />

coast of Cara Sea. 73o 39' N, 82o 22' E.<br />

3 'W. Taimyr: Near river Right Uboinaia,<br />

small mountain up to 2I7 m. 73" 25' N,<br />

82" 51'E.<br />

4. New Siberian Islands: Bennett Island. 76"<br />

37' - 76o 45'N, 148o 28' - L49" 27',E.<br />

Species list<br />

Caloplaca alcarum: l. C. alcarum was described<br />

by Poelt (1954) from Novaia<br />

Zemlya from where it was reported by<br />

Lynge (1928) under the name C. sacicola<br />

var. obliterata. It was also recorded from<br />

Greenland (Hansen et al. L987) and<br />

Svalbard (Hertel & Ullrich 1976, Hertel<br />

L977, SOchting 1989). It grows on strongly<br />

eutrophicated maritime coasts in the Arctic.


GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992)<br />

C. ammiospila: t-4. This species, which was<br />

formerly often recorded under the name<br />

C. cinnamomea (Th. Fr.), Oliv., is widespread<br />

in arctic and boreai regions of the<br />

Northern Hemisphere (Hansen et al.<br />

L987, SOchting 1989, Santesson 1984,<br />

Egan L987). It was recently recorded from<br />

Antarctica (SOchting & @vstedal l99Z).<br />

Some of the material collected in Siberia<br />

on lignum has affinity to C. spitsbergensis<br />

H. Magn. The tanonomic status of this<br />

species is however doubtful, and the<br />

specimens may be only modifications of C.<br />

ammiospila (SOchting 1989). C. spitsbrrgensis<br />

was reported from Svalbard<br />

(Magnusson 1944) and Greenland<br />

(Hansen et al. 1987).<br />

C. caesiorufella: l-4. Apparently widespread<br />

in arctic, subarctic and boreal regions. It is<br />

recorded from arctic Canada (Ahti et al.<br />

1973), Greenland (Hansen et al. 1987, as<br />

C. phaeocarpella), Svalbard (SOchting<br />

1989), Scandinavia (Santesson l9S4) and<br />

Siberia (Nylander 1885).<br />

C. ceina: l, 2,4. Seems to be widespread in<br />

the Northern Hemisphere, from where it<br />

is recorded from a variety of substrates. It<br />

is not known from Antarctica.<br />

C. fraudans:1. This is an arctic species<br />

previously recorded from North America,<br />

Greenland, Svalbard, Scandinavia and<br />

Novaya Zemlya (Magnusson 1944).<br />

C. jungermanniae: l. An arctic-alpine species,<br />

which is widely distributed over the<br />

northern hemisphere and is recorded from<br />

North America (Egan 1987), Greenland<br />

(Hansen et al. L987), Svalbard (Lynge<br />

1924), Scandinavia (Santesson L9S4) and<br />

Siberia (Zhurbenko t99t).<br />

C. lithophila coll. : 4. Specimens belonging to<br />

the C. holocatpa group and growing on<br />

rocks are presently little understood.<br />

Accordingly any comments on distribution<br />

has little meaning.<br />

C. nivalis:1. This arctic-alpine species, is<br />

recorded from North America (Egan<br />

t987), Greenland (Hansen et al. l9B7),<br />

Svalbard (Elvebakk I9g4), Scandinavia<br />

Caloplaca in Siberia 31<br />

(Santesson 1984) and Siberia (Zhurbenko<br />

1ee1).<br />

C. phaeocarpella: L, 3. C. phaeocarpella has so<br />

far not been recorded from North America,<br />

and is not with certainty identified<br />

from Great Britain and Scandinavia. It is,<br />

however, recorded from Greenland<br />

(Hansen et al. 1987) and Svalbard<br />

(SOchting 1989) and the holotype is from<br />

the Kola Peninsula in Russia. It is previously<br />

recorded from Siberia (Zhurbenko<br />

lggL).<br />

C. sibiricai 1, 4. Described by Magnusson<br />

(L952) from Torne lappmark and arctic<br />

Siberia. The holotype is from Minin Island<br />

and additional specimens are from Taymir<br />

Island, Cap Cheljuskin and Dudinka.<br />

Hansen et al. (L987) were unable to trace<br />

any material from Greenland, but it was<br />

recently published from Svalbard<br />

(SOchting 1989). The specimens from<br />

Bennett Island grew on both moss and<br />

lignum.<br />

C, tetraspora: l-4. Appears to be a common<br />

and widespread arctic-alpine species<br />

which has been recorded from both the<br />

Northern Hemisphere (Egan 1997,<br />

Hansen et al. 1987, Santesson 1984, Lynge<br />

L924, Zhurbenko 1991). It is also known<br />

from Antarctica (Jakobsen & Kappen<br />

1988, SOchtin g & Olech, unpublished).<br />

C. tiroliensls: l, 2,4. This species is together<br />

with C. tetraspora common in arcticalpine<br />

areas of the Northern Hemisphere<br />

(for references se under C. tetraspora). It<br />

is also a common species in Antarctica<br />

(Sochting & ovstedat t9g2).<br />

C. torno€nsis: 1, 2. C. torno€nsb is recorded<br />

from Northwest Territories, Canada<br />

(Thomson & Scotter L984), from Greenland<br />

(Hansen et al. L9B7), Svalbard (poelt<br />

1969) and Scandinavia (Santesson 1984).<br />

It is new to Siberia.


32 Ulnk Suchting et al.<br />

References<br />

Ahti, T., Scotter, G. 'W. & Viinsk6, H. L973:<br />

Lichens of the Reindeer Preseru€, Northwest<br />

Territories, Canada. Bryologist 76:<br />

48-76.<br />

Egan, R. S. L987 z A fifth checklist of the<br />

lichen-forming, lichenicolous and allied<br />

fungi of the continental United States and<br />

Canada . Bryologist 90: 77 -173.<br />

Elvebakk, A. 1984: Contributions to the<br />

lichen flora and ecologry of Svalbard, Arctic<br />

Nonvay. Bryologist 87: 308-313.<br />

Hansen, E. S., Poelt, J. & Sgchting, U.. L987:<br />

Die Flechtengattung Caloplaca in GrOnland.<br />

Meddr. Grqnland Biosci. 25: L-52.<br />

Hertel, H. L977: Bemerkenswerte Flechtenfunde<br />

aus dem Gebiet des Kongsfiordes<br />

und des Is{ordes (Spitzbergen). Hercogia<br />

4:367-40L.<br />

Hertel, H. & Ullrich, H. L976: Flechten von<br />

Amsterdamoya (Svalbard). Mitt. Bot.<br />

Miinchen 12: 4Ll -512.<br />

Jacobseo, P. & Kappen, L. 1988: Lichens from<br />

the Admiralty Bay region, King George<br />

Island (South Shetland Islands, Antarctica).<br />

Nova Hedwigia 46: 503-510.<br />

Lynge, B. 1924: Lichens from Spitsbergen I.<br />

Result. Statsunderst. Spitsberyenelcsped. I<br />

(5).<br />

Lynge, B. I9Z8: Lichens from Novaya kmlya<br />

(excl. of Acarospora and Lecanora). Rep.<br />

Scr Results Norwegian Exped. Novaya<br />

Zemlya 1921, 43: l-299.<br />

GRAPHTS SCRIPTA 4 (1992)<br />

Magnusson, A. H. L944: Studies in the ferruginea-group<br />

of the genus Caloplaca. K<br />

Vet. Vitterh.-Samh. Handl., 6. Ser. B 3 no.<br />

1.<br />

Magnusson, A. H. L952: Lichens from Torne<br />

lappmark. Ark. Bot. Ser. 2 Bd. 2: 45-249.<br />

Nylander, W. 1885: Lichenes novic Freto<br />

Behringti. Flora 68: 439-446.<br />

Poelt, J. L954: Die gelappten Arten der<br />

Flechtengattung Caloplaca in Europa.<br />

Mitt. Bot. Staatssamml. Milnchen 2: 11-<br />

31.<br />

Poelt, J. L969: Bestimmungsschliissel europiiischer<br />

Flechten. J. Kramer, khre.<br />

Santesson, R. 1984: The lichens of Sweden<br />

and Norway. Stockholm & UPPsala.<br />

Swedish Museum of Natural History.<br />

Sochting, U. 1989: Lignicolous species of the<br />

lichen genus Caloplaca from Svalbard.<br />

Opera Bot. 100: 241-257.<br />

Sgchting, IJ. & Ovstedal, D. O. L992:<br />

Contribution to the Caloplaca flora of the<br />

western Antarctic region. Nord. f. Bot. 12:<br />

L2L-134.<br />

Thomson, J. 'W. & Scotter, G. 'W. L984:<br />

Lichens of Bylot and northern Baffin<br />

Islands, Northwest Territories, Canada-<br />

Bryologist 87:228-232.<br />

Zhurbenko, M. P. L99I. The preliminary noncritical<br />

checklist of the lichens of Siberian<br />

arctic (incl. Novaia Zemlia). Manuscipt-<br />

Zhurbenko, M. P. & Hansen, E. S. t992:<br />

New, rare or othenvise interesting lichen<br />

species from the Siberian Arctic. Mycotcaon<br />

45:275-284.


Protothelenella rylina new to Finland<br />

PIETER. P. G. VAN DEN BOOM<br />

van den Boom, P. P. G. 1992: Protothelenella rylina new to Finla nd. Graphis<br />

Scipta 4: 33-34. Stockholm. ISSN 0901 -7593.<br />

Protothelenella xyltry! Mayrh. & Poelt, so far known only from the Alps, is<br />

reported as new to Finland, from the Pallastunturi reserve near Muonio.<br />

Pieter van den Boom, Azi€laan 12, s69ILC son, The Netherlands.<br />

In the summer of 1988 I made a trip mainly<br />

through central and northern Fennoscandia<br />

with the aim to study lichens in this part of<br />

Europe. A few days were spent in northern<br />

Finland, the area of Muonio, within the<br />

Pallastunturi reserve. ca. 170 collections were<br />

made.<br />

The most important collection was<br />

Protothelenella xylina. The specimen was<br />

collected 15 km E of Muonio near the<br />

entrance of the Pallastunturi reserve from<br />

weathered lignum of a high stump in a damp<br />

Betula-Picea-Pinus forest with scattered<br />

boulders, 67o 57' N, 24" 00, E, alt. 300 m, 24<br />

July 1988. P. rylina was growing in a<br />

moderately shaded place.<br />

The morphological characters of the<br />

species are: thallus endoxylic, yellowish greygreen;<br />

perithecia black, up to 0.3 mm in diam.,<br />

numerous; ascospores submuriform to<br />

muriform, colourless, Z0-ZS x L}-_LZ ltm<br />

(Figure 1).<br />

Associated with Protothelenella rylina<br />

were: Buellia grbeovirens, Calicium<br />

denigratum, Cladonia botrytes, C. cenotea,<br />

Hypocenomyce scalaris, Lecanora cf. hypopta,<br />

Mycoblastus sanguinaius, Ochrolechia<br />

androgtna, Parmeliopsis ambigua, p.<br />

hyperopta, a Porpid.ia sp. which refers to p.<br />

crustulata, Stereocaulon alpinum (atranorin,<br />

lobaric acid and unknown trace RF6 detected<br />

by TLC) and Trapeliopsis granulosa.<br />

The lichen genus Protothelenella is<br />

separated from Microglaena by having amyloid<br />

asci, a distinct amyloid apical apparatus,<br />

amyloid jelly and by the structure of the<br />

ascocarps (Mayrhofer & Poelt 1935). These<br />

authors provide the first description of p.<br />

rylina and mention five other species of<br />

Protothelenella. Howevef a few years later<br />

three additional species have been published<br />

in Mayrhofer (1987).<br />

Distribution<br />

Protothelenella rylina is known from two<br />

localities in the Alps of Switzerland and<br />

Austria. Collected only from lignum of pinus<br />

cembra (Mayrhofer & Poelt 1985).<br />

Although the occurence of relative many<br />

species of Protothelenella have been<br />

mentioned from northern Europe in<br />

Mayrhofer (1957) there were no previous<br />

records of P. rylina.<br />

A duplicate of the collection of p. rylina is<br />

deposited in the herbarium of the Botanical<br />

Museum at Helsinki.<br />

Acknowledgements<br />

Thanks are due to Dr. H. Mayrhofer for<br />

confirming the identification of p. rylina and<br />

to Dr. H. Sipman for the identification of<br />

Stereocaulon alpinum.


34 P. P. G. van den Boom<br />

Refercnces<br />

# L0;rm<br />

Figure 1. Protothelenella rylina, ascospores.<br />

Mayrhofer, H. & Poelt, P. 1985: Die<br />

Flechtengattung Microglaena sensu<br />

Zahlbruckner in Europa. Hercogia 7: 13-<br />

79.<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (Leez)<br />

Mayrhofer, H. 1987: Ergdnzende Studien zur<br />

Ta:


Caloplaca soropelta (8. S. Hansen, Poelt & Sgchting) Sgchting<br />

comb. nov.<br />

ULRIK SOcHTING<br />

Sochting, U. L992: Caloplacq soropelta (E. S. Hansen, Poelt & SOchting)<br />

Sochting comb. nov. Graphis Scipta 4: 35-36. Stockholm. ISSN 0901-7 Sg{'<br />

Caloplaca citina var. soropelta was described by Hansen, Poelt & SOchting<br />

(1987) from Greenland. Subsequent finds from Svalbard has proved th;<br />

ta:ron to be well delimited from C. ci.trina and it is accordingly heie raised to<br />

species level. New material, which is partly fertile, allows 1o make a more<br />

comprehensive description, and thus to establish a better understanding of<br />

the species.<br />

UMk Sochting, _In1tltut for Sporeplanter, University of Copenhagen, O.<br />

Faimagsgade 2D, DK-1353 Copenhagen K.<br />

Caloplaca soropelta €. S. Hansen, poelt<br />

& Sgchting) SOchting comb. nov.<br />

Basionym: Caloplaca citrina var. soropelta E.<br />

S. Hansen, Poelt & Sochting. l9g7; Meddr.<br />

Gr^nland Biosc. 25: 26.<br />

Morphology<br />

Thallus up to 2 cm in diameter, consisting of<br />

centrally crowded, laterally dispersed, irregular,<br />

but hardly incised squamules, which are up<br />

to about I mm, bright orange yellow to bright<br />

golden yellow and often slightly pruinose. fhe<br />

squamules are peltate in the centre, but<br />

smaller, more convex and more appressed to<br />

the substratum towards the periphery of the<br />

thallus. Older squamules are concave, with<br />

often greyish cortex, and most often golden<br />

yellow soralia developing from the under surfgce<br />

of the periphery. soralia never develop at<br />

the surface of the squamules, which remain<br />

covered by a strongly concave cortex. Soredia<br />

20-30pcm diam.<br />

Apothecia lecanorine to zeorine, very rare<br />

and unripe in the material. They are sessile<br />

centrally on the squamules, at the material<br />

studied about 0.6 mm diam. Disc initially concave,<br />

orange. The margin is about 0.1 mm<br />

thick, concolorous with disc. The outer surface<br />

of the margin is sorediate.<br />

Anatomy<br />

Cortex thin, little differentiated. Algal layer<br />

about 300 pm thick, diffuse. A fine epipsamma<br />

of anthraquinones is very abundant at the<br />

soralia, less so on the cortex.<br />

Thalline margin with many algae producing<br />

soredia laterally. Hymenium immature, but<br />

paraphyses seem to be little branched and<br />

hardly inflated apically.<br />

Ecologr<br />

Caloplaca soropelta is a species of highly<br />

eutrophicated, calcareous rock. It prefers<br />

cracked surfaces. on rocks with soil accumulated<br />

in the cracks it may form peltate<br />

squamules with rhizinae penetrating the soil.<br />

c. soropelta is often associated with xanthoria<br />

elegans, X. sorediata, X. candelaria, Caloplaca<br />

sacicola and C. decipiens.


36 Ulrik SPchting<br />

Discussion<br />

There are a number of sorediate species of<br />

Caloplaca in Svalbard including C. citrina and<br />

C. epiphyta. Several of these species colonize<br />

both rocks, soil, detritus and lignum. Their<br />

ta:ronomy is not always clear, and some of<br />

them are probably undescribed. C. soropelta,<br />

however, appears to be a very well delimited<br />

species. Its closest relative may prove to be C.<br />

tominii, which grows on soil and has been<br />

recorded from more or less continental regions<br />

in several continents. C. tominii differs in<br />

having less regularly rounded squamules and<br />

larger soredia, YV.30-40 pm.<br />

Specimens studied<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRIPTA 4 (Lee?)<br />

Svalbard, Sabine [and, Tempel{orden: Below<br />

Fjordnibba, UTM: WH 450L, Alt.: 10 m. Bird<br />

perching rock of limestone, 20 m from the sea.<br />

L2. vii. I9frc, US 5623 (C); Fjordnibba below<br />

bird cliffs, NW-exposed, UTM WG 4499, Alt<br />

180 m. Rock of chert. 13. viii. L986, US 5642<br />

(c).<br />

Reference<br />

Hansen, E. S., Poelt, J. & Sochting, U. L987:<br />

Die Flechtengattung Caloplaca in GrOnland<br />

Meddr. Grqnland Biosc.25: I-52.


Boganmeldelse<br />

Toninia<br />

Timdal, E. L99L: A monograph of the genus<br />

Toninia (lrcideaceae, Ascomycetes). Opera<br />

Botanica 110: L37 pp. Pris 4L0 DKK.<br />

Revisionen omfatter ca. 6500 indsamlinger fra<br />

alle kontinenter med undtagelse af Antarktis,<br />

isrer fra Europa og Nordamerika, og er<br />

baseret pA anatomiske og morfologiske<br />

karakterer. TLC er udfort pi ca. 2000 kollektioner,<br />

de fleste arter indeholder ikke lavstoffer.<br />

15 arter har et eller flere stoffer, der ikke<br />

er bestemt. Flere arter omfatter mere end en<br />

kemotype.<br />

Slregtsafgrrensningen er baseret pA apothecietype,<br />

asci, paraffser og pyknider. Apothecierne<br />

er lecideine med amyloid hymenialgel,<br />

asci kglleformede med ikkeamyloid va,g<br />

omgivet af en amyloid gelatinOs kappe. Der er<br />

en tydelig tolus med okularrum omgivet af en<br />

svagt amyloid inderzone og en strerkt amyloid<br />

yderzone. ParaSserne er lige, kun lidt<br />

grenede, tyndvrggede, kun lidt sammenklrebede<br />

og 2-2,5 pm tykke forneden,<br />

endecellen er opsvulmet til 4-6 pm og omgivet<br />

af en diffust afgrrenset gelatinos pigmentkappe,<br />

hos nogle arter er pigmentet dog<br />

indlejret i den overste del af endecellens vr;g.<br />

Ascosporerne er 6ncellede eller er delt af<br />

tvrervregge. Pykniderne er flaskeformede,<br />

konidierne trAdformede, krumme og ca. 12-20<br />

x I pm. Thalluskaraktererne spiller ingen rolle<br />

for slregtsafgrrensningen, b6de arter med<br />

skorpeformet thallus som ulicheniserede,<br />

lavboende svampe medtages i slregten.<br />

48 arter anerkendes pfi verdensplan, L9<br />

arter findes i Skandinavien. 13 nye arter og 5<br />

underarter beskrives. 18 nye kombinationer<br />

foreslfis, heraf 2 i andre shgter. Sbgterne<br />

Kiliasia og Lobiona og Leci^dea sect. Toniniopsis<br />

inddrages i Toninia. De vigtigste<br />

rendringer er (gamle navne i parentes):<br />

T. auiculata Timdal (Lobiona albomarginata)<br />

T. athallina (Hepp) Timdal (Kiliasia athallina)<br />

T. episema (Nyl.) Timdal (Kiliasia episema)<br />

T. philippea (Mont.) Timdal (Kiliasia phihpp€a,<br />

K riparia)<br />

T. lutosa (Ach.) Timdal (Z vemtcosa\<br />

T. dffiacta (Massal.) hhlbr. (7. candida ssp.<br />

diffracta)<br />

T. massata (Tuck.) Herre (7. kellei, T.<br />

glaucomela)<br />

T. albilabra (Dufour) H. Olivier (7i albomarginata)<br />

T. physaroides (Opiz) hhlbr. g. lurida, T.<br />

alluviicola)<br />

T. verrucaroides (Nyl.) Timdal Q. lcolaV T.<br />

aromatica ssp. ceruina)<br />

T. taurica (Szat.) Oxner (7. clemens)<br />

T. sedifolia (Scop.) Timdal (7. caentleonigricans)<br />

T. squalida (Ach.) Massal._ (inkl. T. veffuculosa,<br />

T. multiseptata, T. havaasii ssp.<br />

havaasii)<br />

T. coelestina (Anzi) VEzda (7. havaasii ssp.<br />

aggregata)<br />

T. cinereovirens (Schaerer) Massal. (7. sbarbaronis)<br />

T. aromatica (Sm.) Massal. (incl. T. fusispora)<br />

Micarea granulans (Vainio) Timdal (M. subleprosula)<br />

I et indledende kapitel diskuteres anvendelsen<br />

af illustrationer som typemateriale og Timdal<br />

g@r opmrerksom at enhver h8ndlavet tegning<br />

er et udtryk for kunstnerens indtryk af det<br />

studerede materiale, og ikke et materiale som<br />

forfatteren baserer sit indtryk p6. Derfor<br />

accepteres sSdanne tegninger ikke som typemateriale.<br />

Efter beskrivelse af slregten og<br />

diskussion af afgrrensningen fOlger en nogle til<br />

arterne. Det kunne her have veret nyttigt<br />

ogsA med en nogle til de 39 nrertst6ende eller<br />

overfladisk lignende slregter, som diskuteres.<br />

De enkelte arter er grundigt beskrevet med<br />

henvisninger til publicering, synonymer, typemateriale,<br />

taxonomiske bemrerkninger, habi-


38 Boganmeldelse<br />

tatsangivelser, udbredelseskort og fremragende<br />

sorthvide fotos. Studerede exsiccater<br />

samt antallet af kollektioner fra forskellige<br />

lande og regioner er opremset. 107 ekskluderede<br />

eller ikke undersogte arter omtales<br />

kort.<br />

Revisionen er baseret pi sunde taksonomiske<br />

principper, den er verdensomsprendende<br />

og bygger pi et stort materiale,<br />

GRAPHTS SCRTPTA 4 (r99z)<br />

den er konsekvent gennemfart, klart skrevet<br />

og prent trykt. Einar skal have en stor tak for<br />

dette arbejde. Vi er mange som har delt hans<br />

irritation over ikke at kunne bestemme almindelige<br />

Toninia-arter. Den tid er nu forbi, i<br />

hvert fald i vores del af verden.<br />

Vagn Alstrup


Deichmann Branth - A portrait based mainly on his letters<br />

VAGN AI-STRUP<br />

Alstrup, V. L992: Deichmann Branth A portrait based mainly on his<br />

letters. Graphis Scripta 4: 39-43. Stockholm. ISSN 0901 -7593.<br />

A biography is given of the Danish amateur lichenologist Jacob Severin<br />

Deichmann Branth (1831-l9ll) based mainly on his correspondence for<br />

more than 60 years with his friend Otto Moller.<br />

Vagn Alstrup, Institut for gkologisk botanih Q. Farimagsgade 2D, DK-1353<br />

Kqbenhavn K Danmark.<br />

Branth was born 1831 in NykObing Mors,<br />

Denmark. After his mother's death two years<br />

later he was brought up by his uncle, the rural<br />

dean R. S. Deichmann. In L849 he graduated<br />

from secondary school and began to study<br />

theology at Copenhagen University, where he<br />

met Otto MOller. The correspondence<br />

between the two students began in 1853 and<br />

continued until Christmas 1914, shortly before<br />

Mgller died. 242 letters were exchanged<br />

between them.<br />

The letters are all preserved and have<br />

been published in full length (NOrr 1936). In<br />

the letters the two friends exchange opinions<br />

about all aspects of their personal life,<br />

religious matters, culture, politjcs and science.<br />

Being personal letters they are often written<br />

in a straightfonvard, powerful style, and they<br />

contain expressions and personal opinions<br />

about colleagues and other public persons,<br />

which they would hardly have published. As a<br />

historical source they are therefore valuable,<br />

although it sometimes appears, that they kept<br />

a debate open by provoking exaggerations or<br />

ambiguities to tease each other. They often<br />

used words which cannot be found in ordinary<br />

dictionaries and my translation into English<br />

does probably not give the writers full justice.<br />

The following portrait is based on the<br />

letters as well as on Norr's introduction,<br />

Christensen (L924-L926) and on my personal<br />

contact with Branth's youngest daughter Ruth<br />

Deichmann Branth, born L903. Several<br />

photographs of Branth at different ages are<br />

included in NOrr (1986). Christensen also<br />

brought a portrait.<br />

Deichmann Branth's professional caneer.<br />

Branth worked as a private tutor 1358-L86L,<br />

then he became headmaster at Tonder<br />

Realskole. After the German occupation of<br />

Slewig L864 he was dismissed and was<br />

unoccupied until he became assistent vicar in<br />

SkrelskOr, Zealand, L866. I87l to 1880 he was<br />

vicar at Elling in north Jutland and 1880- 1905<br />

vicar at Sneptrup, east Jutland. After his<br />

retirement he moved to Kolding where he<br />

died.<br />

Family life.<br />

Deichmann Branth married Sophie<br />

Dumreicher 1862. Branth was sorry, that they<br />

did not get any children, but 1872 they had a<br />

foster-girl, who brought some life to the<br />

house. Sophie was very quiet and religious,<br />

and she turned more and more inwards.<br />

Branth wrote to Moller, that she had almost<br />

left this world long before she died shortly<br />

after their silver jubilee in L887.


40 Vagn Alstrup<br />

In 1889 Branth married Emmy Boldsen, at<br />

that time 25 years old. MOller was shocked to<br />

hear that. Mgller understood that his friend<br />

was very lonesome without any family, and<br />

that he wanted a wife to take care of the<br />

house. But he should have married an older<br />

woman, and the marriage could hardly be<br />

based on love, as according to Moller people<br />

above 30 years did not fall in love. But<br />

Deichmann Branth declared he had never<br />

been so much in love and that the love was<br />

mutual. The happy couple produced 7<br />

children, the last one was born in L907.<br />

Branth was very fond af the children, but the<br />

large family also gave some economic<br />

problems.<br />

Branth had spent much money on books<br />

and travelling, but on his old days he was<br />

afraid to die before the children grew up, so<br />

that the family would have to live on a widow's<br />

pension, which was much lower than his own.<br />

Branth complained that his wife would give<br />

out a coin after turning it only once in the<br />

hand, although she ought to turn it trvice! The<br />

daughter Ruth remembered, that her father<br />

was always worried about money, when they<br />

lived in Kolding. She was interested in<br />

photography but was not allowed to keep the<br />

tapwater running, and she had to rinse the<br />

prints when her father was out.<br />

Branth travelled much. He participated in<br />

a large student meeting in Uppsala in 1856.<br />

After finishing his studies he went on a<br />

journey to ltaly in 1857. He participated in<br />

scientific meetings in Copenhagen and<br />

Stockholm and in several church meetings and<br />

conventions. In 1891 he participated in a<br />

botanical excursion to Bornholm to teach the<br />

students about lichens. On his older days he<br />

went to stay at a health resort every year, to<br />

prevent his rheumatism to develop.<br />

Life and economy of a vicar.<br />

As payment for the religious duties the church<br />

gave the vicar a farm to live oo, and it was<br />

then up to the vicar, how much he could earn<br />

as a farmer. Often they had to pay pension to<br />

the former vicar or his widow. Branth payed<br />

<strong>GRAPHIS</strong> SCRTPTA 4 (reez)<br />

1000 kr per year to his predecessor, which he<br />

thought was far too much, as the old fellow<br />

was completely insipid, avaricious and pettish<br />

and absolutely had no pleasure of or need for<br />

the money. Branth was very happy when the<br />

predecessor died and the widow should have<br />

only 500 kr per year. Branths successor on the<br />

contrary paid too little, as the amount was<br />

based on the last 5 years relatively low taxes.<br />

Branth called his successor a beast, an<br />

agreeable party-man, ventriloquist, and<br />

christmas-he-goat for the parish council. The<br />

wife was called self-important, boasting and<br />

obtrusive.<br />

Many vicars let their land on lease, but in<br />

long periods Branth took care of the farming<br />

himself, as it was difficult othenvise to earn<br />

enough. He had many problems with the<br />

farm-hands and often complained about<br />

falling prices, other troubles and the time<br />

spent on farming, which could othenvise have<br />

been spent on church duties or science. He<br />

was also proud that he could raise the farm<br />

production, and the farmers of the parish<br />

looked up to him for his farming. Branth<br />

supplemented his income by writing books and<br />

articles about religious matters.<br />

Branth was an eager preacher and<br />

seriously interested in the religious life of his<br />

congregation and tried to improve their<br />

chastity, but he often complained about how<br />

little effect all his efforts made. At one time he<br />

wrote that only two members of the<br />

congregation found favour in his eyes. He also<br />

took eager part in the public religious debate,<br />

e.g. he advocated that sundays should be free<br />

from duties, giving ordinary people time to<br />

deal with something else. His work with the<br />

congregation was impeded by the activities of<br />

several sects, lay preachers, and strong<br />

political turbulences.<br />

Branth did not belong to any of the<br />

normal theological schools. He had his o\tn<br />

strong opinions and he did not always promote<br />

his views with diplomary. His personal<br />

thinking combined with a sharp and perhaps<br />

patronizing style was not always welcome for a<br />

religious debate, and in the end, only the


<strong>GRAPHIS</strong> SCRTPTA 4 (re92)<br />

Swedish journal "Facklan" (The torch) would<br />

print his straightforward extreme letters.<br />

Branth was not intolerant to people of<br />

another religious opinion but he detested<br />

halfteartedness and ignorance. When he<br />

retired he became friends with the catholic<br />

priest at Kolding. Neither Mgller nor Branth<br />

was satisfied with the priesthood. Branth<br />

preferred the company of scientists as the<br />

clergymen were characterized by unctuous<br />

powerlessness and unmanliness, afraid of<br />

voting, and dared not to oppose the rural<br />

deans or bishops. Branth called his bishop a<br />

nonentity and a frog blowing himself up to the<br />

size of an ox.<br />

The bishops went on episcopal visitations<br />

and reported to the ministry of culture. About<br />

Branth they wrote e.g. "numerous peculiarities<br />

and oddities", "his exterior endowments are<br />

very small, but he preaches christianly,<br />

carefully and comprehensible", "not without<br />

oddities and sickly critisism", "his character is<br />

open and determined, his conduct honest".<br />

Branth as a scientist<br />

As a student Branth also followed lectures<br />

of botany. At that time he called his scientific<br />

interest allotrial, that means irrelevant<br />

occupation, which could disturbe his<br />

theological studies. Later he claimed to be a<br />

scientist which had become a vicar. Time gave<br />

him right. His contribution to lichenology is of<br />

lasting value while his participation in the<br />

theological debate long since has been<br />

forgotten. His scientific approach to<br />

theological matters sometimes brought him<br />

into fruitless disputes.<br />

While being headmaster he wrote a<br />

textbook on physics, which was used for 40<br />

years. During his time in north Jutland he<br />

became interested in geology. Branth studied<br />

the layering of sand and clay in the pits of the<br />

area, and together with a professor of geology<br />

from <strong>Oslo</strong> he studied ttre origin bf tfie<br />

icetransported moraine-blocks of north<br />

Jutland. In this period he also published about<br />

the native pine forest of the island La;sg,<br />

which had then disappeared. Branth found<br />

Deichmann Branth 4l<br />

pine-cones in a turf pit in north Jutland, and<br />

concluded, that the pine-forest would have<br />

had a greater distribution in ealier times. After<br />

his retirement, Branth studied the flora of the<br />

ruined castle of Koldinghus.<br />

Branth first published about lichens in<br />

1860. In the beginning he had his<br />

identifications checked by Nylander and Th.<br />

Fries. In 1866 he was found worthy to receive<br />

Copenhagen University's golden medal for a<br />

paper on lichenology, as was also Emil<br />

Rostrup, Bt that time teacher at a training<br />

college. But since they both had got<br />

permanent jobs at that time, they could not<br />

receive the medal according to the rules. The<br />

two decided to combined their papers into the<br />

first Danish lichen flora: Lichenes Daniae<br />

eller Danmarks laver, published L869.<br />

Branth's concept of species was much broader<br />

than Rostrup's, but Rostrup accepted Branth's<br />

view, and Rostrup's contributed only with<br />

illustrations to the flora. Only six species af<br />

Cladonia and one of Ramalina was accepted,<br />

all of them having numerous varieties and<br />

forms. The work had a modern ta


42 Vagn Alstrup<br />

time. Normally he did not get a salary for his<br />

botanical work. Branth wrote that it should<br />

probably be seen as an honour to be allowed<br />

to work for the Botanical Museum, and he<br />

concluded that the more he worked the<br />

greater his debt of honour would be. In 1898<br />

he asked (squeezed with his own word) the<br />

Botanical Museum for a salary, since for Lz<br />

years he had identified all lichens collected in<br />

Denmark, Iceland, Greenland, and elsewhere<br />

by Danish collectors, which had taken<br />

inexcusable long time. He got 500 kr. once for<br />

all. Branth mentioned that it was about half of<br />

the amount a worker would have earned on a<br />

factory during the same time and found the<br />

small amount to be an example of "the<br />

parliament's dirty stinginess".<br />

Finally Branth was honoured in 1908 with<br />

the cross of order of a knighthood (Ridder af<br />

Dannebrog) for his botanical work after<br />

recommendation of Prof. Eug. Warming. Most<br />

vicars were honoured this wolr when they<br />

retired, and that would give their eventual<br />

widow a small pension, but Branth was not on<br />

good terms with his last bishop, who did not<br />

nominate him for this honour.<br />

Branth's view of Kopernikus and Darwin<br />

The apparent schism between theology and<br />

science was one of the most hot questions of<br />

the period. As a student Mgller became<br />

interested in astronomy, but he got scruples,<br />

as he found the theories of Kopernikus to<br />

interfere with the theological picture of the<br />

universe. Branth, on the contrary, was of the<br />

opinion, that Kopernikus was not in contrast<br />

to the Revelation. The case was different<br />

when it came to Danpin. Branth never<br />

accepted "the ape theory", which did not<br />

influence his taronomic view. Branth found,<br />

that Kopernikus' ideas were empirical founded<br />

on observations, while Danvin's were pure<br />

speculation. Mgller had some sympathy with<br />

Daruvin's ideas, but, apparently in a strong<br />

religious moment, he renunciated them. "It is<br />

a lewd stink coming from the abyss, in which<br />

the Darwinists, the Literature Society and the<br />

Socialists waltz around each to their own<br />

GRAPHTS SCRTPTA 4 (r9e2)<br />

melody; all this ugly fuss, resembling science<br />

as the ape resembles man, is no doubt only the<br />

toes and claws of the animal from Jordan"<br />

Mgller wrote. He admitted that he had<br />

tendencies towards free-thinking, and<br />

therefore he would not listen to such a<br />

eloquent person as John Stuart Mill. Branth<br />

never admitted to have such doubts.<br />

J. S. Deichmann Branth's lichenological<br />

publications:<br />

1860: l-avarterne. Tidsslvift for populere<br />

Fremstillinger af N aturvidenskabente 2 (2) :<br />

339-3U.<br />

1867: I-avernes udbredelse i den nordlige del<br />

af Jylland. Bot. Tidsslcr. 2: 68-88.<br />

- & Rostrup, E. 1869: Lichenes Daniae eller<br />

Danmarks laver. Bot. Tidsskr. 3: 127-284,<br />

t.lII-IV.<br />

L872: Collemaceae. Lichinaceae. Epiconiaceae<br />

. In: lange, J., Oversigt over sieldne<br />

arter. Bot. Tidssl


GRAPHTS SCRTPTA 4 (1992)<br />

1908: Lichens. In: Duc d'Orl6ans, CroisiCre<br />

ocdanographique ... de la Belgtca 1905.<br />

Botanique 13.<br />

1909: Soredium, I-epra, Isidium. Bot. Tidsskr.<br />

29: L6-1,69<br />

References<br />

Deichmann Branth 43<br />

Christensen, C. 1924-1926: Den Danske<br />

BotaniJcs Historie I + II. Kgbenhavn. 884<br />

+ 690 pp.<br />

NOrr, E. 1986: Mellem Oao og facob I + II.<br />

Selskabet for Kirkehistorie, Gads Forlag.<br />

Kpbenhavn. 573 pp.


44 GRAPHTS SCRIPTA 4 (r9e2)<br />

Ove Almborn


Ett liv iignat frt lavar - Ove Almborn in memoriam<br />

Ove Almborn foddes den 30 juli L91,4 i Ronneby<br />

dir han ocksi viixte upp. Efter studentexamen<br />

i Karlskrona piborjade han 1933 sina<br />

akademiska studier vid Lunds universitet. De<br />

ledde fram till en doktorsavhandling i botanik,<br />

1948. Den behandlade en grupp sydsvenska<br />

lavars utbredning och ekologi. Det viildokumenterade<br />

materialet utg6r nu niira 50 6r<br />

senare grunden f6r ett nytt och st6rre forskningsprojekt<br />

over hotade lavar i sodra Sverige.<br />

Ove Almborn anstiilldes redan hosten<br />

L936 som amanuens i systematisk botanik och<br />

med undantag for ett par perioder da han<br />

tjiinstgjorde som gymnasieliirare blev tran 6nda<br />

fram till sin dod institutionen trogen, f6rst som<br />

docent och frin L966 som L:e museiintendent.<br />

Inte ens under sin tid som lektor vid<br />

d6varande Malm6 h6gre allmdnna liroverk,<br />

L956-L966, sliippte han greppet om lavarna.<br />

Han iignade de ail sin lediga tid inklusive<br />

helger och lov 6t att bygga upp ett omfattande<br />

lavherbarium. Pa 3O-talet de han kom till<br />

institutionen utgjordes detta av ett litet antal<br />

ganska d6ligt skotta samlingar. Idag 5r det en<br />

av de storsta och biist ordnade lavsamlingarna<br />

i viirlden.<br />

Ove foljde ocksi den tradition som redan<br />

under L9?}-talet funnits vid institutionen att<br />

forska kring sbdra Afrikas rika flora. Det var<br />

hans ambition att en ging ffl se projektet om<br />

en lavflora over sodra Afrika i hamn, men<br />

politiskt morker och oro som forhindrade stdd<br />

fr6n forskningsrid och andra forskare gjorde<br />

att det fick drivas pi sparl8ga. Sedan han tilltriitt<br />

tjiinsten som 1:e museiintendent fick han<br />

ocksi mindre tid till egen forskning. Museisamlingarna<br />

skotte han med stor pliktkiinsla<br />

och vid sin pensionering 1980 efterliimnade<br />

han ett mycket viilorganiserat herbarium.<br />

Ove Almborns vetenskapliga produktion<br />

omfattar ca 100 publikationer frin det fdrsta<br />

arbetet over l-avarna pi Lunds domkyrka<br />

publicerat i Skdnes Natur (1935) till det sista<br />

som han sjiilv aldrig fick se i tryck, Some<br />

overlooked or misidentified species of Teloschistes<br />

from South America and a key to the<br />

South American species, i Nordic lournal of<br />

Botany 12: 351-354. Den mest aktiva perioden<br />

var under 40- och 5O-talen di hans wA<br />

stdrsta arbeten kom ut, avhandlingen Distribution<br />

and Ecology of Some South<br />

Scandinavian Lichens, Botaniska Notiser,<br />

Supplement l:2 (1948) samt lawegetation och<br />

lavflora pA Hallands V6der6, Ktngliga Svenska<br />

Vetenskapsakademiens Avhandlingar i<br />

Naturslqddstirenden 11 (L955). I anslutning till<br />

dessa bida arbeten publicerades 6ven artiklar<br />

over sterila barklavar samt 6ver sltiktet Pertusaia.<br />

1956 kom den forsta av tillsammans 6<br />

fasciklar ut av exiccatet Lichenes Aficani och<br />

under samma 6r publicerades The South<br />

African Species of Xanthoria i Botaniska<br />

Notiser. Under 60-talet publicerades flera<br />

artiklar som behandlade sddra Afrikas lavflora<br />

bl.a. Studies in the lichen family Teloschistaceae<br />

fr6n 1963 samt Revision of some lichen<br />

genera in Southern Africa I frin 196F., bida<br />

publicerade i Botaniska Notiser. Fascikel 2 och<br />

3 av av Lichenes Africani kom ut 1960 och<br />

1965.<br />

Ove Almborn var inte bara en engagerad<br />

lavforskare och museichef. Han hade ocksA ett<br />

genuint intresse for botanisk litteratur, sirskilt<br />

Sldre sidan. Han 6gde sj6lv och var mycket<br />

stolt 6ver en niistan fullstiindig samling av<br />

Linneana. Hans omfattande bibliotek av<br />

lavlitteratur dr ett av de tre forniimsta i<br />

viirlden. Han stiillde vtilvilligt detta bibliotek<br />

till forfogande for nya generationer av lavforskare<br />

vid institutionen och var internationellt<br />

mycket anlitad i bibliografiska sammanhang.<br />

Ove Almborns litteraturintresse<br />

Aterspeglas dven i det stora antal vetenskapliga<br />

recensioner, jag har riiknat till 63, som publicerades<br />

under irens lopp, den fdrsta over<br />

Motykas Usnea-monografi i Botaniska


46 Ingvar KArnefelt<br />

Notiser (1940) till det sista 6ver monografin av<br />

Pyrenulaceae av Aptroot i Taxon (L992).<br />

Ove skaffade sig tidigt ett stort kontaktnit<br />

frdmst genom en omfattande korrespondens<br />

och han blev med tiden en internationellt<br />

mycket viilkSnd botanist. Han deltog flitigt i<br />

botaniska kongresser. I dessa sammanhang<br />

levde han verkligen upp och pA kongressmiddagar<br />

brukade han ofta forhoja stiimningen<br />

med goda historier ur sin stora repertoar om<br />

svunna tiders botanister. Ove Almborns stora<br />

personintresse resulterade dven i ett antal<br />

biografier bide utgivna som minnesteckningar<br />

samt i Svenskt Biografukt Lexikon dir han var<br />

en medarbetare sedan ett antal 6r tillbaka.<br />

Under 70- och 80-talen sammarbetade Ove<br />

dven flitigt med Frarz Stafleu i hans stora<br />

projekt Taxonomic Literature.<br />

Ove Almborns sista 6r blev inte siirskilt<br />

lyckliga. Han kom ofta in till mig och anf6r-<br />

trodde mig saker som var sv6rt att tala om.<br />

Han led bide ffsiskt och mentalt, dels av svflr<br />

viirk i ben och rygg, men friimst av Sngest och<br />

oro for ensamhet och morker. Periodvis f6ll<br />

han in i djupa depressioner och han var<br />

mycket sv6r att fe kontakt med under dessa<br />

tider. Vi talade annars nlstan alltid med<br />

varandra varje dag. Det hade blivit en vana<br />

sedan mlnga 5r, siirskilt sedan 1980 de han<br />

efter sin pensionering frf,n museitjiinsten flyttade<br />

upp till mig vid lavherbariet. Han pl6gades<br />

sSrskilt av flera oavslutade projekt, uDgdomsambitioner<br />

som de flesta av oss biir som<br />

ett ok genom livet. Tiden, moderna metoder,<br />

andra stora internationella projekt, hade<br />

hunnit i fatt honom, som i fallen med<br />

Pertusaria och The Lichen Flora of Southern<br />

Afica. Det hjiilpte f6ga att jag talade om f6r<br />

honom att minga andra personer hade rikat<br />

ut for samma problem, eller for att anviinda<br />

Oves egna ord "satt i samma bit". Trots dessa<br />

perioder av sv6rmod under de senare Sren vet<br />

jag emellertid att Ove siirskilt gladde sig 6t de<br />

yngre forskare vid institutionen som s6rjer for<br />

Sterviixten inom den del av botaniken som<br />

blev hans livsgtirning och som han sjiilv introducerat<br />

i Lund.<br />

GRAPHTS SCRTPTA 4 (L992)<br />

Pt morgonen den 6 mars 1992 fick jag det<br />

telefonmeddelande som jag se liinge mentalt<br />

hade varit forbredd p6. Vid begravningsakten<br />

den 23 mars var hans f6rste elev Hans Runemark<br />

officiant och sjiilv som hans andre elev,<br />

h6ll jag det tal som jag vet Ove hade Onskat<br />

nigon niira vln skulle hfllla.<br />

Du undrade ibland hur det skulle bli. Vem<br />

skulle grdta vid din bdr? For ndgra mdnader<br />

sedan tog jag farvtil av min far. Det var en<br />

smiirtsam upplevelse. Han var omgiven av sina<br />

barn in i det sbta. Du dog helt ensam. Vad iir<br />

det egentligen som gor ett mdnniskoliv, en viiv<br />

av kontakter och relationer som man sjiilv<br />

skapar. Du hade en rik sddan viiv, och du blev<br />

vida kiind i internationella sammanhang men<br />

iiven pd hemmaplan. Din itiaelika efyerltimnade<br />

korrespondens vittnar speciellt om detta.<br />

De iildsta arken har for ltingesedan borjat<br />

blelaru och mdnga av dessa viinner som<br />

formade din viiv finns inte heller liingre ibland<br />

o.r.r. For mig blev det niira 22 dr som vi var<br />

tillsammans, 22 dr med ldnga diskussioner om<br />

lavar, nomenklatur, typifteringat, artiklar eller<br />

personer. Iag fick ocl


GRAPHTS SCRTPTA 4 (re92)<br />

aldrig ha htnnat overge ditt tilskade Lund fhr<br />

ndgonting. Nu mdste jag ta farviil och iag<br />

tackar dig igen for alla de ldnga dren och ljusa<br />

dagarna och kanske jag trdffar dig igen ndgon<br />

gdng diir solen stdr hogt pd himmelen i<br />

Namaqualand, som vi sa niir compositerna<br />

Ove Almbom in memoriam 47<br />

blommar och diir buskama iir fulla med Teloschistaceer.<br />

Ingvar Kiimefelt, Institutionen fhr Systematisk<br />

Botanih Lunds (Jnivercitet, O. VoW. 18, 223<br />

61 Lund


Till ftirfattare i Graphis Scripta<br />

Manuslcripr. Manuskript siinds till redaktoren<br />

(Vagn Alstrup) och skrivs pi engelska eller ett<br />

skandinaviskt sprik med en kort engelsk<br />

sammanfattning. Alla manuskript granskas av<br />

fackgranskare vilka utses av redaktoren.<br />

Manuskript skall vara maskinskrivna med<br />

dubbelt radavstAnd. Studera layouten i de<br />

senast utkomna numren vid skrivandet av<br />

artikeln. I-iimna om m6jligt med texten p&<br />

diskett, helst skriven i MS Word (IBM eller<br />

Macintosh) alternativt som ASCII-fiI. Bifoga<br />

alltid en utskrift. Engelska manuskript skall<br />

vara spr6kgranskade.<br />

Citerad litterarur. FOlj dessa exempel:<br />

Krog, H. 1991: Lichenological observations in<br />

low montane rainforests of eastern<br />

Tanzania. In: Galloway, D. J. (ed.),<br />

Tropical Lichens: Their systematics,<br />

conseryation and ecologt. The Systematics<br />

Association Special Volume 43: 85-94.<br />

Santesson, R. 1984: The lichens of Sweden<br />

and Norway. Stockholm & Uppsala.<br />

Swedish Museum of Natural History.<br />

Hansen, E. S. I99L: The lichen flora near a<br />

lead-zinc mine at Maarmorilik in West<br />

Greenland. Lichenologist 23 : 381 -391.<br />

Siirtryck Forfattaren/forfattarna erhiller gratis<br />

10 exemplar av Graphis Scripta. Ytterligare<br />

exemplar kan bestiillas mot extra kostnad.<br />

Fotografier, bide sv/v och tiirg kan tryckas<br />

mot betalning av tryckkostnaden. Artiklar ftr<br />

kopieras utan kostnad.<br />

Instructions for authors<br />

Manuscipts. Manuscripts should be sent to<br />

the Managing editor (Vagn Alstrup). Papers<br />

are published in English or in a Scandinavian<br />

language with an short English summary. All<br />

papers will be reviewed.<br />

The manuscripts should be type-written and<br />

double-spaced with wide margins. As a guide<br />

to the layout recent issues should be consulted.<br />

If possible, send also the manuscript on a<br />

diskette, preferably written in MS Word (IBM<br />

or Macintosh) or as an ASCII-file. Always<br />

enclose a printout. The linguistic usage should<br />

be correct.<br />

References. Follow the examples showed<br />

above.<br />

Off-prin*. 10 copies of the journal are supplied<br />

free of charge to the first author. Additional<br />

copies may be ordered at extra cost.<br />

Photos, both in black and white and in colour<br />

can be included if the additional printing costs<br />

are payed by the author. Papers can be copied<br />

free of charge.


<strong>GRAPHIS</strong> SCnIPTA<br />

Volym 4, hiifte 7,1992<br />

Innehfrll<br />

1 Lichens from the coast of Eniseiskii Gulf, W. Taimyr, Siberia<br />

M. P. Zhurbenko<br />

5 Anteckningar om nigra arter av Peltigera canina-gruppen i Sverige<br />

[Notes on the Swedish species of the Peltigera canina group]<br />

G. Carlin<br />

18 Boganmeldelse (Introduktion til svampe)<br />

18 Exkursion till Visings6<br />

L9 The 9th meeting of the Nordic Lichen Society, Sweden 1991<br />

G. Thor<br />

30 Notes on the genus Caloplaca in the Siberian arctic<br />

U. SOthting, M. Zhurbenlco & E. S. Hansen<br />

33 Protothelenella rylina new to Finland<br />

P. P. G. van den Boom<br />

35 Caloplaca soropelta (E. S. Hansen, Poelt & S6chting) Sochting comb. nov.<br />

U. Sqchting<br />

37 Boganmeldelse (Toninia)<br />

39 Deichmann Branth - A portrait based mainly on his letters<br />

V.Alstrup<br />

44 Ett liv 6gnat it lavar - Ove Almborn in memoriam<br />

I. Kiimefelt

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!