26.10.2013 Views

GT{APHIS ScnIPTA

GT{APHIS ScnIPTA

GT{APHIS ScnIPTA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>GT</strong>{<strong>APHIS</strong> <strong>ScnIPTA</strong><br />

Volym l},hafte I-2, 1999<br />

Nordisk Lichenologrsk Forening


Nordisk Lichenologisk Fiirening (NLF)<br />

Nordic Lichen Society<br />

Ordfcirande President: Orvo Vitikainen,<br />

Botanical Museum (Mycology), P.O. Box 47,<br />

FIN-00014 University of Helsinki, Finland, email<br />

: orvo.vitikainen@helsinki. fi .<br />

Vice ordfdrande Vice President: Ulrik<br />

Sochting, Institut f. Sporeplanter, A. Farimagsgade<br />

2D, DK- 1353 Ksbenhavn,<br />

Danmark, e-mail: ulriks@bot.ku.dk.<br />

Sekreterare Secretary: Mikko Kuusinen,<br />

Department of ecology and systematics,<br />

P.O.Box 47, FIN-00014 University of<br />

Helsinki, Finland, e-mail: mikko.kuusinen<br />

@helsinki.fi.<br />

Graphis Scripta is published by the Nordic<br />

Lichen Society (NLF) twice a year. Graphis<br />

Scripta publishes papers of interest to Nordic<br />

lichenology and information from NLF.<br />

Membership of NLF is open to all individuals<br />

interested in lichenology. The membership is<br />

personal and costs SEK 300 for 1998-1999 or<br />

SEK 600 for 1998-2001 . Members receive<br />

Graphis Scripta free of charge.<br />

The subscription price is SEK 400 for<br />

1998-1999 or SEK 800 for 1998-2001. The<br />

membership or subscription fee should preferably<br />

be paid via Eurogiro or SWIFT to our<br />

account No 441 57 93-l with Postgirot Bank<br />

Redaktdr Managing Editor: Ingvar K[rnefelt,<br />

Inst. for systematisk botanik, Lunds universitet,<br />

O. Vallgatan 20, 3-223 6l Lund,<br />

Sverige, e-mail: Ingvar.Karnefelt@botmus.<br />

lu.se.<br />

Teknisk redaktion Technical board:<br />

Gunnar Carlin, Anders Nordin, och G6ran<br />

Thor (teknisk redaktdr Technical Editor).<br />

Kassdr Treasurer: Stani Heidmarsson,<br />

Department of Systematic Botany, Evolutionary<br />

Biology Centre, Norbyvtigen I 8 D, S-7 52<br />

36 Uppsala, Sweden, e-mail: starri.<br />

heidmarsson@systbot. uu. se.<br />

Ovriga styrelsemedlemmar Other committee<br />

members: Patrik Frdden, Inst. f6r systematisk<br />

botanik, Lunds universitet, O. Vallgatan<br />

l8-20, 5-223 6l Lund, Sverige, e-mail:<br />

patrik. fr oden@sysb ot. I u. se.<br />

Hikon Holien, Dept. of Resource<br />

Sciences, Nord-Trandelag College (HfNT),<br />

Postboks 145, N-7701 Steinkjer, Norge, email<br />

: hakon.holien@hint.no.<br />

AB, Stockholm, SWIFT address: PGSISESS.<br />

When paying via Eurogiro or SWIFT, SEK<br />

45 must be added to cover bank expenses. We<br />

also accept payment by cheques (not Eurocheques)<br />

in SEK, but then SEK 70 must be<br />

added to cover bank expenses.<br />

Back issues can be ordered from the<br />

treasurer by paying SEK 250 for volumes I -3<br />

(1986-1991), SEK 200 for volumes 4-5<br />

(1992-1993), SEK 250 for volumes 6-7<br />

(1994-1995) and SEK 300 for volumes 8-9<br />

(1996-1998). Send notices of change of<br />

address to the Treasurer.<br />

Adress: Gdran Thor, Sveriges lantbruksuniversitet,<br />

5-750 07 Uppsala, Sverige.<br />

NLF:s postgirokonto Postal account: 441<br />

57 93-1, Nordisk Lichenologisk Fcirening, c/o<br />

S. Heidmarsson, Department of Systematic<br />

Botany, Evolutionary Biology Centre, Norbyviigen<br />

I 8 D, S-75 2 36 Uppsala, Sverige.<br />

Framsidans teckning Frontpage: Ulf Arup. Stockholm, maj 1999,ISSN 090 l-7 593.


Roland Moberg has turned 60<br />

Roland Moberg turned sixty on April 29th.<br />

Who could believe that? I got to know Roland<br />

in the early seventies when I visited Uppsala<br />

for a course in chemotaxonomy. He worked as<br />

an assistant in the herbarium with Rolf<br />

Santesson. A few years later I also attended a<br />

course in lichenology 1974 organized by Leif<br />

Tibell and Roland Moberg. We were a few<br />

students around the large table in Fytoteket<br />

which many might have seen through the<br />

years, the table which was usually covered<br />

with all kind of herbarium material and especially<br />

lichens. This was a very stimulating<br />

course enlightening the various aspects of<br />

lichenological research of that time. As text<br />

book we had the just recently published Henssen<br />

& Jahns, Lichenes, Eine Einfihrung in die<br />

Flechtenkunde.<br />

Roland, however, is not known for his<br />

qualifications as an academic teacher but for<br />

his work in the Uppsala university herbarium,<br />

where he became director in 1973 when Rolf<br />

Santesson moved to the Natural History<br />

Museum in Stockholm. Since then he has<br />

managed the herbarium known as Fytoteket in<br />

a perfect way. The lichen herbarium belongs<br />

to one of largest in the world and the associated<br />

library is outstanding, making the<br />

frequent foreign visitors very impressed.<br />

Roland started very early using computers and<br />

thanks to his personal interest there are now<br />

large data bases over the collections. The only<br />

weak point perhaps with the herbarium was<br />

the location in the very old Thunbergian<br />

buildings. These buildings actually had never<br />

been planned to store such a large herbarium<br />

at the side of the Department of Systematic<br />

Botany. To find space for the constantly<br />

growing collections was always a problem.<br />

He has contributed a great deal himself adding<br />

collections from his extensive travelling all<br />

over the world. Some years &go, however,<br />

Roland managed to get the old fashioned<br />

rooms partly modernized. But now finally<br />

Roland can be proud of moving in to new<br />

storage rooms for the herbaria in a new<br />

museum building associated to the Evolutionary<br />

Biology Centre. This must have been a<br />

great event for the manager of the botanical<br />

collections in Uppsala who had been waiting<br />

for several decads for the expasion.<br />

In the Nordic countries Roland must be<br />

acknowledged for initiating the Nordic Lichen<br />

Society. It was in 1975, after informal discussions<br />

in Uppsala between a few persons from<br />

Denmark, Finland, Norway and Sweden,<br />

Roland organized and invited to the first<br />

excursion in Hemavan in the province of<br />

Jlmtland in Sweden August 10 to 16. The<br />

story then continued with excursion in western<br />

Norway in 1978, in northwestern Jutland<br />

in 1979 and in Kuusamo, northeastern Finland<br />

in 1981. As a result of these regular meetings<br />

and appurtenant checklists, the journal<br />

Graphis Scripta came out for the first time in<br />

1986 after 3 preliminary issues as Nordisk<br />

Lichenologisk Forening Informationsavis<br />

1979, I 98 I and 1982.<br />

We from the Nordic counffies, organrzers<br />

of excursions within the Nordic Lichen SocieW,<br />

editoral board of Graphis Scripta and<br />

managers of herbaria wish Roland all best for<br />

the coming exciting years ahead and the<br />

beginning of the new century and millennium.<br />

I Kcirnefelt


2 Roland Moberg has turned 60 GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Figure 1. Roland Moberg together with Leif Tibell (left) and Lars Arvidsson in Fytoteket<br />

during a lichen course in 1974.<br />

Figure 2. Roland on the embankment close to the Admirality in Leningrad, October 1991, the<br />

Peter-Paul Castle behind. At his left side Rolf Santesson, and to the right Leif Tibell and Irina<br />

Shapiro.


GRAPHTS SCzuPTA 10 (1999)<br />

Figure 3. Roland is having his lunch break<br />

during the first excursion within the Nordic<br />

Lichen Society in Storlien, J6mtland, Sweden<br />

in August 1975. In the front is Rolf Santesson<br />

and at his left side Ulrik Sochting.<br />

Roland Moberg has turned 60 3<br />

Figure 4. Roland is giving a speech in one of<br />

the many meetings he attended, this time<br />

during the IMC 4 in Regensburg in August<br />

1990. Partly covered from the left Helmut<br />

Mayrhofer, Cliff Smith, David Galloway<br />

(fourth president of the the IAL) and covered<br />

Josef Poelt.


Notes on the chemistry of some lichens from Norway<br />

JACK A. ELIX and TOR TONSBERG<br />

Elix, J. A. & Tsnsberg, T. 1999: Notes on the chemistry of some lichens<br />

from Norway. Graphis Scripta I0: 4-6. Stockholm. ISSN 090 l-7593.<br />

Eumitrin derivatives and/or secalonic acid derivatives are the main acetone<br />

soluble pigments in the soralia of Buellia griseovirens, Japewia subaurifera,<br />

Rinodina efflorescens, and Rinodina sheardii. The chromones lepraric, conlepraric,<br />

sublepraric and roccellic acids were found in Lecanactis latebrarum.<br />

Jack A. Elix, Dept. of Chemistry, Australian National (Jniversity, Canberra,<br />

0200, Australia.<br />

Tor Tsnsberg, Dept. of Botany, (Jniversity of Bergen, Allegaten 4l , N- j007<br />

Bergen, Norway.<br />

Routine chemical investigations of Norwegian<br />

crustose, mainly corticolous lichens by one of<br />

us (TT) using standard thin-layer chromatographic<br />

methods (see Culberson 1972 and<br />

later modifications) yielded many acetone<br />

soluble substances that could not be easily<br />

identified (see Tonsberg 1992a). Several of<br />

the unknown substances were diagnostic<br />

pigments found in common species with<br />

yellow soralia. The present paper clarifies the<br />

identity of some of these substances and<br />

throws light on the identity of others. In<br />

addition we report on the chromone<br />

constituents of Lecanactis latebrarum.<br />

Materials and methods<br />

The lichen material studied is deposited in<br />

herbarium BG or in ANUC (as BG<br />

duplicates). The specimens were studied by<br />

thin-layer chromatography (TLC) and lichen<br />

mass spectrometry (LMS) as described by<br />

McCarthy & Elix (1996). For high power<br />

liquid chromatography (HPLC) a Hewlett<br />

Packard Series 1050 System, a Phenomenex<br />

Hypersil 5Cl8 column (250 by 4.6 mm) and a<br />

diode anay detector operating at 254 nm with<br />

a flow rate of I ml/min were used. Two<br />

solvent systems were employed: | % aqueous<br />

orthophosphoric acid and methanol in the<br />

ratio 3:7 (L), and methanol (M). The run<br />

started with 100 % L and was raised to 5 8 %<br />

M within 15 min, then to 100 % M within a<br />

further 15 min, followed by isocratic elution<br />

in 100 % M for a further l0 min.<br />

Buellia griseovirens (Turner & Borrer ex<br />

S*.) Almb.<br />

Atranorin (major), norstictic acid (major) and<br />

a series (c. l0 compounds) of unidentified<br />

pigments related to eumitrins A l, A2, and B,<br />

including eumitrins P and M. Pigments in this<br />

species were referred to as "griseovirens<br />

unknowns" by Tonsberg (1992a). Specimens<br />

with large amounts of pigments have yellow<br />

soralia reacting C + orange and UV + orange.<br />

Specimens examined: Norway. Akershus:<br />

Brerum, 1981, Tonsberg 6426b. Buskerud:


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999) Chemistry of Norwegian lichens 5<br />

Hole, 1981, Tonsberg 6449. Vestfold: Hof, hus, 1982, Tonsberg 6641a,7084; Rennebu,<br />

1990, Tonsberg 13099. Sor-Trondelag: 1982, Tonsberg 7033.<br />

Grong, 197 9, Tonsberg 4466.<br />

Japewia subaurifera Muhr & Tsnsberg<br />

Secalonic acid X2 and Z, and eumitrin L<br />

(minor), and traces of several further secalonic<br />

acid derivatives. The yellow pigments in<br />

Japewia subaurtfera were referred to as "subaurifera<br />

unknowns I - 3" by Tonsberg<br />

(reeza).<br />

Specimens examined: Norway. Nord-<br />

Trondelag: Levanger, 1983, Tonsberg 8407.<br />

Nordland: Ssrfold, 1986, Tonsberg 9747;<br />

Hamarsy, I 986, Tonsb erg 97 52.<br />

Lecanactis latebrarum (Ach.) Arnold<br />

Lepraric acid (submajor), conlepraric acid<br />

(major), and sublepraric acid (trace). Previous<br />

reports of the chemistry of Lecanactis<br />

latebrarum include e.g. Tonsberg (1992a),<br />

who reported lepraric acid, latebrarum<br />

unknown, and roccellic acid in specimens<br />

from Norway, and Ktimmerling et al. (1994)<br />

who reported lepraric acid (together with the<br />

chromone Le4), roccellic acid and a<br />

lipophilous substanceF2 as major compounds<br />

in material mainly from central Europe.<br />

Specimen examined: Norway. Sogn og fiordane:<br />

Naustdal, I 983, Tsnsberg 7927 .<br />

Rinodina efflorescens Malme<br />

Pannarin (major), secalonic acid A (major), as<br />

well as atranorin (minor) and chloroatranorin<br />

(minor), the latter two substances possibly due<br />

to contaminants. Previous reports on the<br />

pigments of Rinodina effIorescens include<br />

Tonsberg (1992a) who found "efflorescens<br />

unknown".<br />

Specimens examined: Norway. Vestfold: Hof,<br />

1990, Tonsberg 13069. Hordaland: Fjell,<br />

1989, Tonsberg 11988. Ssr-Trondelag: Mel-<br />

Rinodina sheardii Tonsberg<br />

Atranorin (trace), secalonic acid A (major),<br />

thiomelin, and 5,7-dichloro-8-hydroxy-2methoxy-<br />

I ,3-dimethylxanthone (minor). The<br />

latter substance also occurs in R. thiomela.<br />

Previous reports on the pigments in Rinodina<br />

sheardii include Tonsberg (1992b), who<br />

recorded an unidentified pigment and<br />

Tonsberg (1998), where this unknown were<br />

identified as secalonic acid A.<br />

Specimen examined: Norway. Sogn og Fiordane:<br />

Stryn, 1993, Tonsberg 18768.<br />

Notes on secalonic acid and eumitrin<br />

derivatives<br />

Ergochrome (secalonic acid) and eumitrin<br />

derivatives are a group of natural pigments<br />

produced by both lichenized and nonlichenized<br />

fungi, which incorporate two<br />

xanthene moieties linked in the 2 & 2'positions<br />

(ergochromes) or the 2 & 4'positions<br />

(eumitrins). Three known<br />

ergochrome derivatives have been reported<br />

from lichen sources, namely ergochrome AA<br />

(secalonic acid A), ergochrome AB (secalonic<br />

acid C) and ergochrome BB (secalonic acid B)<br />

(Elix et al. 1988, Huneck & Yoshimura 1996).<br />

In addition several related, but structurally<br />

unidentified, ergochrome derivatives have<br />

been detected in various lichen species (Elix<br />

& Nash 1998, Kalb & Elix 1998). Secalonic<br />

acid XZ is one such pigment, reported<br />

previously from Buellia serotina Malme<br />

(Kalb & Elix 1998). Three closely related<br />

eumitrin derivatives (2,4'-dimers), eumitrin<br />

Al, A2 and B I have been isolated from<br />

Usnea baileyi (Stirt.) Zahlbr. and fully<br />

characterized (Yang et al. 1973). These and<br />

related compounds appear to be quite widely<br />

distributed in lichens and a further 15 such<br />

compounds (eumitrins C-R), each<br />

characterized by their TLC, HPLC and ultra-


6 Jack A. Elix and Tor Tsnsberg<br />

violet spectral properties have been identified<br />

by Elix & Wardlaw (in sched.). These new<br />

compounds appear to differ from eumitrins<br />

Al, A2 and B in the stereochemistry and<br />

nature of the substituents in the cyclohexane<br />

(or cyclohexene) rings, but their respective<br />

chemical structures remain to be elucidated.<br />

Eumitrins L, M and P detected in the present<br />

work are yellow pigments structurally related<br />

to eumitrin B.<br />

References<br />

Culberson, C. F. 1972: Improved conditions<br />

and new data for the identification of<br />

lichen products by a standardized thinlayer<br />

chromatographic method. J.<br />

Chromatogr. 72: I l3-125.<br />

Elix, J. A., Jenkins, G. A. & Lumbsch, H. T.<br />

I 988: Chemical variation in the lichen<br />

genus Diploicia. Mycotaxon 33: 457-466.<br />

Elix, J. A., & Nash, T. H. III 1998 ("1997"):<br />

A monograph of the lichen genus Pseudoparmelia.<br />

Bryologist 100: 482-498.<br />

Huneck, S. & Yoshimura, Y. 1996: Identiftcation<br />

of lichen substances. Springer-Verlag,<br />

Berlin, Heidelberg & New York.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Kalb, K. & Elix, J. A. 1998: The chemistry of<br />

some species of Buellia sensu lato (Lecanorales,<br />

lichenized Ascomycotina). Mycotascon<br />

68:465-482.<br />

Ktimmerling, H., Leuckert, C. & Wirth, V.<br />

1994: Chemische Flechtenanalysen IX.<br />

Lecanactis latebrarum (Ach.) Arnold.<br />

Nova Hedw. 58: 437-446.<br />

McCarthy, P. M. & Elix, J. A. 1996: Myeloconis,<br />

a new genus of pyrenocarpous<br />

lichens from the troprcs. Lichenologist 28:<br />

40t-4t4.<br />

Tonsberg, T. 1992a: The sorediate and<br />

isidiate, corticolous, crustose lichens in<br />

Norway. Sommerfeltia I4: l-331.<br />

Tsnsberg, T. 1992b: Rinodina sheardii, a new<br />

lichen species from northwest Europe and<br />

northwest North America. Bryologist 95:<br />

216-2t7.<br />

Tonsberg, T. 1998: Additions to the lichen<br />

flora of Norway and Sweden. Graphis<br />

Scripta 9: 27 -31.<br />

Yang, D-M., Takeda, N., litaka, Y., Sankawa,<br />

U. & Shibata, S. 1973: The structure of<br />

eumitrins Al, A2 and B. The yellow pigments<br />

of the lichen Usnea baileyi (Stirt.)<br />

Zahlbr. Phytochemistry 2 9: 5 19 -528.


Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at<br />

Qeqertarsu ae, Central West Greenland<br />

ERIC STEEN HANSEN<br />

Hansen, E. S. 1999: Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at<br />

Qeqertarsuaq, Central West Greenland. Graphis Scripta I0: 7 -12. Stockholm.<br />

ISSN 0901-7593.<br />

The lichen flora on iron- and copper-containing rock surfaces was studied at<br />

several sites near Qeqertarsuaq on Disko in Central West Greenland. More<br />

than twenty lichens were found growing on iron-containing crusts on gneissic<br />

rocks, while five lichens occur on such crusts on basaltic boulders and<br />

rocks composed of basalt breccia. Thirteen lichens grow on copper-containing<br />

crusts on gneissic rocks. The lichens are listed and discussed.<br />

Eric Steen Hansen, Botanical Museum, University of Copenhagen,<br />

Gothersgade 130, DK-l123 Copenhagen K, Denmark-<br />

The Tertiary basalts on Disko (Asuk) contain<br />

native iron (Clarke & Pedersen 1976). The<br />

iron content of the basaltic rocks near Qeqertarsuaq<br />

(69'15'N, 53"22'W) is rather high (12-<br />

16 wt-% Fe2O3; Larsen & Pedersen 1990),<br />

while that of the Pre-Cambrian gneisses,<br />

which constitute the bedrock in this area, is<br />

relatively low (c. 3.5 % Fe2O3, Pedersen,<br />

personal conrmunication). Iron is also present<br />

in the form of, for example, limonite, ilmenite<br />

and pyrite. Mineral crusts composed of copper<br />

occur on different gneissic rocks in the area.<br />

The content of copper has previously been<br />

measured to be up to 20000 ppm dry weight<br />

(Alstrup & Hansen 1977). Unfortunately it<br />

has not been possible to establish the identity<br />

of these crusts. They are very thin (


8 Eric Steen Hansen<br />

Baeomyces rufus<br />

Bellemerea alpina<br />

Caloplaca alcarum<br />

Caloplaca castellana<br />

Caloplaca nivalis<br />

Candelariella arctica<br />

Cetraria islandica<br />

Cetrariella delisei<br />

Cladonia borealis<br />

Endocarpon pusillum<br />

Ephebe hispidula<br />

Fl av o c etr ari a cucul I at a<br />

Flavocetraria nivalis<br />

Lecanora argopholis<br />

Lecanora chlorolepros a<br />

Lecanora contractula<br />

Lecanora intricata<br />

Lecanora muralis<br />

Lecanora polytropa<br />

Lecidea lapicida var. lapicida<br />

Lecidea lapicida var. pantherina<br />

Lepraria neglecta<br />

Leprocaulon subalbicans<br />

Miriquidica atrofulva<br />

Miriq uidica ni gro I epro s a<br />

Ochrolechia frigida<br />

Orp hnio sp ora mo riop s is<br />

Pertusaria oculata<br />

Phylliscum demangeonii<br />

Physconia detersa<br />

Porpidia flavicunda<br />

Porpidia melinodes<br />

Pseudephebe minuscula<br />

Pseudephebe pubescens<br />

Rhizocarpon geminatum<br />

Rhizocarpon grande<br />

Rhizocarpon inarense<br />

Rhizocarp on praeb adium<br />

Sp orast at i a t estudine a<br />

Stereocaulon alpinum<br />

Stereocaulon botryosum<br />

Thamnolia vermicularis var. subulifurmis<br />

Tremolecia atrata<br />

Umb tltcaria cylindric a<br />

Umbilicaria decussata<br />

U mb il icaria hyp erb orea<br />

Umbilicaria lyngei<br />

Umb il icaria prob o s c ide a<br />

Umbilicaria toruefacta<br />

Umbilicaria vellea<br />

Verrucaria ceut ho carp a<br />

Vestergrenops is is idiata<br />

Xanthoria elegans<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

I. Lichens associated with crusts composed<br />

of hydrous ferric oxids (timonite) on gneissic<br />

rocks<br />

Vertical, N-facing rock faces often have an up<br />

to 0.5 m broad zone just about the ground<br />

colonized by the following lichens: Amygdalaria<br />

panaeola, Bellemerea alpina, Lecanora<br />

chloroleprose, Lecidea lapicida var. pantherina,<br />

Lepraria neglecta, Miriquidica<br />

atrofulva, M. nigroleprose, Phyltiscum<br />

demangeonii, Porpidia melinodes (often<br />

dominant), P. flavicunda, Rhizocqrpon<br />

grande, R. inarense, Stereocaulon botryosuffi,<br />

Tremolecia atrata (sometimes dominant),<br />

Umbilicaria cylindrica, U. proboscidea, U.<br />

torrefacta and Vestergrenopsis isidiata. Caloplaca<br />

nivalis and Leprocaulon subalbicans<br />

grow on mosses on these faces, which usually<br />

have distinct limonite crusts. The thallus of<br />

Porpidia flavicunda, P. melinodes, Tremolecia<br />

atrata and Miriquidica atrofulva has a<br />

distinct ochraceous and rusty colouration.<br />

Acarospora sinopica, which has a distinct<br />

preference for exposed, horizontal faces of<br />

rocks rich in ferrous sulphides (Purvis &<br />

James 1985), has not previously been reported<br />

from the Godhavn area, but in l99l I found<br />

this species at Sisimiut and in 1992 at Nordre<br />

Nres just north of Ilulissat (Hansen 1997,<br />

1998). The different rock types at Qeqertarsuaq<br />

are very poor in sulphur (


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA l0 (1999)<br />

Figure L. Gneissic rock faces with a distinct<br />

depression filled with water near Qeqertarsuaq.<br />

A distin ct zonation pattern with somewhat<br />

fewer lichen species was observed on faces of<br />

gneissic rocks, which slope down towards a<br />

depression filled with water (Figure I ). The<br />

zone nearest the water surface is black<br />

because of algae and thalli of Ephebe hispidula.<br />

The middle zone is totally dominated by<br />

thalli of Tremolecia atrata, which together<br />

with limonite crusts give the rock face a characteristic<br />

rust-red colour. The uppermost zone<br />

supports scattered thalli of Umbilicaria<br />

torrefacta, U. cylindrica and U- hyperborea.<br />

The three zones are 0.5 m broad. In connection<br />

with seepages and melt water passages<br />

Tremolecia atrata can form up to more than I<br />

m broad bands together with, for example,<br />

Umbilicaria torrefacta ot U. vellea.<br />

The basal part of gneissic boulders in<br />

moist block-fields often has an ochraceous to<br />

rust-red colour because of thalli of Porpidia<br />

melinodes, P. flavicunda and Tremolecia<br />

atrata, which grow among crusts of limonite.<br />

Epilitic lichens fro* Greenland 9<br />

Tremolecia atrata-limonite-zone (Fe) along a<br />

The upper part of the blocks is more dry and<br />

without traces of ferrugineous matters. It is<br />

covered by lichen species such as Allantoparmelia<br />

alpicola, Arctoparmelia incurva,<br />

Stereocaulon botryosuffi, Umbilicaria hyperborea,<br />

Orphniospora moriopsis and Rhizocarpon<br />

inarense.<br />

II. Lichens growing on crusts of limonite on<br />

basaltic boulders and rocks composed of<br />

basalt breccia<br />

Five lichens, viz. Porpidia melinodes (dominant),<br />

P. flavicunda, Lecidea lapicida var.<br />

lapicida, Tremolecia atrata and Amygdalaria<br />

panaeola, were found growing in connection<br />

with limonite crusts on the lower, moist part<br />

of basaltic boulders and boulders and rocks<br />

composed of basalt breccia. The basalt breccias<br />

at Qeqertarsuaq are rich in more or less<br />

weathered clay minerals (5 vol. Yo), and their<br />

high porosity together with the great avail-


l0 Eric Steen Hansen GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

ad<br />

re<br />

Figure 2. Gneissic rock coated with copper-containing crusts near the Arctic Station. The crusts<br />

occur at the central part ofthe vertical rock face (Cu). The horizontal and slightly sloping faces<br />

are covered by normal epilithic lichen vegetation dominated by, for "**rple, orpholorporo<br />

moriopsis, Pseudephebe minuscala and different Umbilicaria species.<br />

ability of their nutrients to the lichens makes<br />

the basalt breccias an excellent substratum for<br />

many more or less eutrophic lichens, for<br />

example, Caloplaca castellana, Endocarpon<br />

pusillum, Lecanora muralis, Physconia detersa,<br />

Rhizocarpon geminatum and Xanthoria<br />

elegans. The last-mentioned species is presumably<br />

favoured by ferric oxides originating<br />

from pyroxenes, for example, augite, one of<br />

the main components of the rock (Rondon<br />

1962, Hansen & Graff-Petersen 1986). Guano<br />

from ravens and different sea birds is supposed<br />

to be the primary source of nutrient for<br />

most lichens on the rocks composed of basalt<br />

breccia.<br />

III. Lichens occurring on coppercontaining<br />

crusts on gneissic rocks<br />

The gneissic rocks coated with crusts rich in<br />

copper and previously investigated by Alstrup<br />

& Hansen (1977) were revisited (Figure 2),<br />

and rocks of the same type were discovered in<br />

the vicinity of Qeqertarsuaq. One is situated<br />

on a point at the southeastern part of the town.<br />

It is exposed directly to the sea. One marine<br />

lichen, viz. Verrucaria ceuthocarpa, and five<br />

ornithocoprophilous lichens, viz. Acarospora<br />

molybdina, Amandinea coniops, Caloplaca<br />

alcarum, Candelariella arctica and Lecanora<br />

contractula, were found growing on this rock.


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999)<br />

However, these lichens are supposed to be<br />

very little influenced by copper, because the<br />

copper-containing crusts occur very scattered<br />

on the rock faces.<br />

Besides Lecanora polytropa, Pseudephebe<br />

pubescens and Umbilicaria lyngei, ten<br />

lichens, vrz. Acarospora smaragdula, Bellemerea<br />

alpina, Lecanora argopholis, L. chloroleprosa,<br />

L. intricata, Miriquidica atrofulva,<br />

Orphniospora moriopsis, Pseudephebe<br />

minuscula, Rhizocarpon praebadium, Sporastatia<br />

testudinea, Umbilicaria decussata, and<br />

U. torcefacta were found growing on and in<br />

immidiate vicinity of the copper-containing<br />

mineral crusts on the rock face (Cu) shown on<br />

Figure 2. Lecanora intricata has distinct<br />

green apothecia and thallus. The copper content<br />

in the ten additional species has not been<br />

measured, but it is assumed to be relatively<br />

low. It cannot be excluded that some lichens,<br />

for example L. intricata and L- polytropa have<br />

developed tolerance to copper, which is toxic<br />

to plants and fungi in high concentration<br />

(Purvis & Halls 1996). The copper content of<br />

the last-mentioned species was previously<br />

measured to be 4900 ppm.<br />

Part of the basal zone of the investigated<br />

rock is coated with iron hydroxides. This zone<br />

supports five species, Miriquidica atrofulva,<br />

M. nigroleprosa, Rhizocarpon geminatum, R.<br />

inarense and Tremolecia atrata, all of which<br />

are exposed to iron and copper in unknown<br />

concentrations. The terricolous vegetation<br />

below the rock is extremely open compared<br />

with the sulrounding heath vegetation. The<br />

following higher plants and lichens have colonrzed<br />

the soil: Empetrum hermaphroditum,<br />

Salix glauca, Silene acaulis, Viscaria alpina,<br />

Baeomyces rufus (with distinct green thallus!)<br />

Cetraria islandica, Cetrariella delisei, Clado-<br />

nia borealis, Flavocetraria nivalis, F. cucullata,<br />

Ochrolechia frigida, Pertusaria oculata,<br />

Stereocaulon alpinum, and Thamnolia vermicularr.t<br />

var. subuliformis. This community<br />

is likely influenced by metal ions transported<br />

from the rock via rain and melt water.<br />

Acknowledgements<br />

Epilitic lichens fro* Greenland I I<br />

Thanks are due to Dr Asger Ken Pedersen,<br />

Geological Museum, University of Copenhag€tr,<br />

for help with the geological information.<br />

I am also indepted to the board of the Arctic<br />

Station, University of Copenhagen, for permission<br />

to use the facilities of the station.<br />

References<br />

Alstrup, V. & Hansen, E. S. 1977: Three species<br />

of lichens tolerant of high concentrations<br />

of copper. Oikos 29: 290-293 -<br />

Clarke, D. B. & Pedersen, A. K. 1976: Tertiary<br />

volcanic province of West Greenland.<br />

In: Escher, A. & Stuart Watt, W. (eds)<br />

Geologt of Greenland- Copenhagen' pp.<br />

365-3 8s.<br />

Creveld, M. l98l : Epilithic lichen corrlmunities<br />

in the alpine zone of southern Norway.<br />

Biblioth. Lichenol. I7: l-288.<br />

Hansen, E. S. 1997: Studies of the lichen flora<br />

of coastal areas in Central West Greenland.<br />

Nova Hedw. 64: 505-523.<br />

Hansen, E. S. 1998: The lichen flora near<br />

Sisimiut, Kangaamiut and Maniitsoq in<br />

Central West Greenland. Herzogia 13:<br />

199-206.<br />

Hansen, E. S. & Graff-Petersen, P. 1986:<br />

Lichens growing on the Ella Island meteorite,<br />

Central East Greenlan d- Lichenologist<br />

l8: 71-78.<br />

Larsen L. M. & Pedersen, A. K. 1990: Volcanic<br />

marker horizons in the Maligaat<br />

Formation on Disko and Nuugssuaq, ffid<br />

implications for the development of the<br />

southern part of the West Greenland basin<br />

in the early Tertiary. Rapp - Gronlands<br />

geol. Unders. i,48: 65-73.<br />

Purvis, O. W. & Halls, C. 1996: A review of<br />

lichens in metal-enriched environments.<br />

Lichenologist 28: 571-601 .<br />

Purvis, O. W. & James, P. W. 1985: Lichens<br />

of the Coniston Copper Mines. Lichenologist<br />

I7: 221- 237 .


12 Eric Steen Hansen<br />

Rondon, Y. 1962: Remarques sur quelques<br />

lichens croissant sur du fer. Cah. Nat.<br />

Bull., N. P. I8: 17-18.<br />

Santesson, R. 1993: The lichens and lichenicolous<br />

fungi of Sweden and Norway.<br />

SBT-fbrlaget, Lund.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Wirth, V. 1972: Die Silikatflechten-Gemeinschaften<br />

in Ausseralpinen Zenfialeuropa.<br />

Dissertationes Botanicae, Lehre, pp. I -<br />

305.


Floristic news from Swedetrr Norway and Finland<br />

ANDERS NORDIN and JANOLOF HERMANSSON<br />

Nordin, A. & Hermansson, J. 1999: Floristic news from Sweden, Norway<br />

and Finland. Graphis Scripta I0: 13-20. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />

Bacidia fuscoviridis and Lecanora flavoleprosa are reported for the first time<br />

from Sweden, and Micarea viridiatra is reported for the first time from<br />

Norway. Short descriptions and notes on ecology and distribution are<br />

provided. Moreover, two host species for Sphinctrina anglica in Swedish<br />

and Finnish material have been identifi ed, Protoparmelia oleagina and P.<br />

hypotremella, neither reported from Fennoscandia before. P. oleagina is also<br />

reported from Norway. New Swedish localities are given for Arthonia incarnata,<br />

Dirina massiliensis f . sorediata, and Sphinctrina anglica and a Norwegian<br />

locality for Micaree alabastrites. Sphinctrina anglica has been regarded<br />

as extinct in Sweden and no recent localities for Arthonia incarnata have<br />

been known. Dirina massiliensis f. sorediata is new to the Swedish mainland.<br />

Micarea alabastrites was known from Hordaland before, but no information<br />

about its localities has been published.<br />

Anders Nordin, Department of Systematic Botany, Evolutionary Biologlt<br />

Centre, Uppsala University, Norbyvrigen I8D, SE-752 36 Uppsala, Sweden.<br />

Janolof Hermansson, Ludvika Municipality, Unit for Physical Planning,<br />

,SE-771 82 Ludvika, Sweden.<br />

This paper introduces some species new to<br />

Sweden, Norway and Finland. Moreover, new<br />

localities for some rare species are given. The<br />

finds are the result of excursions made separately<br />

by the two authors, some dating as far<br />

back as 1995. Also herbarium material from<br />

UPS has been of great importance.<br />

Arthonia incarnatt Th. Fr. ex Almq.<br />

Prior to the finds reported here Arthonia<br />

incarnata was known in Sweden only from a<br />

few l gth century collections from localities in<br />

the provinces of Jiimtland, Medelpad and<br />

Angermanland. In the Swedish Red List of<br />

1990 (Databanken fiir hotade arter och Naturvf,rdsverket<br />

l99l) the species was tentatively<br />

classified as Rare. After futile searching for<br />

the species at the old localities, the expert<br />

committee decided it should be regarded as<br />

Extinct. However, not long before the publication<br />

of the revised Red List (Aronsson et al.<br />

1995) the species was rediscovered (see<br />

below). Outside Sweden both old and recent<br />

finds are known from Finland.<br />

The species is similar to Arthonia vinosa,<br />

but the hymenium is K- (K+ intensively<br />

purplish red in A. vinosa), and the spores are<br />

2-septate and smooth ( I -septate and slightly<br />

warted in A. vinosa). Also l. helvola has 2septate<br />

spores, but the apothecia are red, not<br />

reddish brown to chocolate brown as in A.<br />

incarnata, and the hymenium has the same Kreaction<br />

as A. vinosa. All collections of A.<br />

incarnata from last century were taken on<br />

lignum or bark of Picea abies in humid areas.


14 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />

After reports from Finland about finds of<br />

Arthonia incarnata at the base of old Salix<br />

caprea trunks (Kuusinen 1994) the second<br />

author started investigating the same habitat<br />

in active search for the species in the area of<br />

the old records in south-eastern Jlmtland.<br />

This resulted in two new localities in two<br />

days, one at lake Virkalltjarn north of Hammarstrand<br />

and the other at lake Billtjarn north<br />

of Bispgirden. As in Finland the species was<br />

found at the base of old specimens of Salix<br />

caprea, growing together with other crustose<br />

lichens, such as Arthonia vinosa, Chaenotheca<br />

laevigata, Schismatomma pericleuffi,<br />

Bacidia subincompta, and Biatora carneoalbida.<br />

Both localities were located in rather<br />

open spruce forests in areas with high ground<br />

water level. The locality at Virkalltjarn was<br />

later protected as nature reserve.<br />

Specimens examined: Sweden. Jrimtland:<br />

Hisjri par., Virkallhdjden, SW-slope between<br />

Virkalltjtirn and the route, alt. 325 m,<br />

63o04'N, 16o07'E, 1994, Hermansson (UPS);<br />

Fors por., Billdarn, outside E border of the<br />

nature reserve , alt. 37 5 m, 63"06'N, 16o36'8,<br />

1994, Hermansson (herb. Hermansson).<br />

Bacidia fuscoviridis (Anzi) Lettau<br />

Bacidia fuscoviridis is an inconspicuous<br />

species known from central Europe and<br />

submediterranean areas (Wirth 1995). In<br />

recent years it has been found to be a widely<br />

occuring, but local, species in the British Isles<br />

(Coppins, personal communication).<br />

The species is similar to Lecania cuprea<br />

in habitus and habitat preferences. The thallus,<br />

however, is not scurfy and granular but<br />

more rimose-areolated, and irregularly formed<br />

soralia are often present. The apothecia are<br />

equally variable in the pigmentation (from<br />

very pale to brownish), but they are distinctly<br />

larger when well developed (up to I mm<br />

versus 0.4 mm). The proper exciple is more<br />

prominent, and the excipular hyphae have<br />

longer, almost rectangular lumina (up to 12 x<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 ( t999)<br />

4 pm; ellipsoid and shorter in L. cuprea). The<br />

spores are usually 3-septate in both species<br />

but in Bacidia fuscoviridis they are shorter,<br />

thicker and more distinctly fusiform (12-19 x<br />

4-5 pm versus 12-28 x 2-3 pm). Both species<br />

are included in the keys of Coppins (1992a)<br />

and Wirth (1995). The thallus colour stated by<br />

Coppins ("whitish") is probably due to the<br />

high age of the Irish material studied. In the<br />

field and in recently collected material it is<br />

greenish. The conidium measures given by<br />

Wirth (16-22 x 6 pm) do not agree with our<br />

own observations with regard to the width (c.<br />

I pm).<br />

Since apothecia and pycnidia are rarely<br />

found the species is easily overlooked. It<br />

grows on basic eutrophic rocks in rather<br />

shaded situations, sometimes on rock surfaces<br />

temporarily moistened by running water,<br />

sometimes also on antropogenic substrates as<br />

stone walls (Wirth 1995).<br />

The first Scandinavian find of Bacidia<br />

fuscoviridis was made during a field meeting<br />

with SLF (Svensk Lichenologisk Forening) at<br />

Mount Omberg, close to Lake Vbttern in<br />

western Ostergdtland (Figure I ). The species<br />

was found in the beech forest just N of the<br />

ruins of the old monastery at Alvastra, where<br />

it grew in abundance on low, shaded, slightly<br />

calciferous rocks. Specimens with apothecia<br />

were seen in several places and pycnidia were<br />

found in the collected material. The only<br />

accompanying species noticed was a small<br />

spot of Opegrapha vermicellifera, growing<br />

just above the ground close to beech roots<br />

with more extensive patches of the same<br />

species. Other interesting species on nearby<br />

overhanging rocks were Dirina massiliensis f.<br />

sorediata (see below) and Lecanora demissa.<br />

There is also an old locality for Lecania<br />

cuprea at Omberg (Bilimbia chlorotica in<br />

Fries 1874). The species was collected by<br />

Theorin at Mullskrlerna just south of Viistra<br />

viiggar on the west side of the mountain,<br />

about 6 km north of Alvastra. The material in<br />

UPS is scanty but in good condition and there<br />

is no doubt about its identity.


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA l0 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland l5<br />

Specimen examined: Sweden. )stergotland:<br />

V. Tollstad par., Mt Omberg, beech forest N.<br />

of Alvastra, alt. I 5 0 m, 5 8o I 7'N, I 4o3 9'8,<br />

1998, Nordin 5058 (UPS).<br />

Dirina massiliensis Durieu & Mont. f.<br />

sorediarta (Mtill. Arg.) Tehler<br />

Dirina massiliensis is a widespread species<br />

known from western Europe and the Mediterranean<br />

region. In Scandinavia it is mainly<br />

represented by the sorediate form, which is<br />

more wide-spread and, unlike the main form,<br />

not restricted to coastal areas. In Sweden no<br />

localities outside Oland and Gotland have<br />

been reported before. The species prefers<br />

calcareous substrates but has also been found<br />

on silicious coastal rocks (Tehler 1983).<br />

In contrast to other Scandinavian lichen<br />

species associated with a Trentepohlia photobiont<br />

and growing in similar habitats, such as<br />

Enterographa, Lecanactis, Opegrapha and<br />

Schismatomma species, Dirina massiliensis<br />

has a byssoid prothallus (not always developed)<br />

and contains erythrin. The thallus is<br />

white or greyish to slightly brownish, lacking<br />

the pinkish tinge usually found in species like<br />

Lecanactis dilleniana and Opegrapha<br />

abscondita and the dark colours of Enterographa<br />

zonata and Opegrapha gyrocarpa.<br />

As mentioned above the sPecies was<br />

found in the same area as Bacidia fuscoviridis<br />

on the same occasion. It grew on overhanging<br />

east or south-east facing rocks, shaded by the<br />

dense beech forest. According to Tehler<br />

(1983) known continental inland localities are<br />

restricted to calcareous rocks close to lakes or<br />

rivers. This is not the case at Mount Omberg.<br />

The substratum is only slightly calciferous:<br />

species characteristic of silicious rocks, such<br />

as Enterographa zonata and Opegrapha<br />

g/rocarpa were found in close vicinity,<br />

together with more calciphilous species, such<br />

as Caloplaca sa'ricola and Lecidea lurida.<br />

Compared to the thick, chalky and slightly<br />

rimose specimens of Oland and Gotland, the<br />

specimens found here were much thinner,<br />

Figure 1. Known Nordic localities for<br />

Bacidia fuscoviridis (a), Micarea viridiatra<br />

(O) and Protoparmelia hypotremella (l),<br />

and a Swedish locality for Lecanora flavoleprosa<br />

(D.<br />

whitish grey to brownish grey and areolated,<br />

and the byssoid prothallus was much more<br />

conspicuous.<br />

Specimen examined: Sweden. Ostergotland:<br />

V. Tollstad par., Mt Omberg, beech forest N.<br />

of Alvastra, alt. 150 m, 58o17'N, 14o39'E,<br />

1998, Nordin 5056 (UPS).<br />

Lecanora flavoleprosa Tonsberg<br />

Lecanora flavoleprosa is one of the sorediate<br />

species described by Tsnsberg in his thesis of<br />

1992. By then only two localities were<br />

known, one in Norway and one in Austria.<br />

The species is similar to Lecanora expallens<br />

but has somewhat coarser soredia and a<br />

distinct secondary chemistry. Like I. expallens<br />

it has usnic acid and zeorin, but instead


16 Anders Nordin and Janolof Herman .son<br />

of thiophanic acid and the unknowns of I.<br />

expallens it has an unknown xanthone<br />

("flavoleprosa unknown"). The characteristic<br />

patterns of TlC-plates of both species are<br />

illustrated in Tsnsberg ( 1992). In Norway the<br />

species was collected on Alnus incana at an<br />

altitude of 160 m and in Austria on Picea<br />

abies and Ulmu^r sp. at a much higher altitude<br />

(1400 m).<br />

In 1997 Lecanora flavoleprosa was found<br />

in Sweden. The new Swedish locality is situated<br />

in the highly interesting lower part of<br />

River Dal6lven area, from where many rare<br />

lichens are knowtr, e. g. Lobaria amplissima,<br />

Dimerella lutea, Thelotrema suecicum, and<br />

many others. The species was collected on a<br />

small island, surrounded by rapids, in the<br />

nature reserve of Gysitrg€, Giistrikland (Figure<br />

I ). It grew on an old Tilia in a rather shaded<br />

and humid situation in an English park. No<br />

other lichen but the trivial Buellia<br />

(Amandinea) punctata was found together<br />

with it.<br />

Specimen examined: Sweden. Gtistrikland:<br />

Osterf?irnebo p&r., Grancin, Gysinge nature<br />

reserve, 5.5 km SE of Osterfiirnebo Church,<br />

alt. 55 m, 60'17'N, 16o53'8, 1997, Hermansson<br />

668 4, det. A. Nordin (UPS).<br />

Micarea alabastrites (Nyl.) Coppins<br />

Micarea alabastrites apparently puzzled Coppins<br />

for some time (see Coppins 1983), but<br />

having seen well developed material he had<br />

no doubt about its status as a well delimited<br />

species. The distribution is restricted to areas<br />

with oceanic climate. In Europe it is known<br />

from the British Isles, Belgium, Macaronesia,<br />

and Norway.<br />

The species is both morphologically and<br />

chemically very similar to Micarea peliocarpa.It<br />

might also be confused with M. cinerea.<br />

The three of them have gyrophoric acid<br />

both in thallus and apothecia. Compared to M.<br />

peliocarpa, M. alabastrites has somewhat<br />

larger and more constantly whitish apothecia,<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

and the spores are a bit longer (up to 29<br />

versus up to 24 pm). Compared with M. cinerea<br />

it has lower hymenium (up to 55 versus<br />

55-70 pm), the spores are shorter (16-29<br />

versus 19-38 pm) and have fewer septa<br />

(usually 3 versus usually 7), and the macroconidia<br />

are distinctly shorter (21-55 versus 50-<br />

I l0 pm). M. alabastrites usually grows on<br />

tree trunks, often over bryophytes.<br />

In connection with a vascular plant excursion<br />

in western Norway, organised by the<br />

Department of Systematic Botany at Uppsala<br />

University in 1995, the species was collected<br />

on the small island of Storssy. It was found<br />

growing on trunks of Pinus sylveslrls in the<br />

central part of the island. Storsoy is surrounded<br />

by the larger islands of Stord, Tysnessy,<br />

Huglo, and Skorpo. It is famous for its rich<br />

vascular plant flora, favoured by the calcareous<br />

bedrock and the mild and humid climate,<br />

resulting from its protected position.<br />

Specimens examined: Norway. Hordaland:<br />

Stord, Storsoy, central part of the island, alt.<br />

25 m, 59o52'N, 05o34'E, 1995, Nordin 4258<br />

(uPS).<br />

Micarea viridiatra Coppins<br />

lv{icarea viridiatra was described in 1985,<br />

based on material collected at the inner part of<br />

late snow-beds and on a summit heath in the<br />

Cairngorm Mts, Scotland (Coppins 1985).<br />

Later it was also found at a similar locality in<br />

the Ben Nevis Range (Coppins 1992b). In the<br />

checklist of The Faeroes (Alstrup et al. 1994)<br />

it was reported from a lowland locality.<br />

Micarea viridiatra is similar to M. turfosa<br />

with respect to habitus as well as habitat.<br />

Coppins (1985) summarises the differences in<br />

a table. The thallus differs by being at least in<br />

part granular-areolate (an uneven crust lacking<br />

areoles or granules in M. turfosa), the<br />

apothecia have a green tinge when wet (black<br />

in M. turfosa), the hymenium is vivid aeruginose<br />

(sordid green in M. turfosa), the hypothecium<br />

is dilute aeruginose (mottled reddish


GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland 17<br />

brown in M. turfosa), the proper exciple is<br />

inapparent (reflexed but distinct, reddish<br />

brown in M. turfosa), the pycnidia are half<br />

immersed to superficial with dark aeruginosegreen<br />

wall (immersed with sordid green wall<br />

in M. turfosa), and the microconidia are<br />

longer (4.8-6.5 versus 3.5-4.7 Frm).<br />

During the excursion to western Norway<br />

mentioned above Micarea viridiatra was<br />

collected at two lowland localities (alt. 40 and<br />

20 m respectively) in Hordaland and Rogaland<br />

(Figure 1). The specimens were found in<br />

wet parts of rich fens overgrowing Sphagnum<br />

and other mosses and plant debris, partly covered<br />

also by a film of cyanobacteria, at both<br />

localities in abundance. At the first locality<br />

also M. peliocarpa grew in close vicinity, but<br />

no other lichen species were found. These<br />

kinds of localities are rarely visited by lichenologists.<br />

Investigation of similar habitats will<br />

probably add more localities, at least in<br />

oceanic parts of Norway.<br />

Specimens examined: Norway. Rogaland:<br />

Karmoy, Pevadalen, at Bgrevika, 4 km NNE<br />

of Skudeneshavn, alt. 20 m,59o1 I'N, 05o18'E,<br />

1995, Nordin 4269 (UPS). Hordaland:<br />

Kvinnherad, Tuftemarka fen SW of Skarvatun,<br />

c. 20 km S of Mundheim, alt. 40 m,<br />

60o00'N, 05o50'E, 1995, Nordin 4255<br />

(Moberg, Lich. sel. exs. Ups. 179, BM,<br />

CANL, CBG, GZU, H, HMAS, LD, M, MIN,<br />

O, TNS, UPS, US).<br />

Protoparmelia hypotremella van Herk,<br />

Spier & Wirth<br />

Protoparmelia hypotremella is a recently<br />

described species not yet found with apothecia<br />

or pycnidia, known from Austria, southwestern<br />

Germany and the Netherlands<br />

(Aptroot et al. 1997). It was placed in Protoparmelia<br />

due to affinities with P. oleagina.<br />

Like the latter species it is sometimes associated<br />

with Sphinctrina anglica. In the Netherlands<br />

it is rapidly spreading on roadside trees<br />

in areas with a relatively low sulphur dioxide<br />

level.<br />

The species is charact erized by the<br />

granulose to squamulose, greyish to pale<br />

olivaceous to buff thallus, sometimes covering<br />

several square decimeters. The granules<br />

are distinctly paler along the margins and<br />

sometimes get an isidia-like appearance. No<br />

thallus is discernible between the granules and<br />

squamules. It has been confused with Hypocenomyce<br />

caradocensis, but when the isidialike<br />

granules are abundant it also resembles<br />

the thallus of Bacidia rubella. The related<br />

Protoparmelia oleagina has a more continuous,<br />

usually distinctly darker thallus with true<br />

isidia. Although the two species have lobaric<br />

acid only P. hypotremella is UV+. P. hypotremella<br />

is mainly a corticolous species found<br />

on both coniferous and broad-leaved trees,<br />

once also on lignum.<br />

Aptroot et al. (1997) raise a question in<br />

their paper. Is the unidentified crustose host of<br />

the older records of Sphinctrina anglica identical<br />

with one or the other of the two Protoparmelia<br />

species? Perhaps the Sphinctrina<br />

species is a highly specialized fungus restricted<br />

to host species of the genus Protoparmelia.<br />

Triggered by this question we investigated the<br />

material of Sphinctrina anglica in UPS,<br />

together with the recent material reported<br />

below. The result was unambiguous: all identifiable<br />

host specimens proved to be Protoparmelia<br />

species. In one case only the host<br />

was P. hypotremella, namely the host specimen<br />

of one of the recent localities of Sphinctrina<br />

anglica in the province of Dalarna.<br />

Compared to isotype material of P. hypotremella<br />

in UPS, the thallus of this specimen was<br />

poorly developed but agreed very well in the<br />

characteristic granulose-squamulose thallus<br />

organisation, the pale margins of the squamules<br />

and the UV-reaction. This is so far the<br />

only record of the species in Sweden. Contrary<br />

to the mainly corticolous European finds<br />

it grew on an old building (Figure 1).


18 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />

s<br />

-tq'<br />

Figure 2. Known Nordic localities for Protoparmelia<br />

oleagina.<br />

Specimen excimined: Sweden. Dalarna;<br />

R6ttvik p&r., Rittvik church, alt. 165 m,<br />

60"53'N, 15o05'E, 1997 , Hermansson 8162<br />

(UPS, in collection of Sphinctrina anglica).<br />

Protoparmelia oleagina (Harmand)<br />

Coppins<br />

Protoparmelia oleagina is known from western<br />

Europe. Compared with the former species<br />

it has a more continuous thallus, which is<br />

usually distinctly darker (greyish to olivaceous<br />

brown to dark brown). It has true isidia<br />

and apothecia are found now and then, in<br />

England exclusively in corticolous specimens.<br />

Moreover it is UV-. It is also similar to P.<br />

ochrococca, also a lignicolous (and corticolous)<br />

species, but this species has larger,<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

rounded to almost globose thalline granules<br />

without isidia and lacks secondary metabolites.<br />

The fact that P. oleagina sometimes<br />

hosts Sphinctrina anglica has been known for<br />

some time (Coppins 1992c).<br />

The investigation referred to above<br />

showed that Protoparmelia oleagina is the<br />

host of Sphinctrina anglica in the main part of<br />

the collections in UPS. In most collections the<br />

thallus is rather well developed. In three of<br />

them apothecia were found, in two poorly<br />

developed, in one (Magnusson 22059b) very<br />

well developed. The material includes both<br />

Finnish and Swedish specimens. All collections<br />

were taken from lignum of old trees,<br />

rails of fences, or buildings.<br />

Apart from the specimens associated with<br />

Sphinctrina anglica, also some other collections<br />

containing Protoparmelia oleagina were<br />

found in UPS. Only one was collected for the<br />

sake of the Protoparmelia species: a Norwegian<br />

specimen with well developed apothecia,<br />

collected by Rolf Santesson in Norway in the<br />

seventies. It grew together with Cyphelium<br />

pinicola on dead twigs of Pinus sylvestris.<br />

The others were found in collections of<br />

Cyphelium pinicola and C. tigtllare. Figure 2.<br />

Selected specimens examined: Finland.<br />

Tavastia Australis: Koski ad saepes, 1868,<br />

Nonlin (UPS, in collection of Sphinctrina<br />

anglica). Tavastia borealrs: Jyvlskyl6 AiiOla,<br />

1814, Wainio (UPS, in collection of Sphinctrina<br />

anglica). Norway. Ssr-Trsndelag:<br />

Brekken, W of the northernmost part och<br />

Lake Feragen, c. 3 km S of the estate Feragen,<br />

alt. 700 m, 1976, Santesson 27045 (UPS).<br />

Sweden. Smdland: Ryssby p?t., Ryssbylund,<br />

1868, Theorin 4 (UPS, in collection of<br />

Sphinctrina anglica); )stergdtland: Griins6,<br />

1878, Hulting (UPS, in collection of Sphinctrina<br />

anglica). Nrirke: Gotlunda p&r., Kisiiter,<br />

1865, Blomberg (UPS, in collection of<br />

Sphinctrina anglica); Ringkarleby por., 1862,<br />

Hellbom (UPS, in collection of Sphinctrina<br />

anglica); St. Melkisa ptr., St. Melkisa, 1863,<br />

Hellbom (UPS, in collection of Sphinctrina


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland 19<br />

anglica); Orebro, Ulriksb atg, 1873, Hellbom<br />

(UPS, in collection of Sphinctrina anglica).<br />

Sodermanland: Dunker par., Dunker parson-<br />

&ge, 59o09'N , 1649'8, 1888, Blomberg (UPS,<br />

in collection of Sphinctrina anglica);<br />

V?istermo p&r., Veistermo parsonage, 1872,<br />

Blomberg (UPS, in collection of Sphinctrina<br />

anglica). Uppland: Vadd6 P&r., 1.5 km N of<br />

Grisslehamn, 1970, Tibell 4105 (UPS, in collection<br />

of Cyphelium tigillare); Dalarna:<br />

Riittvik por., Nedre Glrdsj6, Holgrinden, 7.2<br />

km ENE of Rlttvik Church, alt. 200 m,<br />

60o55'N, l5ol2'E, 1998, Hermansson 8492,<br />

conf. L. Tibell 1998 (UPS, in collection of<br />

Sphinctrina anglica). Jiimtland: Brunflo Por.,<br />

Odensala, 1950, Magnusson 22059b (UPS, in<br />

collection of Sphinctrina anglica). Torne<br />

Lappmark: Jukkasjiirvi Par. , 2 km S of<br />

Abisko, at lake Vuolep Njakajaure, alt. 410 m,<br />

68"21'N, 18"48'E, 1986, Tibell 16359a (UPS,<br />

in collection of Cyphelium tigillare); Jukkasjarvi<br />

p&r., 2 l


20 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />

Specimens examined: Sweden . Dalarnai<br />

Grangiirde por., Gtinsen, 28 km WNW of<br />

Grangirde Church, alt. 275 m, 60'16'N,<br />

14o43'F, 1998, Hermansson (herb. Hermansson);<br />

Riittvik p&r., Rdttvik church, alt. 165 m,<br />

60o53'N, 15"05'E, 1997 , Hermansson 8162,<br />

det. L. Tibell 1997 (UPS); Riittvik p&r., Ovre<br />

G6rdsjo, at the crossroad to Stenbacken, 9.5<br />

km NE of Riittvik Church, alt. 250 m,<br />

60o56'N, l5ol 4'E, 1998, Hermansson 8476<br />

(herb. Hermansson); Rlttvik par., Nedre<br />

G6rdsjo, Holgrinden, 7.2 km ENE of Riittvik<br />

Church, alt. 200 m, 60o55'N, 15o12'8, 1998,<br />

Hermansson 8492, conf. L. Tibell 1998<br />

(uPS).<br />

Acknowledgements<br />

We are indebted to Leif Tibell for the identification<br />

of Sphinctrina anglica, to Rolf Santesson<br />

for calling our attention to his Norwegian<br />

collection of Protoparmelia oleagina, and to<br />

Brian Coppins, Starri Heidmarsson and Griran<br />

Thor for comments on the manuscript.<br />

References<br />

Alstrup, V., Christensen, S. N., Hansen, E. S.<br />

& Svane, S. 1994: The lichens of the Faeroes.<br />

Fr6dskaparrit 40: 6l-121.<br />

Aptroot, A., Diedrich, P., Van Herk, C. M.,<br />

Spier, L. & Wirth, V. 1997: Protoparmelia<br />

hypotremella, a new sterile corticolous<br />

species from Europe, and its lichenicolous<br />

fungi. Lichenologist 29: 415-424.<br />

Aronsson, M., Hallingbiick, T. & Mattssotr, J.-<br />

E. (red.) 1995 : Rddlistade vdxter i Sverige<br />

1995 [Swedish Red Data Book of Plants<br />

I 9951. ArtDatabanken, Uppsala.<br />

Coppins, B. 1983: A taxonomic study of the<br />

lichen genus Micarea in Europe. Bull. Br.<br />

Mus. nat. Hist., BoL I I: 17-214.<br />

Coppins, B. J. 1985: A new Micarea from the<br />

Scottish Highlands. Lichenologist I7: 99-<br />

101 .<br />

Coppins, B. J. 1992a: Bacidia de Not. (1846).<br />

In: Pvrvis, O. W., Coppins, B. J., Hawks-<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

worth, D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />

M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />

and lreland. Natural History Museum<br />

Publications, London, pp. 101- l14.<br />

Coppins, B. J. 1992b: Micarea Fr. ( 1825). In:<br />

Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />

D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />

M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />

and lreland. Natural History Museum<br />

Publications, London, pp. 37 l-384.<br />

Coppins, B. J. 1992c: Protoparmelia M.<br />

Choicy (1929). In: Purvis, O. W., Coppins,<br />

B. J., Hawksworth, D. L., James, P.<br />

W., & Moore, D. M. (eds), The lichen<br />

flora of Great Britain and lreland. Natural<br />

History Museum Publications, London,<br />

pp. 501 -505.<br />

Databanken fdr hotade arter och Naturvirdsverket<br />

l99l: Hotade vtixter i Sverige<br />

I 990. Lund.<br />

Fries, T. M. 1874: Lichenographia Scandinavica<br />

//. Upsaliae.<br />

Kuusinen, M. 1994: Epiphytic lichen diversity<br />

on Salix caprea in old-growth southern<br />

and middle boreal forests of Finland . Ann.<br />

Bot. Fenn. 3 I: 77 -92.<br />

L0fgren, O. & Tibell, L. 1979: Sphinctrina in<br />

Europe . Lichenologist I I: 109-137 .<br />

Purvis, O. W. 1992: Sphinctrina Fr. ( I 828).<br />

In: Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />

D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />

M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />

and lreland. Natural History Museum<br />

Publications, London, pp. 569-570.<br />

Tehler, A. 1983: The genera Dirina and Roccellina<br />

(Roccellaceae). Opera Botanica<br />

70: l-86.<br />

Thor, G. 1998: Red-listed lichens in Sweden:<br />

habitats, threats, protection, and indicator<br />

value in boreal coniferous forests. Biodiversity<br />

and Conservation 7: 59-72.<br />

Tsnsberg, T. 1992: The sorediate and isidiate,<br />

corticolous, crustose lichens in Norway.<br />

Sommerfeltia I 4: l-33 I .<br />

Wirth, V. 1995: Die Flechten Baden-<br />

Wilrttembergs, Teil /. Ulmer, Stuttgart.


The NlF-excursion to the Faeroe Islands 1995<br />

VAGN ALSTRUP and STEEN N. CHRISTENSEN<br />

Alstrup, V. & Christensen, S. N. 1999: The NlF-excursion to the Faeroe<br />

Islands 1995. Graphis Scripta I0:21-28. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />

During The NlF-excursion to the Faeroe Islands 1995 , 328 species,<br />

subspecies and varieties of lichens and 18 species of lichenicolous fungi<br />

were found. Seventy-eight lichens, four lichenicolous fungi, and one fungus<br />

are reported as new to the Faeroes.<br />

Vagn Alstrup, Department of Plant Ecologt, University of Copenhagen, O.<br />

Farimagsgade 2D, DK-l353 Copenhagen K, Denmark.<br />

Steen N. Christensen, Botanical Museum, University of Copenhagen,<br />

Gothersgade 130, DK-l123 Copenhagen K, Denmark.<br />

The I I th meeting of the Nordic Lichen<br />

Society was held in the Faeroe Islands from<br />

August 5th to lzth 1995. Twenty-five<br />

participants attended the meeting, which was<br />

favoured by unusually sunny weather.<br />

However, due to rain, fog and strong winds,<br />

the planned excursions in the mountains<br />

above 500 m had to be cancelled.<br />

After a flight from Copenhagen, which<br />

gave some Norwegian participants the opportunity<br />

to see their home area from about 9 km<br />

altitude, w€ arrived Yhgar airport through<br />

some heavy showers. The bus drive to T6rshavn<br />

gave the first impression of these grassgreen<br />

islands of dark-brown layers of basaltic<br />

rocks under steady attack by the blue sea, the<br />

colourful villages in every small bay, the<br />

sheep and sea-birds. Roads have now been<br />

constructed all over the islands, often with<br />

tunnels through the mountains, and it is<br />

almost possible to visit every place in one day<br />

from T6rshavn. Eight islands were visited,<br />

including some which had never been visited<br />

by lichenologists before. The excursion to<br />

Sktivoy on an old sail-ship, now also with an<br />

engine, was a great experience. Unforgettable<br />

was also the evening excursion to the birdcliffs<br />

north of Vestmanna. After a foggy drive<br />

over the mountains we arrived to Vestmanna<br />

in sunshine and had an exciting tour between<br />

almost vertical skerries at least 200 m high<br />

and through grottos while the sun was low in<br />

northwest, and we heard good stories about<br />

the dangerous collecting of eggs and birds in<br />

former times.<br />

Earlier records of lichens<br />

Alstrup et al. (1994) summarrzed the knowledge<br />

about the lichens and lichenicolous fungi<br />

of the area. Since then a few reports of new<br />

species have been given. Andersen (1994)<br />

reported Amandinea lecideina, Peltigera<br />

degenii, Rhizocarpon jemtlandicum, Verrucaria<br />

fusconigrescens and Xanthoria ectanoides<br />

as new to the country. Galloway (1994)<br />

reported Pseudocyphellaria lacerata to have<br />

been collected there in 1897, Moberg &<br />

Carlin (1996) added Placopsis lambii and<br />

Diederich (1996) the lichenicolous fungus<br />

Syzygospora bachmannii. Sofie Isbrand<br />

(unpublished) collected Carbonea vorticosa<br />

on Su6uroy, Hvannhagi, on basalt rock in


22 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />

1993 . Trimmatostroma can also be added to<br />

the flora. It was collected by G. Degelius on<br />

Suduroy, Skarvatangi, on Candelariella<br />

vitellina in 1956, but was not included in<br />

Alstrup et al. (1994).<br />

The known flora, with the inclusion of the<br />

taxa marked by an asterisk below, now<br />

comprises 541 species and 17 subspecies or<br />

varieties of lichens, and 56 species of lichenicolous<br />

fungi.<br />

The localities<br />

A. T6rshavn, surroundings of Folkah6skfli<br />

(the whole period).<br />

6 August<br />

l. Streymoy, Hvalvikar Kommuna,<br />

Hvalvikar Bygd, plantation at the church<br />

and native Salix phylicifolia scrub along<br />

the river, 62"1l'20"N, 07o02'W, alt. 0-5<br />

m.<br />

2. Eysturoy, Eidis Kommuna, the ravine at<br />

Trogar6 River, 62o15'10"N, 07"03'W, alt.<br />

30-50 m.<br />

3. Eysturoy, Gj6ar Kommuna, Gjhar Bygd<br />

(Gj6gv), cliffs at the harbour ravine and<br />

flat coastal rocks, 62o19'30"N,<br />

06"56'15"W, alt. 0-50 m.<br />

4. Eysturoy, Funningurs Kommuna, Lidin,<br />

river-beds NW of the road, E of Fossabrugvin,<br />

62o17'35"N, 06o59'W, alt. 260-<br />

300 m.<br />

5. Streymoy, Saksunar Kommuna, Saksunardalur,<br />

Langoyra to Millum Brunarnar,<br />

Calluna-heath, 62o12'30"N, 07o05'W, alt.<br />

60-140 m.<br />

7 August<br />

6. Skrivoy, Skrivoyarbygd (61"46'N,<br />

06o50'W) N to Skarvatangi (61"46'30"N,<br />

06"50'W) and W to Hovdin (61"47'N,<br />

06o52'W), alt. 0-250 m.<br />

8 August<br />

7. Eysturoy, Leirvikar Kommuna, around the<br />

harbour at Leirvik, 62"12'45"N, 06o42'W,<br />

alt. 0-10 m.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

8. Kunoy, Kunoyar Bygd, boulders in hayfield,<br />

grave-yard and ravine at Myll6<br />

river, 62"17'30"N, 06o40'W, alt. 30-50 m.<br />

9. Kunoy, Byrgid, along Hjardardals6, boulders<br />

and cliffs at the river, heathland,<br />

62"16'30-40"N, 06o39'00-30"W, alt. 50-<br />

200 m.<br />

10. Vi6oy, Vidareidi, Eidsvik, coastal rocks<br />

and harbour constructions, 6222'N,<br />

06"32'W, alt.0-30 m.<br />

9 August<br />

I l. N6lsoy, N6lsoy Bygd (62o00'N, 06o38'W)<br />

to central-eastern part of the island<br />

(61 "58'N, 06o37'W), grave-yard, harbour,<br />

coastal rocks, hayfields with rocks, boulder-scree<br />

and vertical cliffs, alt. 0-37 | m.<br />

Some of the participants visited the<br />

locality again on August I I th.<br />

10 August<br />

12. Streymoy, Kollfiardar Kommuna,<br />

Oyrareingiahagi, N-facing rocks and<br />

alpine heath, from 6204'50"N, 06o56'W<br />

to 62"05'16"N, 06o56'30"W, alt. 365-475<br />

m.<br />

13. Streymoy, Kvivikar Kommuna, Ingitihus,<br />

old road at Leynavatn, NW-facing rocks,<br />

60"07'15"N, 07"01'w, alt. 40 m.<br />

14. Streymoy, Kvivikar Kommuna,<br />

Drangarnir (E-facing) and Drangalid (Sfacing)<br />

W of Leynavoh, 62"07'30"N,<br />

07"02'w, alt. 33-200 m.<br />

I I August<br />

I 5. Streymoy, T6rshavn, old grave-y ard,<br />

62000'N, 06046'W.<br />

16. Streymoy, T6rshavn, Vidarlund, about<br />

100 year old plantation, 62"01'N,<br />

06"46'W.<br />

17. Streymoy, T6rshavn, coastal rocks N of<br />

the heliport, 62"01'40"N, 06"45'W.<br />

I2 August<br />

18. V6gar, Mi6v6gur, Gr6thtistangi, at the<br />

shore of Sorv6gsvatn, 62"02'30"N,<br />

07"13'W, alt. 60 m.


GRAPHTS SCRTPTA l0 (t999)<br />

Contributors to the list<br />

AG: Andreas Gntichtel<br />

AN: Anders Nordin<br />

BN: Bjorn Nord6n<br />

BOL: Bjcirn Owe-Larsson<br />

DZ: Doris Zimmer<br />

HK: H6r6ur Kristinsson<br />

JM: Jolanta Miadlikowska<br />

PS: Peter Scholz<br />

SH: Starri Heidmarsson<br />

S&K: Soili Stenroos & Laura Kivisto<br />

SNC: Steen N. Christensen<br />

TR: Torfinn Reve<br />

VA: Vagn Alstrup<br />

Collectors are in general only mentioned for<br />

new or rare species, or when analyses have<br />

been carried out. The collections are in most<br />

cases at the collectors private or institutional<br />

herbaria, but some collectors have also given<br />

rarer species to the herbarium in Copenhagen<br />

(c).<br />

List of species<br />

Abrothallus parmeliarum: 11 (VA). -On<br />

Parmelia saxatilis.<br />

Acarospora fuscata: 6 (HK)<br />

A. smaragdula: 2,3,4,6,9, 10, 11, 12, 14,<br />

17, 18<br />

*Agonimia tristicula: 3 (AN), 14 (AG). -At<br />

locality 3 on vertical, mossy rock.<br />

Alectoria nigricansi 12 (DZ)<br />

Amandinea coniops: 3 (BOL)<br />

*Amygdalaria consentiens: 4 (AN). -On<br />

shaded rock.<br />

A. pelobotryon: 2, 3 , 4, 6,9, 1 I , 12, 14, I 8<br />

Anaptychia ciliaris var. melanosticta: 6 (AG)<br />

A. runcinata: 3, 6,9, 10, I l, 17 , 18<br />

Arthonia fuscopurpureai l l (VA). -On<br />

Peltigera.<br />

A. phaeobaea;7 (AN), Ll (DZ)<br />

A. radiata: 16<br />

Arthopyrenia punctifurrus: 15 (VA)<br />

Arthroraphis citrinella: 2, 4, 5, 6, 9, 11, 12,<br />

14, l8<br />

Aspicilia caesiocinerea: 4,5,6,9, 10, ll,14<br />

NLF excursion to the Faeroe Islands 23<br />

A. cinerea: 6,9, l l ,14<br />

A. leproscescens: 4, 10, l7<br />

* Bacidia accedens: 4 (SNC)<br />

*8. chloroticula: 12 (VA). -On tuff.<br />

B. inundata: 12, 14<br />

B. scopulicola: 6 (AN, VA), l0 (AN), I I<br />

(AN, BOL). -At locality 6 on tuff and at<br />

locality I I on exposed rocks at the<br />

harbour.<br />

B.subfuscula: ll (AN)<br />

Baeomyces placophyllus: 2, 4, 5, 6,9, I l, 12,<br />

l8<br />

B. rufus: A, I ,2,4, 5,6,9, I I , 12, 14, 16, l8<br />

Brigantiaea fuscolutea: 4, 5, 6,9, 10, I l, 12,<br />

14, l8<br />

*Bryoriafurcellata: I I (TR, det. VA)<br />

B. fuscescens: 6, I 5<br />

Buellia aethalea: 17 (AG)<br />

'FB. alboatra: 6 (AN, BOL), I I (VA). -At<br />

locality 6 on stone in a fence-post.<br />

B. hypodioides: 6<br />

B. leptocline: 6<br />

B. ocellata: 6 (AN)<br />

B. punctata: 12 (BOL). -On rock in river-bed.<br />

Caloplaca citrina: 2, 3, 6, 10, 1 l, L2<br />

C. crenularia: 6, I I , 14, 17, l8<br />

C. flavovirescens: 9<br />

C. holocarpa; 10, I I<br />

C. marina: 3,6, 10, I I , 17<br />

*C. microthallina:3 (HK), l0 (VA), I I (HK),<br />

l7 (vA)<br />

*C. satcicola: I I (PS, VA)<br />

C. scopularis: 10, l7 (AG)<br />

C. thallincola; 6, I l, l7<br />

C. verruculifera: 3, 10, L7<br />

Candelariella aurella: I 0<br />

C. coralliza:9 (HK)<br />

C. vitellina: 3,4,5,6,9, 10, ll, 12, 14, 15,<br />

17,18<br />

*Carbonea aggregantula: I I (PS). -On<br />

Lecanora polytropa.<br />

C. degeltt: 16 (VA)<br />

Catapyrenium cinereum: 3, ll<br />

C. daedaleum: 14<br />

C. lachneumi 6,9, 13<br />

Catillaria chalybeia: 6, 10, 1 I<br />

Cercidospora epipolytropa: 18


24 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />

Cetraria aculeata: 4,5,6,9, ll, 12<br />

C. chlorophylla:, l,l5<br />

*Cliostomam grffithii: 15<br />

*Coccotrema citrinescensi 6, ll, 12 (all AN,<br />

*C. ericetorum:6 stictic acid complex), 2, 9, 12 (all BOL,<br />

c. islandica: 6, ll, 12, 14, l7 stictic acid complex and trace of norstictic<br />

C.muricata:4,5,6,9 acid). -Common on vertical sea-shore<br />

Cladonia arbuscula s. lat.: A, 1,2,3, 4, 5, 6, rocks, rarer inland.<br />

9, ll, 12, 14, 16, 18. -Subspecies sqzar- *Collema auriforme: 14 (SNC)<br />

rosa seems to be most frequent, but ssp. C. crispum: 14 (DZ)<br />

arbusculaisalsopresent. C.flaccidum:6, ll, 14, 18<br />

C. bellidiflora:5,6,9. C. glebulentum: I I (HK)<br />

C. borealis:4,5,6,9,11, 12, 14, 16, l8 C. undulatumvu.granulosum:3,11,14<br />

C. cervicornis ssp. cemicorru's: A (HK), 4 Cystocoleusebenus:9,11,13,14<br />

(S&K), 6 (BOL, fumarprotocetraric acid), *Dermatocarpon deminuens:6, I I (SH)<br />

I I (SNC) D. intestiniforme: 18<br />

*C. cervicornis ssp. verticillata: ll<br />

*D. Ieptophyllurn: l8 (AG)<br />

C. chlorophaea: 5 (HK), 14 (S&K) D.luridum:9, 14 (AN), 17 (SH)<br />

C. ciliata var. ciliata:4, 6, 18 (S&K), 17 *D.meiophyllizum:6,9,11, 18(SH)<br />

(AC) D. miniatum:3,ll<br />

C. ciliata yar. tenuisi 6, ll, 14 Dibaeis baeomyces:9, ll, 12, 14<br />

C. coccifera s. str.: 6 (HK)<br />

*Dimerella lutea: ll (AN). -On moss under<br />

C. coniocraea: 15 (DZ) boulder.<br />

C.cyatomorpha:,4,6, 10,11,14<br />

*D. pineti: ll (VA), 15 (BN, VA, DZ). -At<br />

*c- digitata: 16 (Dz) locality ll on sedum roseum,and at local-<br />

*<br />

C. Jimbriata: 9 (SNC) ity I 5 on trees.<br />

C.floerkeana:4,5,11 Endococcuspropinquus:18. -On porpidiasp.<br />

*C.<br />

foliacea: 6. -The specimen represents the E. rugulosus:6 (SH). -On Aspicilia sp.<br />

typical form, which has not been reported E. verrucisporus: 18. -On lonaspis lacustris.<br />

from the Faeroes before. Ephebe hispidula:g, I l, I 8<br />

C. furcata: A,4,5,6, 9, 1 0, ll, 12, 14 E. lanata: 6,9,14,19<br />

C. gracilis ssp. gracilis: 2, 3, 4, 5, 6, 9, ll, *Epicladonia sandstedei: 2, 12 (VA). -On<br />

12, 14, 16, 18 Cladonia squamules.<br />

C. macrophyllodes: 4, 12 (S&K)<br />

*Flavocetraria cucullata: 6,9.<br />

c. tnerochlorophaea var. merochlorophaea: Fuscidea tenebrica: 9 (BoL). -on vertical<br />

I t (S&K) rock.<br />

C. pocillum:9,ll Gyalectafoveolans: I I (SNC)<br />

C. portentosa:4 (DZ),5, I I (HK) Haematomma ochroleucum var. porphyrium:<br />

C. pyxidata: A,2,4,9,11,12,14 6<br />

C. ramulosa: 6,9, ll, 12<br />

*Hypocenomyce scalaris: 16<br />

C.rangiferina:12(S&K) Hypogtmniaphysodes:1,7,15,16<br />

C. rangiformis:2, 10, ll H. tubulosa: l, 15, 16<br />

*C.scabriuscula:12(SNC), 16(VA) Ionaspislacustris:2,3,4,6,9,ll,12, 14, lB<br />

C. squamosa: 5,ll Koerberiella wimmeriana: 2,6,9, ll, 12, 14,<br />

C. subcerticornis: A,2,4,5,6,9,10, ll, 14 l8<br />

C. subulata:2, 16 Lecania aipospila:3, 6, 10, I l, 17<br />

C. uncialis ssp. biuncialis: A, 1,2,3,4, 5,6, L. baeomma:6, I I (AN, also noted in T6rs-<br />

9, ll,12,14, lg havn)<br />

*C. uncialis ssp. uncialis: l1 (SNC) L. cuprea:12 (VA)


GRAPHTS SCRIPTA 10 (1999)<br />

L. erysibe: 6 (AN)<br />

'r L. hutchinsiae: 6 (AN). -On vertical seashore<br />

rock.<br />

Lecanora actophila: 18<br />

L. albescens: 6, 10<br />

* L. argentata: l6 (PS)<br />

L. campestris: 10, I I (both BOL; atranorin,<br />

Lcm- 1). -At locality l0 on concrete and at<br />

locality I I on exposed boulder in wall<br />

close to the harbour.<br />

L. carpinea: 15<br />

L. dispersa: l0<br />

*L. expallens:15, l6 (VA, DZ). -On trees.<br />

*L. farinaria: 15 (AN, BOL, VA; atranorin,<br />

trace of chloroatranorin, roccellic acid).<br />

On Laburnum, Prunus and Sorbus.<br />

L. frustulosa: 14<br />

L. helicopis:3, 10, I I<br />

L. intricata: 4,9, I l, I 8<br />

L. intumescens: 15 (DZ)<br />

L. muralis: 18<br />

L. poliophaea:3,6, 10, 17<br />

L. polytropa: 2, 4, 6, 9, 10, I l, 14, 15, I 8<br />

* L. rupicola: 4, 6, 9, ll , 12, 14, I 8<br />

*L. saligna: I I (BN). -On fence post near the<br />

harbour.<br />

L. sulphurea; 4,6,9, I I , 14, 15,17<br />

L. symmicta: 5, l5 , 16<br />

Lecidea lactea: ll (DZ)<br />

L. lithophila:6 (AN). -On stone wall at track.<br />

L. phaeops: 6,9 (BOL)<br />

Lecidella elaeochroma: 15 (AG,DZ)<br />

L. meiococcai 2, at Skansen in T6rshavn<br />

(BOL, two xanthones), 6 (AN, at least<br />

three xanthones)<br />

L. scabra:2,3,4,6,9,10, I l,12, 14, 15,16,<br />

17, 18<br />

L. stigmatea: 18<br />

*L. wulfenii: I I (VA). -On Sedum roseum.<br />

*Lempholemma polyanthes: I I (AN). -Edge<br />

of sandy rock.<br />

L. radiatum: 10 (AN). -On overhanging rock.<br />

*Lepraria caesioalba: 9 (BOL; fumarprotocetraric<br />

acid, trace of protocetraric acid),<br />

l6 (AN; atranorin, fumarprotocetraric<br />

acid). -At locality 9 on mosses on exposed<br />

boulder, and at locality 1 6 on Pinus.<br />

NLF excursion to the Faeroe Islands 25<br />

*L. eburnea: 2, 13 (BOL; alectorialic, barbatolic<br />

and protocetraric acids), 16 (AN;<br />

alectorialic, barbatolic and protocetraric<br />

acids). -At locality 16 on Acer pseudoplatanus.<br />

*L. elobata: 15 (BOL; atranorin, zeorin and<br />

stictic acid complex). -On Pinus and<br />

Sorbus.<br />

* L. lobificans (:Lepraria sp. in Alstrup et al.<br />

1994): I I (SH, det. AN)<br />

L. neglecta: A (HK)<br />

Leproloma vouawrii: 13 (BOL, pannaric acid-<br />

6-methylester). -On perpendicular rocks<br />

facing NW.<br />

*Leptogium britannicum: 3, 6, 9, ll, 14.<br />

Previous records of Z. cyanescens belong<br />

here.<br />

*L. corniculatum: I I (AN). -On mossy, verti-<br />

cal rock.<br />

L. gelatinosum:3<br />

L. lichenoides:3, I 1, 14, l8<br />

*Lichenopeltella santessonii: 3 (VA). -On<br />

Peltigera.<br />

Lichina confinis: 3, 6, 10, I l, l7<br />

Lobaria pulmonaria: I l. -Only one earlier<br />

report from N6lsoy.<br />

Massalongia carnosa: 9<br />

*Megalaria grossc: 13 (BOL, conf. AN). -On<br />

mosses on vertical, NW-facing rock.<br />

Melanelia fuliginosa: I 1 (DZ, HK), 15 (AG,<br />

DZ)<br />

*M. hepatizon;9 (AG, VA)<br />

M. subaurifera: 1, 15 , 16<br />

Micarea incrassata: l2 (AN)<br />

M. lignaria: l, 3, 4, 5, 6,9, I l, I 2, 14, 16, l8<br />

*M. peliocarpa: 4 (AN). -On moss.<br />

M. cf. ternaria: 5 (SNC)<br />

*Miriquidica leucophaeai l6 (AN, miriquidic<br />

acid). -On big boulder.<br />

Muellerella pygmaea: 14 (VA). -On Rhizocarpon<br />

lavatum.<br />

Mycobilimbia sabuletorum: 5, 14<br />

* Mycoblastus fucatus: I 6 (AG, DZ)<br />

Nephroma laevigatum: | |<br />

*N. parile: ll (TR)<br />

Ochrolecia frigida:<br />

O. Iactea: 4, 6, 9, I I , I 2, 14<br />

4, 5, 6, 9, I l, 1 2, 14


26 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />

O. parella: 2,3, 4, 5, 6,8, 9, 10, I l, 12, 14,<br />

16, 17 , lg<br />

O. tartarea: 3, 4, 5, 6, 9, ll, 12, 14, 17, 18<br />

*O. turneri: l5 (VA). -On Sorbus.<br />

Omphalina alpina: 1l (PS)<br />

*O. ericetorum: 12 (BN)<br />

Opegrapha atra: 16<br />

O. gtrocarpa: 2 (BOL, gyrophoric acid). 6,9,<br />

ll<br />

O. multipuncta: I 1, 15<br />

*O. saxatilis: l1 (AN, BN, BOL, DZ)<br />

Ophioparma ventosa var. lapponica: ll<br />

*Pannaria conoplea: 16 (AN). -On Acer<br />

pseudoplatanus.<br />

P. hookeri: 2,6, ll, 12, 13, 14<br />

P. leucophaea: 2, 6, I l, I 3, 14<br />

P. pezizoides: 2,3, 6, 10, I l, l8<br />

*P. praetermissa: 5 (SNC), I I (AN). -At<br />

locality I I on mossy, vertical rock.<br />

Parmelia omphalodes: A, 6, 9, I I , 17<br />

P. sarcatilis: A, I , 4, 6,9, I I , 15, 16<br />

P. sulcata: | (DZ), l5 (BOL)<br />

*Parmeliella triptophylla: 9 (VA), l3 (BN),<br />

l4 (AG)<br />

* Parmeliopsis ambigua: | 6<br />

Peltigera canina: 3,6, I 0, I I<br />

*P. collina: l3 (BN), 14 (AG, HK)<br />

P. hymenina: 6, 8, I l, I 4, 16, 17<br />

P. leucophlebia: 4,10, l8<br />

P. membranacea: 4, 6,8, I l, 14, 15, 1,6, 17,<br />

t8<br />

P. polydactyla: 4,8 (DZ), 14 (AG)<br />

P. praetextata: ll,14<br />

P. rufescens: 2, 6, I l, I 2, 14, 18<br />

*Pertusaria albescens: 16<br />

P. corallina: 2, ll (HK), 14 (DK)<br />

*P.coronata: ll (SNC)<br />

P. cf. dealbescens: I I (VA, c. ap.!)<br />

P.flavicans: ll (VA)<br />

P. Iactea: 2,4, ll<br />

*P. leioplaca: l6 (AG, VA)<br />

P. pseudocorallina:6, I I<br />

*P. pupillaris: l5 (HK), l6 (AN). -At locality<br />

l6 on Acer pseudoplatanus.<br />

Phaeophyscia orbicularis: l0 (DZ), 18, on<br />

coastal rock NE of Skansen in T6rshavn<br />

(BOL, conf. R. Moberg).<br />

GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />

P. sciastra: 10, on coastal rock NE of Skansen<br />

in T6rshavn (BOL, conf. R. Moberg), 18<br />

(DZ).<br />

Phaeospora sp. nov.?: 14 (VA). On Amygdalaria<br />

pelobotryon.<br />

*Phlyctis argena: 15 (DZ)<br />

Physcia adscendens: 15, 16<br />

P. caesia: 10, 18<br />

P. tenella: 15, 16<br />

P. tenella var. marina: ll,17<br />

Placopsis gelida: 4 (BOL, conf. R. Moberg,<br />

AG), 6 (SH), I 1, 12 (AN, gyrophoric<br />

acid), 14, I 8<br />

P. lambii: 2 (BOL, conf. R. Moberg.) -On<br />

exposed boulder.<br />

*Placop,sr.s sp.: 14 (AN, stictic acid complex)<br />

Placynthiella icmalea: 4 (BOL, gyrophoric<br />

acid), 16<br />

Placynthium pannariellum: 9<br />

Platismatia glauca: 15, 16, on timber at the<br />

harbour of T6rshavn<br />

Polyblastia cruenta: I I (AN), 12 (AN)<br />

*P. inumbrata: I I (BN), 12 (VA)<br />

P. theleodes: 12, 14<br />

Polychidium muscicola: 4,9 (DZ)<br />

Porina aenea: A (BN)<br />

P. guentheri: 9, 13 (BOL). -At locality 13 on<br />

perpendicular rocks.<br />

*P. interjungens: 12 (BN)<br />

P. lectissima:9, Il,12, 14<br />

Porpidiaflavocoerulescensi 4,6,9, I l, 18<br />

*P. grisea: 9 (VA)<br />

*P. lowiana:6 (VA)<br />

P. macrocarpa: 2, 4,6, l8<br />

*P. melinodes: 4,6, I l, 12. -BOL made TLC<br />

on four samples and found confluentic<br />

acid and one UV+ blue substance.<br />

P. speirea: ll, 14<br />

P. tuberculosa: 4, 6 (BOL, confluentic acid<br />

and one UV+ blue substance), 14, 18<br />

(DZ)<br />

* Problastenia calva: 14 (VA)<br />

*P. rupestris:6 (AG)<br />

P. siebenhaariana: 2 (DZ)<br />

Protoparmelia badia: 4 (DZ)


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (rgee) NLF excursion to the Faeroe Islands 27<br />

*Protothelenella santessoniii 5 (Stenroos S.vesuvianurn:2,3,4,5,6,9,10,11,12,14,<br />

4690, det. VA, herbarium C). -On Clado- 16, 18<br />

nia subcemicornis. Stictafuliginosa: ll<br />

Pseudephebeminuscula:4,9,12 Stigmidium epiramalina: 6, ll (VA)' -On<br />

P. pubescens:6,9 Ramalina-<br />

*Pseudocyphellaria qocata: l1 (TR) S. peltideae:2,6,ll (Y A). -On Peltigera.<br />

*Psilolechia lucida: 14, 16 Syzygospora bachmannii: 9 (VA). -On<br />

Psoroma hypnorum var. hypnorum: 3 (BN). - Cladoniagracilis'<br />

On sand on coastal cliff. Tephromela aglaea:6 (HK)<br />

P. hypnorumvu. palaceum: ll T. atra:3,4,6,10,71,12,14,17<br />

Prtrenocollema halodytes:3 (AG, DZ) Thamnolia vermicularis var. vermicalaris: 12<br />

*P. sublitorale:3<br />

(DZ)<br />

*Ramalina baltica: ll T. vermicularis var. subuliftrmrs: 12 (HK)<br />

R. cuspidata: 6, 17, at Skansen in T6rshavn Trapelia coarctatai 3,12, 18<br />

(BOL, usnic and norstictic acids) T. placodioides: 18<br />

R. pollinaria:6 T- Jlexuosa: 15 (BOL, gyrophoric acid). -On<br />

R. polymorpha: I I (AG) Sorbus-<br />

R.siliquosa:6, 11,17<br />

*7. gelatinosa:5 (VA), 18 (AN' DZ} -At<br />

R. subfarinacea;4,6,9,11, 15, 17 localify 18 onturf.<br />

Refractohilum peltigerae: I I , 16 (VA) T. granulosa: 5 (BN)<br />

Rhizocarpongeographicum:4,6,9,11 T. pseudogranulosa: 15,16, Gundadalur in<br />

R. lavatutn:9,12,14, 18 T6rshavn @N)<br />

R. obscuratum: I I @OL), 18 (DZ) Trernolecia atrata: 4,9,ll<br />

Rinodina gennari; 6,10 Umbilicaria cylindrica: 4, 5, 6,9, ll, 12, 14,<br />

*Sarearesinae: I (BN), 16 (JM). -A fungus. 16, 18<br />

Sclerococcum sphaerale:2, ll (VA), on top *U.deusta:g(HK)<br />

of Nolsoy (PS). -At locality ll on Pertu- *U' polyphylla: 1l (HK)- -Very sparse, not<br />

saria.<br />

collected.<br />

Scoliciosporum chlorococcum: 15, 16, outside Verrucariaaethiobola:9,12,18<br />

Gymnasiet in T6rshavn<br />

*V.<br />

funckii: 14 (VA)<br />

*5. sarothamnd: 5 (BOL). -On Calluna in Y. halizoa: l7<br />

*Y.<br />

open Calluna-heath.<br />

hochgateri: 12<br />

S. umbrinum:6 (AN, BOL), 18 (pZ). -At V.margacea:14,18<br />

locality 6 both on wood on fence post Y. maura;3,6, 8,9, 10, ll, 17<br />

(AN) and stone on the ground (BOL). V. mucosa:3,17<br />

Solorina bispora: ll Y. muralis:3 (BOL)<br />

S. crocea: 12 V. Praetermissa: 3, 14, 18<br />

*5. spongiosa:2 (S&K) V. stiatula;|1<br />

Sphaerophorus fragilis:, A,2, 4,6,9, ll Y. cf. viridula: 7 (BN)<br />

S. globosus: 4, 5, 6,9, ll, 12 Vestergrenopsis elaeina: 2,6,9, ll, 14<br />

Staurothelefissa:3,6, 11 Xanthoriacandelaria:g (HK), ll QZ)<br />

*S.frustulenta: 11, 14, 18 X. ectanoides: 17<br />

Staurothele sp.: 14 (SNC) X. elegans: l0 (VA)<br />

Stereocaulon alpinum: l2 (S&K, DZ,Y[K) X. parietina:3,6,10, ll,l'I<br />

S. condensatum: 5, 12<br />

S. evolutum: A, 2, 4, 5, 6, 9, ll, 12, 14<br />

S. leucophaeopsis: 4,6, 12


28 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />

References<br />

Alstrup, V., Christensen, S. N., Hansen, E. S.<br />

& Svane, S. 1994: The lichens of the<br />

Faeroes . Fr6dskaparrit 40: 6l-121.<br />

Andersen, M. R. 1994: Ornitokoprophile<br />

laver pd )land og Feroerne. Unpublished<br />

MS-thesis. Botanisk Museum,<br />

Ksbenhavns Universitet. 6l pp.<br />

GRAPHTS SCRTPTA 10 (1999)<br />

Diederich, P. 1996: The lichenicolous Heterobasidiomycetes.<br />

Bibl. Lichenol. 6l: l-198.<br />

Galloway, D. J. 1994: Pseudocyphellaria<br />

lacerata, new to the Faeroe Islands. Lichenologist<br />

26: 391-393,<br />

Moberg, R. & Carlin, G. 1996: The genus<br />

Placopsis (Trapeliaceae) in Norden. Symb.<br />

BoL Ups. 3l: 319-325.


Bark- och vedlevande lavar i Trollskogetrr Biidao Oland<br />

TOMMY KNUTSSON, THOMAS JOHANSSON OCh HAKAN LUNDKVIST<br />

Knutsson, T, Johansson, T. & Lundkvist, H. 1999: Bark- och vedlevande<br />

lavar i Trollskogen, BOda, Oland. [Epiphytic and lignicolous lichens in<br />

Trollskogen, Boda, Oland, SE. Sweden]. Graphis Suipta I0:29-48. Stockholm.<br />

ISSN 0901-7593.<br />

The epiphytic and lignicolous lichen flora of Trollskogen, Oland, SE.<br />

Sweden was investigated. The aim was a floristic and ecological analysis of<br />

the flora, and a thorough search for rare and redlisted species. The area is<br />

closely surrounded by the Baltic Sea giving a more maritime climate situation<br />

compared to other sites nearby. Trollskogen is a boreonemoral forest<br />

dominated by Pinus and Picea but with a high frequency of deciduous<br />

species. The epiphytic and lignicolous lichen flora of Trollskogen contains at<br />

least I 6l taxa of which 20 are nationally redliste d. Arthonia anombrophila,<br />

is reported for the first time from Sweden. The most important phorophyte<br />

was Quercus robur with 89 species. Not only the very old Quercus trees had<br />

a rich lichen flora, also Quercu.s trees of smaller dimensions in shaded situations<br />

have rare species such as Opegrapha sorediifera and Pachyphiale<br />

carneola. The lignicolous substrates also showed a very high diversity and<br />

85 species (32 exclusively on dead wood) were found. Species that indicate<br />

high nature value have a wider ecology and could be found on more different<br />

phorophytes than red-listed species which have more narrow ecological<br />

niches.<br />

Tommy Knutsson, Albrunna 1022, SE-380 65 Degerhamn. E-mail:<br />

t ommy. lvtut s s on@mailb ox. ho gia. net<br />

Thomas Johansson, Jutnabbevtigen 19, SE-392 36 Kalmar. E-mail:<br />

thomas j ohans s on@h. lst. s e<br />

H&kan Lundkvist, Frosslunda 3080, SE-380 62 Morbyl&nga. E-mail:<br />

h akan. lundl


30 Tommy Knutsson m.fl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)


GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999)<br />

lavfloran, 5) aff stlrka argumenten fdr eff<br />

varaktigt skydd av biologiska vdrden i<br />

Trollskogen, samt 6) att ge eff underlag till en<br />

skotselplan.<br />

Metodik<br />

Vi begrdnsade vir undersdkning till de barkoch<br />

vedlevande lavarna. Inventeringen<br />

utfordes under sex fiiltdagar mellan april 1996<br />

och januari 1998. Enstaka uppgifter hiindr<br />

frin ett tillfiilligt besdk i december 1993.<br />

Trollskogens ca 1 15 ha delades in i fem ungeftir<br />

likstora sektioner (figur 1). Vir strdvan var<br />

aff for varje sektion gora en si kompleff<br />

artlista som m6jligt.<br />

Vi studerade alla tillgiingliga substrat fcir<br />

epifyter och efterstriivade kompleffa artlistor<br />

f0r varje enskild ffad- och buskart. Tanken<br />

med detta var att beskriva de enskilda arternas<br />

ekologi samt att fa grepp om enskilda trldarter<br />

och substrats olika betydelse f6r lavfloran i<br />

omridet. I varje sektion sokte vi upp substrat<br />

som dr speciellt rika pi lavar, till exempel<br />

senvuxna och gamla ffad samt ddd ved.<br />

Vid fynd av rddlistade arter (Aronsson m.<br />

fl. 1995) gjorde vi extra noggranna ftiltantecknin<br />

Edt, diir vi bland annat forsdkte<br />

bedcima antalet bilar pi traden. Fdr ett antal<br />

fiad finns dessutom mitt pi omkretsen i<br />

brosthdjd och fdr att fe en uppfattning om<br />

trddens 6lder borrades nigra fh trad med fiadborr<br />

och irsringarna riiknades.<br />

Ett fdrsiktigt belliggsamlande var<br />

n6dvZindigt for att fb siikra best6mningar av en<br />

hel del svira grupper. Detta material ligger f6r<br />

nlrvarande hos artikelftirfattarna. En del<br />

material tir fortfarande obehandlat eller<br />

Figur 1. Oversiktskarta over Trollskogen som<br />

visar omridets avgr?insning och indelningen i<br />

inventeringsenheter under lavinventeringen<br />

1996-1998.<br />

Map of Trollskogen showing the dffirent<br />

sections used in the study of the lichen flora in<br />

r 996- I 998.<br />

Lavar frdn Trollskogen, )land 31<br />

osiikert bestflmt och 6r ddrfor ej medtaget i<br />

redovisningen. Slrskilt giiller detta sterila<br />

skorplavar och vissa svirbestiimda sl6kten<br />

som till exemp el Lepraria s. lat. och Lecanore,<br />

vilka miste betraktas som otillrtckligt<br />

beaktade vid inventeringen.<br />

Vi har inte geff igenom landets herbarier<br />

och sdkt kollekter, och vi har inte funnit nigra<br />

uppgifter i litteraturen om lavar frin Trollskogen<br />

med vilka det iir mdjligt att gcira jiimfcirelser.<br />

Nomenklaturen foljer Santesson ( I 993)<br />

medan svenska namn i fiirsta hand fdljer<br />

Moberg m. fl. (1995) och i andra hand<br />

Hallingbrck (1995).<br />

Oversiktlig beskrivning ay Trollskogens<br />

lavmiljtier<br />

Den gamla och olikildriga barrblandskogen<br />

bdr bitvis karakt?iren av naturskog. Krontaket<br />

utgcirs av gran och tall, medan marken hyser<br />

gott om grova ligor. Skogen bir tydliga spir<br />

av att vara sprungen ur en lldre tid av extensivt<br />

skogsbruk och betesdrift d6r de gamla och<br />

knotiga (ekonomiskt virdelOsa) trtiden ofta<br />

fick sti kvar.<br />

Tallen dominerar pi torra och<br />

sandiga/grusiga jordar, medan granen tar<br />

Overhanden dlr det finns friskare och mera<br />

mor6nrik mark. Lovinslaget itr bitvis betydande,<br />

och de gamla grova skogsekarna utg6r<br />

ett av halvons mera karakteristiska inslag.<br />

Dessa gamla ekar, ett 30-tal till antalet, stir<br />

mestadels i smi luckor i banblandskogen.<br />

Manga av dem [r dock hin trlngda av andra<br />

trad, och vissa dtr idag doende. En del har<br />

definitivt triingts ut av framfdr allt gran som<br />

bland annat kviivt nigra gammelekar strax<br />

innanfdr Br6nnabben.<br />

Av ovriga ldvtriid med betydelse for<br />

lavfloran finns bj6rk, rdnn och oxel relativt<br />

allmiint, medan hassel, ffip, apel och ptiron<br />

utgtir mera siillsynta inslag. Av viktiga<br />

rikbarkstriid saknas till exempel ask och alm<br />

helt. I ldvinslaget ingir vidare enstaka s6lgar<br />

samt murgrdna som pi manga heil kliinger


32 Tommy Knutsson m. Il. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Tabell 1. Antal triid med riidlistade lavar i Trollskogen 1996-1998 samt deras fdrdelning pi de<br />

fem delsektionema A-8. Hk: hotkategori enligt Aronsson m. fl. (1995).<br />

Number of trees with red-listed lichen species in each section of Trollskogen 1996-1998. Hk is<br />

the category ofthreat according to Swedish Red List (Aronsson et at. 1995).<br />

Art HK Summa<br />

Arthonia pruinata<br />

B actro sp ora cort ico I a*<br />

Bactrospora dryina<br />

Bactrospora sp.<br />

B iatorella monasteriensis<br />

Calicium abietinum<br />

Caloplaca lucifuga<br />

Chaenotheca chlorella<br />

Chaenotheca hispidula<br />

Cliostomum corrugatum<br />

Lecanora sublivescens<br />

Opegrapha illecebrosa<br />

Opegrapha ochrocheila<br />

Opegrapha soredifera<br />

Op egrap ha vermicell ifera<br />

Opegrapha viridis<br />

Pachyphiale carneola<br />

Ramalina baltica<br />

Schismatomma decolorans<br />

S c his mat omma p er icl eum<br />

Sphinctrina turbinata<br />

Summa<br />

2<br />

2<br />

I<br />

4<br />

2<br />

4<br />

4<br />

2<br />

4<br />

2<br />

I<br />

I<br />

2<br />

2<br />

4<br />

2<br />

4<br />

4<br />

2<br />

4<br />

l5<br />

l3<br />

lt 2<br />

9<br />

2<br />

9<br />

9<br />

I<br />

7<br />

I<br />

ll<br />

l8<br />

2<br />

42 55 24<br />

* Fyndet av Bactrospora corticola utgtirs av ett iildre fynd (fren 1955). Fyndplatsen iir inte<br />

tillrflckligt veldefinierad ftir att prickas in i nigon av delsektionerna.<br />

uppfor grova starnmar av sivll barr- som<br />

ldvtrdd.<br />

Minga av trlden i Trollskogen [r<br />

senvuxna, vilket inneblr att de vuxit lingsamt<br />

och under relativt k?irva f6rhillanden. Man<br />

kan diirf


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Trollskogens lavflora<br />

Totalt pitrlffades 16l ta:ra vdxande pe bark<br />

och ved i Trollskogen. I detta antal ingir<br />

nigra fa 6nnu nigot osiikert best6mda taxa.<br />

Under inventeringen hittades Arthonia anombrophila<br />

ny fdr Sverige. Den [r tiimligen<br />

nybeskriven och var tidigare endast kdnd frin<br />

Brittiska


34 Tommy Knutsson m. fl.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (reeg)<br />

Tabell 2. Trollskogens olika substrat och diversiteten hos deras lavflora. Dels anges det totala<br />

antalet taxa ftir varje substrat, dels hur mi'nga av dessa som f,r exklusiva, dvs. endast viixer pi ett<br />

enda substrat. Dessutom visas summan av signalarter och rddlistade arter fiir va{e substrat.<br />

Materialet sammanstiillt fran >650 observationer om de enskilda artemas substratval i Trollskogen<br />

1996-1998.<br />

Number oflichen species on di/ferent phorophytes and dead wood in Trollskogen. Apart from<br />

total number, the nutnber of exclusive species together with the nwnber of indicator and/or redlisted<br />

species is givenfor each substrate. l{ith "exclusive" means species restricted to only one<br />

substrate. N: >650 obsemations.<br />

Levande fiAd och buskar Living trees and bushes<br />

Apel, Malus sylvestris 13<br />

Atp, Populus tremula<br />

Bjork, Betula spp.<br />

Ek, Quercus robur<br />

l5<br />

2l<br />

89<br />

En, Juniperus communis<br />

3l<br />

Gran, Picea abies<br />

26<br />

Hassel, Corylus avellana<br />

Murgr6na, Hedera helix<br />

Miblr, Ribes alpinum<br />

l0<br />

I<br />

12<br />

Oxel, Sorbus intermedia<br />

27<br />

P6ron, Pynts communis<br />

t2<br />

Rosor, Rosa spp.<br />

24<br />

Rdnn, Sorbus aucuparia<br />

46<br />

Skogsolvon, Viburnum opulus 2<br />

Slin, Prunus spinosa<br />

9<br />

Sorbus sp.<br />

5<br />

Siilg, Salix caprea<br />

9<br />

Tall, Pinus sylvestris<br />

26<br />

Totalt pi bark Epiphytes<br />

125<br />

Uteslutande pi bark Obltgately epiphytic 74<br />

Vedsubstrat Lignicolous<br />

Ek, Quercus robur<br />

En, Junipents communis<br />

Gran, Picea abies<br />

Murgrona, Hedera helix<br />

obestlmd ved, indetermined wood<br />

Rdnn, Sorbus aucuparia<br />

Tall, Pinus sylvestris<br />

Totalt pi ved Lignicolous<br />

Uteslutande pi vedsubstrat Obligately<br />

lignicolous<br />

Antal taxa Varav exklusiva R6dlistade/signalarter<br />

No. of taxa No. of exclusive No. of red-listed and/or<br />

tasca indicator species<br />

t7<br />

37<br />

9<br />

I<br />

8<br />

3<br />

58<br />

85<br />

32<br />

I<br />

2<br />

I<br />

25<br />

I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

I<br />

6<br />

40<br />

2<br />

2<br />

;<br />

23<br />

3<br />

I<br />

4<br />

30<br />

3<br />

4<br />

4<br />

I<br />

9<br />

l5<br />

3<br />

3<br />

37<br />

31<br />

;<br />

7<br />

t2<br />

6


GRAPHTS SCRTPTA 10 (r999)<br />

Tabell 2. Fortsdttning. Continued.<br />

Lavlsvamp-parasit er Paras itic species<br />

Lavpar asit Li cheni c o I ous<br />

Svampparasit Fungus parasite<br />

Antal taxa<br />

No. of tcua<br />

Lavar i Trollskogen, )land 35<br />

Varav exklusiva Riidlistade/signalarter<br />

No. of exclusive No. of red-listed and/or<br />

taca indicator taxa<br />

Totalt i Trollskogen Total no. 161 63 43<br />

Vissa epifytiska lavar lir generalister och<br />

kan vdxa pi eff stort antal olika substrat,<br />

medan andra iir betydligt mera specialiserade<br />

och endast hittas pi ett eller nigra fb trtidslag.<br />

Vi kallar de sistniimnda i enlighet med<br />

Johansson ( 1997) for exklusiva arter. Med en<br />

exklusiv art menas fortslttningsvis att arten i<br />

Trollskogen endast 6r funnen pi ett trad- eller<br />

vedslag. Eken iir tiven i detta avseende mest<br />

U'<br />

bg 30<br />

oo<br />

'a2<br />

=o 96 20<br />

art .9<br />

bE<br />

bE<br />

€g 10<br />

ca<br />

z+<br />

E<br />

1 Exclusirc species<br />

I<br />

Red-listed or indicator<br />

s pecies<br />

betydelsfull. Hela 25 av de 89 arterna, som<br />

hittades pi ek, viixte enbart pi ekbark. Aven<br />

pi tallved viixte en ganska stor andel exklusiva<br />

arter inom omridet, och 17 av de 58<br />

arterna pi tallved pitriiffades enbart pi detta<br />

substrat. Sammanlagt hittades 125 taxa pi<br />

bark (varav 74 exklusiva fdr levande bark)<br />

medan omridets vedflora hyser sammanlagt<br />

85 taxa (varav 32 exklusiva, tabell 2).<br />

Total numberof species on substate<br />

Figur 2. Sambandet mellan total artdiversitet och antalet exklusiva arter samt signalarterlrtidlistade<br />

arter ftir Trollskogens olika substrat.<br />

The total lichentlora and the number ofexclusive as well as indicator and/or red-listed species<br />

for each substrate in Trollskogen.<br />

X<br />

a


36 Tommy Knutsson m.tl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

ek (Quercus robur)<br />

ronn (Sorbus aucuparia)<br />

oxel (Sorbus intermedia)<br />

apel (f"lalus sU lvestris)<br />

tall (Pinus sUlvestris)<br />

lavparasit (lichenicolous)<br />

Figur 3. Substrat ftir samtliga fynd av rddlistade lavar i Trollskogen 1996-1998. Figuren bygger<br />

pi 139 fynd av 20 riidlistade arter.<br />

Preference of tree species as phorophyte for red-listed species in Trollskogen 1996-1998. N =<br />

I 39 obsemations of 20 species.<br />

I ett skogsomride pe Gotland med<br />

liknande naturfiirhillanden och storlek som<br />

Trollskogen fann Johansson ( 1997) att 40 o<br />

av lavfloran utgjordes av arter som exklusivt<br />

vlxte pi ett enda substrat. Om vi behandlar<br />

trollskogsmaterialet pi likande sltt och klumpar<br />

ihop de olika typerna av ved till ett enda<br />

substrat finner vi att hela 45 % (72 av 16l<br />

arter) av arterna i Trollskogen 6r exklusiva for<br />

ett enda substrat!<br />

Substrat fOr rOdlistade arter och signalarter<br />

Fdrutom den artrikedom ett enskilt substrat<br />

hyser utgtir det antal arter som iir mer eller<br />

mindre exklusiva eller slllsynta/rodlistade ett<br />

annat s6ff att se ph de enskilda substratens<br />

betydelse for lavfloran. En analys av Trollskogsmaterialet<br />

visar ett tydligt samband<br />

mellan total artdiversitet och antalet<br />

I<br />

u ffi<br />

w<br />

n n<br />

exklusiva, siillsynta eller rcidlistade lavar for<br />

respektive substrat (figur 2).<br />

I strklass viktigast for de rddlistade<br />

arterna i Trollskogen 6r eff 30-tal flerhundrairiga<br />

ekar sprungna ur en extensivt nyttjad<br />

betesskog. Av de 20 rodlistade arternahar 17<br />

pitraffats pi ek. Aven n6r det giiller andelen<br />

fynd av dessa dominerade eken som substrat,<br />

och hela 109 (78 %) av de 139 fynden x<br />

giorda pi ek (figur 3).<br />

Aldre ekars mycket h6ga v6rde ftir siillsynta<br />

och rodlistade lavar, insekter och svampar<br />

tir vilklint (se Hultengren m. fl. 1997) men<br />

ftir Trollskogen iir det viktigt att pipeka att<br />

det inte enbart dtr gammeltrbden som hyser<br />

rddlistade arter. En hel del unga och halvgamla,<br />

liksom senvuxna tred hyser flera<br />

rddlistade arter som Pachyphiale carneola<br />

och Opegrapha sorediifera i stora populationer<br />

(tabell 3).


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Efter ek utgiorde rrinn och oxel de mest<br />

betydelsefulla tr6dslagen ftir rddlistade arter<br />

och sanrmanlagt 23 (17 %) av de 139 fynden<br />

samt 5 av de 20 rddlistade arterna viixte pi<br />

dessa bida triidslag. Ett udda levnadssubstrat<br />

ftir rodlistade lavar i Trollskogen utg6rs av<br />

Pertusaria pertusa (viixande pi grovre ekar<br />

eller pi ekgrenar pi gammelekar) pi vilken<br />

Sp hinctrina turbinat a v dxer parasitiskt.<br />

Trots de rika inslagen av gamla barrtrld,<br />

bide levande gammeltrad och ligor i varierande<br />

nedbrytningsstadium, giordes endast ett<br />

f./nd av en r6dlistad art pi barrtr6d! Detta<br />

utgiordes av en talltorraka som hyste<br />

Calicium abietinum.<br />

Signalarternas substrat visar att dessa<br />

vixer pi ett betydligt stdrre antal olika sub-<br />

Lavar i Trollskogen, Oland 37<br />

I apel, l"lalus<br />

E ESp, Populus<br />

ffi bjork, Betuta<br />

W ek,0uercus<br />

tr hassel, Corglus<br />

E mf ucir, Ribes<br />

E oxel, Sorbus intermedia<br />

ffi ronn, Sorbus aucuparia<br />

n Sorbus sp.<br />

tr en, Juniperus<br />

E gran, Picea<br />

H tall, Pinus<br />

m Lignum : Quercus<br />

n Lignum : S. aucuparia<br />

E Lignum: Juniperus<br />

H Lignum: Pinus<br />

Figur 4. Fdrdelningen p[ olika substrat ftir signalartema i Trollskogen 1996-1998. Sammanlagt<br />

karakteriseras 43 av de funna lavarterna i Trollskogen som signalarter i Hallingb?ick (1995). I<br />

materialet ingir iiven de 20 rddlistade artema.<br />

Dffirent tree species as phorophyte for ilindicator species" (according to Hallingbdck 1995) in<br />

Trollskogen I 996- I 99 8. Material : observations of 4 3 species.<br />

strat lin om man enbart betraktar de rddlistade<br />

arterna (figur 4). Trots deffa bredare habitatval<br />

ftirekommer ca 3/4 av signalarterna pi lovtriid<br />

och endast l/4 ph barrtriid och ved. Siffrorna<br />

markerar tydligt hur sridra Sveriges signalartsflora<br />

5r styrd av lcivskogsberoende sydliga<br />

arter, och att det dven i mycket goda<br />

barrskogsmiljder med stort inslag av ddd ved<br />

och naturskogsartade ftirhillanden, Zir svirt att<br />

hitta lavar knutna till barrtriid som signalerar<br />

hciga naturvirden!<br />

Lokalklimatet och betydelsen av skoglig<br />

kontinuitet<br />

Enligt Angstrdm (1974) iir nordligaste delarna<br />

av Oland beldgna i en si kallad lokalmaritim<br />

klimatzon, vilket inneb6r lokala klimatolo-


38 Tommy Knutsson m.fl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Tabell 3. Nigra ildersbestimda trtid i Trollskogen 1997. Triiden borrades i brdsthdjd med triidborr<br />

och irsringarna riiknades. Inga tilliigg har gjorts fiir de ir som det tagit triidet att viixa upp<br />

till brtisthiijd.<br />

Age, circumference and comments on the lichenflora ofsome trees in Trollskogen.<br />

Sektion<br />

Section<br />

Brlnnabben<br />

Br6nnabben<br />

Br6nnabben<br />

Nlishorveskogen<br />

Ndshorveskogen<br />

Trolleksomridet<br />

Tr[d Alder Omkrets Kommentar<br />

Species Age Circumference<br />

Brlinnabben Quercus >180 202 Di bonet var for kort iir ildern under<br />

skattad. Under antagandet aff triidet vuxit i<br />

samma takt hela tiden skulle det vara ca<br />

260 ir gammalt. Pa eken fanns rikligt med<br />

S c h is mat o mm a d eco I or ar?.s och<br />

Trolleksomridet<br />

Uddiindan<br />

Udd6ndan<br />

Quercus 95<br />

Quercus 54<br />

Picea 106<br />

Picea >7 |<br />

Pinus >130<br />

Pinus 150<br />

Pinus 70<br />

Pinus I l0<br />

Pinus 240<br />

85<br />

87<br />

130<br />

r46<br />

t47<br />

t27<br />

69<br />

100<br />

lll<br />

giska avvikelser av nederbdrd, avdunstning<br />

och temperatur beroende pi h6g piverkan<br />

frfln stora vattenmassor. Detta forhillande 6r<br />

till fdrmin for minga lavar anpassade till<br />

mera nederbdrdsrika omrf,den, och medfdr att<br />

Trollskogen, trots Olands normalt sett mycket<br />

ringa nederbord, kan hysa mer fuktighetskrivande<br />

arter. Vira erfarenheter frin Olands<br />

Op egr ap ha illeceb ro s a.<br />

Pi eken viixte Pachyphiale carneola,<br />

Op egrap h a s orediifera och Arthonia<br />

leucopellaea.<br />

Pi eken vdxte Pachyphiale carneola,<br />

Opegrap ha s orediifera och<br />

A n i s o mer id ium b ifo rme.<br />

Gran i iingsgranskog.<br />

Di borret var forr kort [r ildern under<br />

skattad. Under antagandet att tr6det vuxit i<br />

sarnma takt hela tiden skulle tr6det vara ca<br />

80 6r.<br />

Troligen runt 150 ir. Ostiker ildersbestlmning.<br />

Strax intill fanns en annan tall som miitte<br />

265 cm i omkrets. Om den har vuxit i<br />

samrna hastighet som det borrade triidet<br />

inneblir det att den brir vara 6ver 300 ir<br />

gammal!<br />

Strax sdder om Vraket.<br />

V6xte i ett omridet med mycket murgrdna<br />

och mibdr.<br />

Extremt senvuxen tall i stormkappan stra,x<br />

norr om Ostra kungagravarna.<br />

lavflora s6ger oss att Trollskogen i tamligen<br />

hctg grad avviker frin det vi finner pi de flesta<br />

andra hell pi tin, lven dtir samma substrat och<br />

liknande miljder finns tillgiingliga. Att<br />

lokalklimatet tillsammans med den linga<br />

skogliga kontinuiteten utgor de betydelsefullaste<br />

faktorerna k6nns fdr oss som den mest


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

logiska fdrklaringen till de skillnader vi funnit.<br />

De flesta av Trollskogens rddlistade lavar<br />

5r arter med speciella krav pi substrat, mikronischer<br />

och/eller lokalklimat. Nigra av dem<br />

verkar pi norra Oland befinna sig i eff mycket<br />

ftirdelaktigt viixtgeografiskt omride. Genom<br />

eff ovanligt brett register av vtirdtrdd, bide<br />

vad gtiller art och ilder verkar till exempel<br />

Opegrapha vermicellifera, O. soredifera samt<br />

Pachyphiale carneola mi alldeles ypperligt i<br />

Trollskogen. Ovriga r6dlistade arter iir mera<br />

sedvanligt sn6va i sitt habitatval.<br />

Vad giiller Trollskogens epifytiska<br />

lavflora finns en lang rad arter som anses vara<br />

beroende av ling, obruten skoglig kontinuitet.<br />

Lavarnas betydelse i tolkandet av ett<br />

skogsbestinds ilder il fortfarande omdebatterad<br />

(Appelqvist & Nord6n 1998) och pir<br />

grund av regionala olikheter i lavfloran ilr det<br />

svirt att gcira jiimftirelser mellan olika<br />

omrf,den med sarnma artstock som instrument<br />

(Arup m. fl. 1997). Siikrast resultat erhills om<br />

man hiller sig till en region och floran ph ett<br />

trridslag, de fdhga samband kan hittas<br />

mellan fdrekomster av vissa lavar samt<br />

skoglig kontinuitet (t. ex. Fritz & Larsson<br />

1996). Om man jamfrir Trollskogens lavflora<br />

med den lista 6ver arter, som enligt Arup m.<br />

fl. ( 1997) indikerar ling skoglig kontinuitet i<br />

sydvdstra Sverige, finner man att hela 20 arter<br />

med denna egenskap iterfinns i Trollskogens<br />

lavflora.<br />

Ar Trotlskogens lavflora plverkad av<br />

luftfiiroreningar?<br />

Siikerligen 6r lavfloran i Trollskogen liksom<br />

pf, minga andra hill i Syd- och Mellansverige<br />

piverkad av luftspridda ftiroreningar (idmftir<br />

Arup m. fl. 1997). Tyvirr finns inget iildre<br />

inventeringsmaterial frin Oland som kan<br />

anvdndas fdr jiimfcirelse med dagens situation,<br />

men bland de tydligaste indikationerna pi att<br />

Trollskogens lavflora 6r negativt piverkad iir<br />

de relativt begriinsade ftirekomsterna av<br />

hiinglavar, samt att epifytfloran pi tunna<br />

Lavar i Trollskogen, dland 39<br />

grangrenar uppvisar en starkt utarmad flora.<br />

Bankvistfloran lir mycket fattig och<br />

inskriinker sig till en del tiliga arter som<br />

Hypogtmnia physodes, Platismatia glauca m.<br />

fl., och skorplavar saknas ndstan helt. I stiillet<br />

tiir de flesta grenar och deras barr 6verdragna<br />

av ett jiimnt skikt av grdnalger, som forhindrar<br />

eventuella epifyter frin att etablera sig.<br />

I omridets lavflora ingir dock ocksi<br />

minga arter som uppfattas som klnsliga ftir<br />

luftftiroreningar, vilket alltsi skulle motsSga<br />

en kraftig piverkan av luftburna fororeningar.<br />

Dessa arter v6xer dock pi medelrika-rika<br />

substrat med viss buffrande ftirmiga och iterfinns<br />

dessutom oftast inne i mera skyddade<br />

delar av skogen i partier ddr framfdr allt<br />

granen fungerar som skyddsfilter f6r vindburna<br />

ftiroreningar.<br />

Naturvlrd<br />

Trollskogen hyser mycket stora naturviirden<br />

med bland annat en rik lavflora knutna till<br />

ganrmelekar och naturskogsartad banblandskog.<br />

Fdr aff ftir framtiden sdkra dessa naturv?irden<br />

anser vi att fdljande hillpunkter ar<br />

viktiga:<br />

Det extensiva bete av ndtkreatur som ftirekommer<br />

i omridet idag dr av stor betydelse<br />

ftir uppriitthillande av framftir allt strandvegetation<br />

och bryn vid Grankullavikens<br />

strand. Betet 6r dock iiven mycket viktig f6r<br />

skogen dtir det bidrar till att uppreftheila en<br />

luckig struktur och dynamik i tillging pi<br />

mikronischer.<br />

Frir att langsiktigt bevara de garnmeleksberoende<br />

samhbllena lir det av h6g prioritet att<br />

snarligen kartliigga ftirekomsten av gammelekar<br />

och liimpliga "efterftiljare". Dessa iildre<br />

ekar och de ffAd som har potential aff riverta<br />

rollen som gammelekar bcir frihuggas luckvis.<br />

Det tir dock mycket viktigt att dessa luckor fbr<br />

ftirbli smi och att stor forsiktighet tas si att<br />

sliitbarkiga ekar med mera skuggfdredragande<br />

arter inte missgynnas. Man bdr pf, sikt se till<br />

att omridet hyser minst ett 50-tal gammelekar.


40 Tommy Knutsson m.fl.<br />

For en framgingsrik naturvird tir det viktigt<br />

att resultaten ovan som slrskiljer de olika<br />

ffddslagens betydelse som substrat ftir den<br />

totala diversiteten respektive de rodlistade<br />

arterna och signalarterna tas i beaktande. Vlrt<br />

att pipeka 6r dock insikten att iiven de artfattigare<br />

substraten har stor betydelse ftir den<br />

totala mingfalden i Trollskogens lavflora<br />

eftersom de hyser arter som inte pitriiffats pe<br />

nigot annat substrat.<br />

F6rutom gynnande av ek samt rdjningar till<br />

formin for extensivt bete bdr huvuddelen av<br />

Trollskogen l6mnas till fri utveckling for att<br />

pi sikt fb en in strine andel av naturskogsartade<br />

skogstyper med stort innehill av ddd ved<br />

och senvuxna trdd.<br />

Artlista 6ver Trollskogens bark- och vedlevande<br />

lavar<br />

Nedan f6ljer en genomging av de 16l barkoch<br />

vedlevande lavar som pitriiffats under<br />

inventeringen. Arternas hotkategori, svenska<br />

narnn, substratval och utbredning i Trollskogen<br />

summeras. De 43 arter som enligt<br />

Hallingbtick (l 995) indikerar hdgt naturvdrde<br />

har markerats med *. I listan ingir 6ven nigra<br />

enstaka olicheniserade svampar som av tradition<br />

behandlas av lichenologer. Dessa har i<br />

artlistan markerats med +.<br />

Anisomeridium biforme, toffellav. Pe klengrov<br />

ek, senvuxen rdnn, grov oxel, grov<br />

sorbus samt hasselbas i sektionerna<br />

Briinnabben, Trolleksomridet och Uddendan.<br />

Anisomeridium nyssaegenum, tradbaslav. Pa<br />

shlg, grov ek, rcinntorraka samt levande<br />

r6nn i sektionerna Briinnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddindan.<br />

Arthonia anombrophila. Pa sl6t bark av ung<br />

ek, ronn och grov oxel i sektionerna<br />

Brlinnabben, Trollskogsomridet och Uddiindan.<br />

Arten 6r mycket lik siv6l Arthonia<br />

zwackhii som A. Pruinata, och en av<br />

kollekterna bestiimdes i felt forst till A.<br />

GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999)<br />

pntinata och senare under bestlmningsarbetet<br />

till A. nvackhiil Denna kollekt,<br />

som hade vitpudrade apothecier, var<br />

tlmligen olik de andra kollekterna vilka<br />

helt saknade pruina. Niir vi jobbade med<br />

besthmningar av exemplar utan pruina<br />

hamnade vi piL A. anombrophila i Purvis<br />

m. fl. (1992). De uppgifter om ekologi<br />

och utbredning visade att arten endast var<br />

k6nd fren Brittiska oarna blev vi av<br />

forklarliga sk6l mycket tveksamma. Material<br />

siindes till Rikard Sundin, Stockholm<br />

som bekriiftade misstankarna och siinde<br />

materialet vidare Brian Coppins i Edinburgh.<br />

Han kunde konfirmera att allt<br />

material, med sivll som utan pruina var<br />

A. anombrophila! Arten 6r ny f6r Sverige<br />

och fynden utgor de fdrsta kiinda utanf6r<br />

Brittiska 6arna. Enligt Purvis m. fl. (1992)<br />

lr den hittills endast pitraffad i Englands<br />

vlstra delar. Den vdxer dar slllsynt i<br />

skogar och parker med ling kontinuitet pi<br />

torr, skuggig och oftast skrovlig bark,<br />

vanligen vid trldbaser, mer s6llsynt pi sl6t<br />

bark. De fcirekomster vi har sett i Trollskogen<br />

fanns pi sliit bark, bide relativt<br />

lingt ned pi tradbaser och hdgre upp (ca<br />

1,8 m). Beliggen 6r deponerade pi Naturhistoriska<br />

riksmuseet, Stockholm'<br />

Arthonia didyma, liten rostfliick. Pe grov oxel,<br />

r6nn samt ung-medelgrov ek i sektionerna<br />

Nlshorveskogen, Trolleksomridet och<br />

Uddlndan.<br />

Arthonia dispers7, smalprickslav. Pi klen ek i<br />

Knysselnacken.<br />

Arthonia leucopellaea, kattfotslav' Pa<br />

enbuske, entorraka, klen-grov €k, halvgrov<br />

r6nn, gran, tall samt grov och senuu*tn<br />

bjork. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Arthonia mediella. Pil halvgrov ek i Trolleksomridet.<br />

*Arthonia pruinata, matt pricklav (Sirbar).<br />

Funnen pi sammanlagt tolv grova ekar i<br />

sektionerna Niishorveskogen, och Trolleksomridet.


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Arthonia radiata. flIcklav. Pe hassel, rdnn,<br />

oxel, asp samt ung-halvgrov ek. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

*Arthonia spadicea, glansfllck. Pe oxel,<br />

senvuxen-halvgrov rtinn, grov ek, grenar<br />

pi grov ek, mibiir samt hassel i sektionerna<br />

Trolleksomridet, Br6nnabben och<br />

Udddndan.<br />

*Arthonia vinosa, rostfliick. Pe grov ek i<br />

Brlnnabben och Trolleksomridet.<br />

Arthopyrenia lapponina. Pil oxel, ekgren samt<br />

ronn i sektionerna Trolleksomridet och<br />

Udd6ndan.<br />

Bacidia arceutina. Pe ung osp, senvuxen<br />

ronn, grov apel samt senvuxen bj6rk i<br />

sektionerna Br6nnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

Bacidia arnoldiana. Ett fynd pi hasselbas i<br />

Br6nnabben.<br />

*Bacidia ntbella, l6nnlav. Pe senvuxen rdnn i<br />

Uddiindan.<br />

Bacidia subincompta Ett f1md pi senvuxen<br />

r6nn i Uddlndan.<br />

Bactrospora corticola, liten scinderfallslav<br />

(Sirbar). Vi har inte noterat arten under<br />

inventeringen men iildre fynd finns frin<br />

1955 och 1983 pi grov ek. Materialet fren<br />

1955 ?ir kontrollbestimt av Stefan Ekman.<br />

Bactrospora dryina, stor sdnderfallslav (Akut<br />

hotad). Tre fynd pi grov ek i Nlshorveskogen<br />

och Trolleksomridet. Det./conf.<br />

Ulf Arup och Stefan Ekman.<br />

Bactrospora sp. Noterad utan bel6gg pi en<br />

grov ek, Trolleksomridet. Arterna gir inte<br />

att skilj a Ftt i fiilt och di biigge arterna i<br />

sllktet dtr rddlistade och siillsynta har<br />

endast nigot enstaka och mycket sparsamt<br />

beltigg tagits.<br />

Biatora efflorescens, smigrynig knopplav. Pi<br />

halvddd enbuske samt grov tallved i<br />

Uddiindan och Knysselnacken. Troligen<br />

mycket fdrbisedd. Nigot f./nd rikligt<br />

fertilt. Det. G. Thor.<br />

*Biatorella monasteriensis, klosterlav (Hansynskr?ivande).<br />

Ett fynd pi grov ekbas i<br />

Trolleksomridet.<br />

Lavar i Trollskogen, dland 4l<br />

Bryoria capillar,rs, gri tagellav. Pe entorraka,<br />

tallbark, enbuske, levande grangrenar i<br />

sektionerna Knysselnacken, Nlshorveskogen,<br />

Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

Bryoria fuscescens, manlav. Pe entorraka,<br />

tallbark, talliry4 grov ekved och grangrenar<br />

i Knysselnacken och N?ishorveskogen.<br />

Bryoria implexa, narrtagel. Pe entorrakor i<br />

Uddiindan och Knysselnacken. Ny for<br />

Oland. Det. A. Ldfgren, P. Johansson &<br />

G. Thor<br />

Buellia griseovirens, mj6lig skivlav. Pe ung<br />

ek samt pi talltorraka i sektionerna<br />

Knysselnacken, Ndshorveskogen,<br />

Br6nnabben och Udddndan.<br />

Buellia punctata, liten skivlav. Pe klen-grov<br />

ek, dcid/ddende enbuske samt ronn i<br />

Briinnabben, Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

Buellia schaereri. Pi grov tallved och enved i<br />

Niishorveskogen, Trolleksomridet och<br />

Udd6ndan.<br />

*Calicium abietinum, vedspik (Sirbar). Pi en<br />

grov talltonaka (som snart riskerar att<br />

falla) i Niishorveskogen: forst funnen<br />

1993 och kvar 1997. Det. G. Thor. Arten<br />

iir hittills endast kiind frin tvi lokaler pi<br />

Oland.<br />

*Calicium adspersum, gulpudrad spiklav. Pe<br />

grov ek i Nflshorveskogen.<br />

Calicium glaucellum, svart spiklav. Pe talltorraka,<br />

grov tallved, talliga samt grov<br />

ekved. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Calicium lichenoides, kopparspik. Pe grovklen<br />

ek, grov bjiirk samt senvuxen bjtirk i<br />

Niishorveskogen, Briinnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

Calicium viride, grdn spiklav. Pe klen-grov<br />

ek, grenar ph grov ek samt bj6rk. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

*Caloplaca lucifuga, skuggorangelav (Hansynskrilvande).<br />

Fem fynd, alla pi grov ek<br />

i Niishorveskogen, Brdnnabben och Trolleksomridet.<br />

Catillaria nigroclavata, svarttoppig kollav. Pi<br />

ved av skeppsvraket Swiks i Trolleksomridet.<br />

Ny ftir Oland. Det. T. Foucard.


42 Tommy Knutsson m.fl.<br />

Cetraria chlorophylla, brtimlav. Pe €D,<br />

entorraka, tallbark, talltorraka, tall6ga,<br />

doda grangrenar samt Rosa sp. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

Cetraria sepincola, gtirdsgirdslav. Pe Rosa<br />

sp., slin och tunna bjcirkkvistar i Knysselnacken<br />

och Uddandan.<br />

*Chaenotheca brachypoda, gul nillav. Pe<br />

grov ek i Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />

Chaenotheca brunneola, vednil. Pe talltorrraka,<br />

tallilga samt tallved i Knysselnacken,<br />

N?ishorveskogen och Udd6ndan.<br />

*Chaenotheca chlorella, kornig nillav (Hansynskr?ivande).<br />

Ett fynd pi d6d gren pi<br />

halvgrov levande ek i Trolleksomridet. Pf,<br />

Oland har kornig nillav endast sex k?inda<br />

lokaler.<br />

Chaenotheca chrysocephala, grynig nillav.<br />

Pe tallbark, talltorraka, tallved, tall6ga,<br />

grov ek samt gran. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Chaenotheca ferntginea, rostflickig nillav.<br />

Pe talltorraka, tall6ga, tallbark, enbuske,<br />

d6d enbuske, grov ek samt senvuxen<br />

bjdrk. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Chaenotheca frdurocea, lrgnil. Pi halvgrovgrov<br />

ek i Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

*Chaenotheca hispidula, parknil (Sirbar).<br />

Tvi fynd pi grova ekar i Niishorveskogen<br />

och Briinnabben.<br />

Chaenotheca stemonea, luddnil. Ett fynd pi<br />

grov ek i Trolleksomridet. I Sverige vitt<br />

spridd men ovanlig dfi, mtijligen nigot<br />

vanligare i norra Sverige. Ny fiir Oland.<br />

Det. L. Tibell.<br />

Chaenotheca trichialis, gtit nillav. Pa grffi,<br />

granved, grov tall, tallved, halvgrov-grov<br />

ek och dod murgrdna i sektionerna<br />

Niishorveskogen, Br6nnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

*Chaenotheca xyloxena, slank vednil. Pe<br />

talltorrakor i Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />

En av kollekterna [r kontrollerad<br />

av L. Tibell.<br />

+Chaenothecopsis nigra. Pe ddd/dciende<br />

Hymenochaete subfuliginosa som vlixte i<br />

GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />

hilighet pi grov ek i Brdnnabben. Ny ftir<br />

Oland. Det. L. Tibell.<br />

+Chaenothecopsis pusilla. Pi talltorraka och<br />

ek i Nlshorveskogen och Trolleksomridet.<br />

Det. L. Tibell.<br />

+Chaenothecopsrs sp. Ph Arthonia vinosa ph<br />

grov och gammal ek innanfdr Briinnabben.<br />

En kollekt med ett par knappnilar<br />

vtixande direkt pe A. vinosa- apothecier. I<br />

litteraturen finns Chaenothecopsis rufescens<br />

beskriven med denna ekologi och om<br />

vilket virat material piminner. Kollekten<br />

[r dock sparsam och sl6ktet kritiskt. Leif<br />

Tibell som tittat pi materialet vill iinnu<br />

inte uttala sig om arttillhdrigheten for vir<br />

kollekt.<br />

Chrysothrix candelaris, gulmjril. Pe grovt6ml.<br />

klen ek, murgrcina, grov Sorbus,<br />

enbuske, gran, grov bjork, senvuxen bj6rk<br />

samt garnmal apel. Funnen i samtliga<br />

delsektioner.<br />

Chrysothrix flavovirens (C. chrysophthalma<br />

auct.), blekt gulmjol. Pe talliga, tallved,<br />

talltonaka, ddd gren pi grov levande tall,<br />

tallbark, gran, enved samt entorraka.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Cladonia arbuscula, gulvit renlav. Pe<br />

tallstubbe i Nlshorveskogen.<br />

Cladonia cenotea, puderlav. Pi tall6ga, tallgren,<br />

talltorraka, tallstubbe, enved samt<br />

levande enbuske i sektionerna Knysselnacken,<br />

Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />

Arten 6ven funnen med apothecier.<br />

Cladonia coniocraea, mjdlig trafflav. Pe<br />

bj6rkbark , Rosa sp., enbuske, miber,<br />

talltorraka, talliga, tallbark, tallved, grov<br />

€k, ekved, granliga, gran, granstubbe,<br />

s6lg, murken stubbe, oxel. Funnen i samtliga<br />

delsektioner.<br />

Cladonia cornuta, syl-lav. Pa talliga i<br />

Knysselnacken.<br />

Cladonia digitata, fingerlav. Pe tallved,<br />

tallbark, enbuske, entorraka, grov ekved,<br />

murken stubbe, gran samt granliga.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.


GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999)<br />

Cladonia macilenta ssp. macilenta, knotig<br />

kochenillav. Pi talliga och grov tallved i<br />

Knysselnacken och Niishorveskogen.<br />

Cladonia macilenta ssp. floerkeana, pinnlav.<br />

Pi enved i Knysselnacken.<br />

Cladonia polydactyla, grenbiigarlav. Pe<br />

enbuske, tallbark, tallved, murken stubbe,<br />

ekved samt gran i sektionerna Knysselnacken,<br />

Brinnabben, Trolleksomridet och<br />

Udd?indan.<br />

Cladonia portentosa, hedrenlav. Pe starkt<br />

murken tallved i Uddiindan. Viistlig<br />

tyngdpunkt i utbredningen och virt ftirsta<br />

f5md pi Oland.<br />

Cladonia pyxidata, trafflav. Pi tallgren, tallved,<br />

tallbark, enved samt klen ek i<br />

Knysselnacken, Ndshorveskogen och<br />

Udd6ndan.<br />

Cladonia rangiferina, griL renlav. Pe enved,<br />

talliga, murken stubbe samt tallstubbe i<br />

Knysselnacken, Nlshorveskogen och<br />

Br?innabben.<br />

Cladonia sulphurina, trasig pdslav. Pi entorrraka<br />

i Knysselnacken.<br />

*Cliostomum corrugatum, gul dropplav (Htinsynskr6vande).<br />

Ett fynd av en steril forekomst<br />

giordes pi grov ek i Ntishorveskogen<br />

1993. Ej iterfunnen 1996-1998.<br />

Cliostomum grffithir, dropplav. Pi entorraka,<br />

enbuske, tallved, bark av ung ek-grov ek,<br />

oxel, r6nn, sp, piiron, mibtir samt Rosa<br />

.qp. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

*Cyphelium inquinans, sotlav. Pi talltorraka,<br />

grov talliga och tallved i Knysselnacken<br />

och Udd6ndan.<br />

Dimerella pineti, liten va,xlav. Pe ung-grov<br />

€k, enved, hassel, senvuxen bjdrk, rdnn,<br />

grov apel, mibar, tall samt gran i sektionerna<br />

Niishorveskogen, Brtinnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

Evernia prunastri, slinlav. Pi klen-grov €k,<br />

grenar pi grov €k, pdron, grangrenar,<br />

Rosa sp., tallved, mibtir, slim, oxel samt<br />

enbuske. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Graphis scripta, skriftlav. Pe sl6t bark av<br />

hassel samt ung-halvgrov rdnn i Briinnabben<br />

och Uddiindan.<br />

Lavar i Trollskogen, Oland 43<br />

Haematomma ochroleucum, blodpllttslav. Pe<br />

grov ek 1993 i Brdnnabben. Ej noterad<br />

1996-1998 men troligen ftirbisedd.<br />

*Hypocenomyce caradocensis, kn6lig flarnlav.<br />

Pe talltorraka, talliga och tallved i<br />

Knysselnacken och Uddlndan.<br />

*Hypocenomyce friesii, tunn flarnlav. Pe grov<br />

tall samt grov talliga i Knysselnacken och<br />

N6shorveskogen.<br />

Hypocenomyces scalaris, flarnlav. Pe hlltorrraka,<br />

talliga, tallbark, tallstubbe, tallved,<br />

entorraka, enved samt ekved. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

Hypogmnia farinacea, grynig blislav. Pe<br />

enbuske i Knysselnacken.<br />

Hypogtmnia physodes, blislav. Pe talltorraka,<br />

-bark, -gr€tr, -lilga, d6d gren pi grov<br />

levande tall, enbuske, entorraka, bj6rkbark,<br />

senvuxen bjcirk, Rosa sp., klen-grov<br />

rdnn, mibiir, klen-grov ek, grenar pi grov<br />

ek, grov ekved, gran, grangren, granliga,<br />

siilg, piiron, apel och slin. Funnen i samtliga<br />

delsektioner. Nigot exemplar fertilt.<br />

Hypogymnia tubulosa, pukstockslav. Pa<br />

grenar pi grov ek, oxel, enbuske samt dod<br />

gren pi grov levande tall i sektionerna<br />

N?ishorveskogen, Brinnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

Imshaugia aleurites, klilav. Pa talliga,<br />

tallbark, talltorraka, tallved samt grov ek.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Lecanactis abietina, gammelgranslav. Pe<br />

grffi, tall, senvuxen bjdrk, enved samt<br />

grov-halvgrov ek i sektionerna Ntishorveskogen,<br />

Brdnnabben, Trolleksomridet och<br />

Uddiindan. Ofta fertil.<br />

Lecania cyrtella. Pe talliga och talltorraka i<br />

Knysselnacken<br />

Lecanora argentata, brun kantlav. Pe klengrov<br />

ek, rdnn samt Rosa sp. i Knysselnacken,<br />

Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />

Uddlndan. Det. P. Frdd6n.<br />

Lecanora carpinea-gruppen, al-lav. Ph Rosa<br />

sp., rdnn samt klen-halvgrov ek i Niishorveskogen,<br />

Brlnnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddlndan. Det. P. Fr6d6n.


44 Tommy Knutsson m.fl.<br />

Lecanora chlarotera. Pi grenar av klen-grov<br />

ek samt asp i Knysselnacken, Br6nnabben,<br />

Trolleksomridet och Uddbndan. Det. p.<br />

Frdd6n.<br />

Lecanora confusa. Pe Rosa sp., osp, pdron,<br />

slin, tall, grenar pi grov ek, bark pi grov<br />

ek, dcid/d6ende enbuske, levande enbuske<br />

samt ung rdnn i sektionerna N6shorveskogen,<br />

Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />

Uddiindan. En del av fynden conf. P.<br />

Frrid6n. Z. confusa [r slllsynt i Sverige<br />

och har en vlstlig tyngdpunkt i sin<br />

utbredning. Pi Oland har vi 6nnu si l6nge<br />

bara fynd frin nigra f[ strandnlira lokaler<br />

pi norra Oland samt frin Ottenby ltingst<br />

sdderut p[ 6n (i6mfor Arup & Ekman<br />

reez).<br />

Lecanora conizaeoides, stadskantlav. Pe<br />

grenar av grov ek, Rosa sp. samt enved i<br />

Knysselnacken, Nlshorveskogetr, Trolleksomridet<br />

och Udd6ndan. Det./conf. P.<br />

Frciddn.<br />

Lecanora conizaeoides/varia. Ph d6d enbuske<br />

i Knysselnacken. Det. P. Frdd6n.<br />

Lecanora expallens, mjdlkantlav. Pi halvgrov<br />

ek, ddd/d0ende enbuske samt asp i<br />

Br6nnabben och Uddlndan. Troligen<br />

forbisedd.<br />

Lecanora cf. hypoptella. Pe talltorraka i<br />

Knysselnacken. Det. P. Frdd6n.<br />

Lecanora cf. leptyrodes. Pa grov oxel i<br />

Uddendan. Det. P. Froddn.<br />

Lecanora cf. saligna. Pe ved av skeppsvraket<br />

"Swiks" i Trolleksomridet. Det. P.<br />

Frdd6n.<br />

Lecanora pulicaris. Pi Rosa sp., s6lg, bj6rk<br />

samt grangren i sektionerna Knysselnacken,<br />

Brdnnabben, Trolleksomridet.<br />

Det. P. Frtid6n.<br />

Lecanora sambuci. Pe Rosa sp. samt<br />

dod/dciende enbuske i Neshorveskogen<br />

och Uddlndan. Det. P. Frdddn.<br />

*Lecanora sublivescens, bla halmlav (Sirbar).<br />

Ett f'/nd pi grov ek i Br6nnabben. Pe<br />

Oland [r den hittills endast funnen i<br />

Ottenby, Halltorp och Trollskogen och 6r<br />

troligen mycket siillsynt. I Sverige i ovrigt<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

iir den kdnd frin Sk, Sm och Gtl, enligt<br />

Aronsson m. fl. (1995).<br />

Lecanora symmicta, halmlav. Pe klen €k,<br />

grenar pi tdmligen klen ek, halvgrov ek,<br />

skogsolvon, Rosa sp., klen &sp, ptron,<br />

slin samt rcinn. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Det./conf. P. Frdd6n.<br />

Lecanora cf. varia, g6rdsgirdskantlav. Pe<br />

enved samt gammal talliga i Knysselnacken.<br />

Det. P. Frcid6n.<br />

Lecidella elaeochroma, asplav. Pe senvuxen<br />

rcinn, oxel, asp, pdron, Rosa sp. samt pi<br />

kvistar av timligen ung ek i sektionerna<br />

N?ishorveskogen, Brdnnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

Lepraria incana, bligri mj6llav. Pa talltorrraka,<br />

talliga, tallbark, enbuske, entorraka,<br />

bjdrkbark, senvuxen bjdrk, Rosa sp.,<br />

mib?ir, klen-grov €k, gran, hassel, rcinn,<br />

apel, oxel. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Loxospora elatina. Pa granbark, granstubbe<br />

samt pi bark av granlhga i Trolleksomridet,<br />

Ndshorveskogen och Uddiindan.<br />

Melanelia fuliginose, gllnsande skcildlav. Pe<br />

klen-grov €k, oxel, osp, pdron, slin,<br />

enbuske, enved, miblr samt Rosa sp.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Melanelia subargentifera, ljuskantad skdldlav.<br />

Pi grenar av grov ek i Trolleksomridet.<br />

Micarea denigrata, svart dynlav. Pi tallved,<br />

tallilga, talltorraka samt apelved i<br />

Knysselnacken, Brlnnabben och Uddlndan.<br />

Det. G. Thor.<br />

Micarea elachista. Vtxte tillsammans med<br />

Chaenotheca chlorella pi ekved i Trolleksomridet.<br />

Ny fdr Oland. Bestiimningen<br />

konfirmerad av G. Thor. Micarea<br />

elachista betecknas i Polen som en<br />

urskogsrelikt (CieSlifski m. fl. 1996). I<br />

Sverige forekommer den framf6r allt i de<br />

mellersta delarna av landet och anges av<br />

Hallingbiick (1995) som mindre allmln.<br />

Micarea misella. Pe tallved i Brbnnabben.<br />

Det. G. Thor.<br />

Micarea prasina, dynlav. Pe granliga, tallved,<br />

tallbark, senvuxen bj6rk, €k, siilg, ung


GRAPHTS SCRTPTA l0 (t999)<br />

ronn i Knysselnacken, Brlnnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan. Nigon kollekt<br />

kontrollerad av G. Thor.<br />

*+Microcalicium dessiminatum, Srgspik. Pe<br />

grov ek, gran, tallved och tallbark i<br />

sektionerna Ntishorveskogen, Brtinnabben,<br />

Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

Mycoblastus fucatus. Pe grov tallved i<br />

N6shorveskogen. Troligen mycket forbi-<br />

sedd.<br />

+Mycocalicium subtile. Pe grov talltorraka<br />

och grov tallved i Brlinnabben och<br />

Uddiindan. En av kollekterna kontrollbestiimd<br />

av L. Tibell.<br />

*Nephroma parile, bttrdlav. Ett fynd pi basen<br />

av senvuxen ronn i Uddiindan. Pi Oland<br />

anmiirkningsv?irt siillsynt och endast kiind<br />

frin tre lokaler.<br />

Ochrolechia androgtna, grynig ornlav. Pe<br />

enbuske, entorraka, talltorraka, ved pi<br />

tallstubbe, tallved, oxel, senvuxen bjork,<br />

grov ekved samt levande gran. Funnen i<br />

samtliga delsektioner. Rikligt fertil pi ved<br />

av ekl6ga.<br />

Ochrolechia microstictoides. Pe enbuske,<br />

grov ekved, talltorraka samt ddd gren pi<br />

grov levande tall i sektionerna Knysselnacken,<br />

Ntishorveskogen och Trolleksomridet.<br />

Ochrolechia subviridis. Ett fynd pi grov ek i<br />

Brdnnabben.<br />

Ochrolechia szataladnsis. Ett fynd pi ek i<br />

Trolleksomridet. Ny for Oland. KontrollbestZimd<br />

av T. Foucard.<br />

Opegrapha atra, svart klotterlav. Pi ung &sp,<br />

rdnn samt ung ek i Brtinnabben, Trolleksomridet<br />

och Uddiindan.<br />

*Opegrapha illecebrosa, gammelekslav (Akut<br />

hotad). Funnen pi tretton grova ekar i<br />

sektionerna Niishorveskogen, Brdnnabben<br />

och Trolleksomridet.<br />

Opegrapha ochrocheila, orangepudrad<br />

klotterlav (Akut hotad). Funnen pi grov<br />

Sorbus sp., senvuxen r6nn samt rdnnved i<br />

sektionerna Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

Lavar i Trollskogen, Oland 45<br />

Opegrapha rufescens, rcidbrun klotterlav. Pe<br />

senvuxen rdnn och oxel i Uddlndan.<br />

*Opegrapha sorediifera, mjdlig klotterlav<br />

(Sirbar). Pitriiffad pi 2l olika trtid,<br />

ftiretr[desvis sliit bark av klen-grov ek<br />

men tiven senvuxen rrinn, oxel samt grov<br />

apel i sektionerna Ndshorveskogen,<br />

Brlnnabben, Trolleksomridet och Uddln-<br />

dan.<br />

*Opegrapha varia, klotterlav. Pe grov ek<br />

samt rdnn i Br[nnabben och Uddlndan.<br />

Opegrapha vermicelltfera, stiftklotterlav<br />

(S&rbar). Funnen pi 18 olika trtid; halvgrov-grov<br />

ek, grov Sorbus sp., senvuxen<br />

ronn, oxel samt apel i Brdnnabben,<br />

Trolleksomridet och Uddiindan. Ofta<br />

fertil.<br />

*Opegrapha viridis, olivklotterlav (H[nsynskrlvande).<br />

Ett fynd pi en halvgrov ek i<br />

Trolleksomridet.<br />

Opegrapha vulgata coll. Pi hassel, oxel, grov<br />

ddd rrinn, rdnnbas, r6nnbark, grov apel,<br />

senvuxen bjdrk, ttimligen klen ek, mib6r<br />

samt gran i Ntishorveskogen, Br6nnabben,<br />

Trolleksomridet och Uddiindan. Tiimligen<br />

fb beltigg har tagits av O. vulgata varftir<br />

inget kan siigas om de olika varieteternas<br />

ekologi och frekvens, men sannolikt<br />

tillhdr majoriteten var. vulgata.<br />

Opegrapha vulgata var. vulgata, rnellanklotterlav.<br />

Pi tdmligen klen ek och ung r6nn i<br />

Brhnnabben och Trolleksomridet.<br />

Opegrapha vulgata var. subsiderella, prickig<br />

mellanklofferlav. Pe asp i Uddindan.<br />

*Pachyphiale carneola, iidelkronlav (Sirbar).<br />

Pe20 fftid; sltit bark pi klen-grov ek, oxel,<br />

klen-halvgrov, senvuxen rdnn samt apel i<br />

sektionerna Briinnabben, Trolleksomridet<br />

och Udd5ndan. Den vlxer pifallande ofta<br />

i slllskap med Opegrapha sorediifera pit<br />

unga trAd eller grenar med slat bark just<br />

dtir barken brustit till en spricka.<br />

Parmelia sulcata, skrynkellav. Pe enbuske,<br />

entorraka, tallbark, tallved, Rosa sp., r6nn,<br />

grov ekved, grenar pi grov €k, gran,<br />

plron samt sl6n. Funnen i samtliga<br />

delsektioner.


46 Tommy Knutsson m.fl.<br />

Parmeliopsis ambigua, stocklav. Pa talltorrraka,<br />

tallgren, talliga, tallbark, dOd gren<br />

pi grov levande tall, tallved, enved,<br />

entorraka, Rosa sp., klen ek, rcinn samt<br />

murken stubbe. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Parmeliopsis hyperopta, vedlav. Pe talltorrraka,<br />

talliga, tallbark, klen ek samt<br />

murken stubbe. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

*Peltigera horizontalis, skcildfiltlav. Pa<br />

r6nnbas i Uddlndan.<br />

Peltigera praetextata, fiallig filtlav. Pi mossa<br />

pi gammal husgrund i Uddiindan. Borde<br />

kanske inte vara med i en Oversikt 6ver<br />

epifytiska lavar men tas med de det iir<br />

omridets enda $/nd. Arten borde sitta pi<br />

flera sttillen inom omridet. Verkar dock<br />

pifallande slllsynt i de mera boreala<br />

B6daskogarna jamfttrt med till exempel<br />

Mittlandsomridets iidelldvsdominerade<br />

skogstyper.<br />

Pertusaria amara, bitterlav. Pe enved,<br />

enbuske, entorraka, senvuxen bjtirk, rtinn,<br />

klen-grov ek samt gammal apel. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

Pertusaria coccodes, hagelporlav. Pe<br />

senvuxen bjork i Trolleksomridet.<br />

*Pertusaria flavida, gul porlav. Pi grov ek i<br />

Trolleksomridet.<br />

*Pertusaria hemisphaerica, sncibollslav. Pe<br />

enbuske, halvgrov-grov €k, grov ekved,<br />

oxel, gran samt senvuxen bjork. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

Pertusaria leioplaca, tunn porlav. Pi ung ek<br />

samt ronn i Trolleksomridet och UddAndan.<br />

*Pertusaria leucostoma. Pi ronn i Uddiindan.<br />

*Pertusaria pertusa, porlav. Pe ung osP, klengrov<br />

€k, grov d6d r6nn, oxel samt<br />

senvuxen bjdrk i Nlshorveskogen,<br />

Briinnabben, Trolleksomridet och Uddlndan.<br />

Phlyctis argena, blemlav. Pi silg, klen-grov<br />

€k, klen-grov Sorbus sp., oxel, rtinn,<br />

skogsolvon, grov apel, mibiir samt<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

enbuske i Ndshorveskogen, Brtnnabben,<br />

Trolleksomridet och Uddiindan.<br />

Physcia adscendens, hjdlmrosettlav. Pa asp<br />

och pdron i Uddhndan.<br />

Physcia stellaris, stj?irnlav. Pe p6rontriid i<br />

Uddiindan.<br />

Physcia tenella, finlav. Pi grenar av grov ek,<br />

enved samt dtid/dciende enbuske i Trolleksomridet<br />

och Udd?indan.<br />

Placynthiella icmalea, koralltorvlav. Pe tallved<br />

i Knysselnacken och Brtinnabben.<br />

Platismatia glauca, nlverlav. Pe tallgren,<br />

talliga, enbuske, entorraka, Rosa sp., s6lg,<br />

d6da och levande grangrenar, grenar pi<br />

grov €k, grov ekved, mibtir samt slin.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.<br />

*Porina aena barkporina / P. chlorotica<br />

skuggvirtlav. Pi hassel, grov ek och rdnn<br />

i Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />

Uddiindan. Arterna 6r svira att skilja pi<br />

och flera kollekter har forblivit<br />

obestiimda.<br />

Porina chlorotica, skuggvirtlav. Pe apel i<br />

Udd6ndan.<br />

Pseudevernia frrfrrocea, gflllav. Pe l'allbga,<br />

talltorraka, tallved, dOd gren pi grov<br />

levande tall, Rosa sp., rtinn, siilgkvist,<br />

grenar pi grov ek samt grangrenar.<br />

Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Psilolechia lucida, citrongul skivlav. Ett f1md<br />

pi talliga i Trolleksomridet.<br />

*Pyrrhospora quernea, ekflamlav. Pe timl.<br />

klen-grov €k, grov oxel, halvgrov r6nn,<br />

enbuske samt levande gran. Funnen i<br />

samtliga delsektioner.<br />

*Ramalina baltica, hjalrnbrosklav (H6nsynskrdvande).<br />

Funnen pi tvi grova ekar i<br />

Ntishorveskogen respektive Trolleksomridet.<br />

Tyv6n finns inget herbariematerial<br />

varfor det inte helt kan uteslutas att<br />

fynden utgdrs av R. obtusata.<br />

Ramalina farinacea, mjiilig brosklav. Pa s6lg,<br />

tiiml. klen €k, grenar pi grov €k,<br />

d6d/ddende enbuske samt oxel i sektionerna<br />

Brbnnabben, Trolleksomridet och<br />

Uddiindan.


GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Ramalina fastigiata, rosettbrosklav. Pe asp<br />

och oxel i Uddindan.<br />

Rinodina exigua. Pa sjdlva "Trolleken" i<br />

Trolleksomridet. VZixer ofta pi grova ekar<br />

och iir sannolikt en god signalart.<br />

Rinodina pyrina. PL p6ron, klen ek samt Rosa<br />

sp. i Nlshorveskogen och Uddiindan.<br />

*schismatomma decolorans, gre sklrelav<br />

(Hiinsynskriivande). Pitriiffad pi 27 ffed<br />

framfor allt pi grov ek men 6ven pi ekved<br />

och oxel. Funnen i sektionerna Nishorveskogen,<br />

Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />

Udd6ndan.<br />

*Schismatomma pericleuffi, rosa sklirelav<br />

(Sirbar). Funnen pi tvi grova ekar i<br />

Briinnabben.<br />

Scoliciosporum chlorococcum, trtidgr6nelav.<br />

Pe ung V-exponerad rtinn i Uddlndan.<br />

Sannolikt nigot fdrbisedd.<br />

*+Sphinctrina turbinata, kort parasitspik<br />

(H6nsynskr6vande). Funnen vid tvi tillftillen<br />

ph Pertusaria pertusa dels pi grov<br />

ek och dels pi ekgrenar i Brlnnabben.<br />

Kort parasitspik iir mycket stllsynt pi<br />

Oland och forutom frin Trollskogen<br />

kiinner vi endast till en forekomst ytterligare,<br />

iiven den i Bdda socken.<br />

*Thelotrema lepadinuffi, havstulpanlav.<br />

Endast tvi fynd; dels pi senvuxen bjdrk<br />

och dels pi hassel i Briinnabben.<br />

Trapeliopsis /lexuosa, vedknotterlav. Pe<br />

enved, talliga, tallved samt talltorraka i<br />

Knysselnacken och Udd2indan. Fdrmodligen<br />

delvis ftirbisedd.<br />

Usnea filipendula, skdgglav. Pe tallved i<br />

Udd6ndan. Pifallande stillsynt i Trollskogen<br />

med endast ett fynd. Arten verkar<br />

vara mycket s6llsynt 6ven i civriga delar<br />

av Bodaskogarna.<br />

Usnea hirta, luddig skligglav. Pa enbuske,<br />

d0da/d6ende och levande grangretrff,<br />

grenar pi grov ek samt d0da grenar pi<br />

tall. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Us ne a subfl ori d an a, kort skZigglav. Pe l'allilga,<br />

talltorraka, entorraka, tallbark, d6da<br />

grenar pi tall, Rosa sp., rdnn, klen €k,<br />

grenar pi grov ek, grov ekved, gran,<br />

Lavar i Trollskogen, dland 47<br />

levande-ddda/ddende grangrenar samt<br />

mib6r. Funnen i samtliga delsektioner.<br />

Vulpicida pinastri, granlav. Pe talltonaka, dcid<br />

gren pi levande tall, klen ek, grov ekved<br />

samt Rosa sp. i Knysselnacken, Niishorveskogen<br />

och Uddlndan.<br />

Xanthoria parietina, viigglav. Pa asp i<br />

Uddlndan.<br />

Xanthoria polycarpa, mingfruktig v6gglav.<br />

Pi gren ar av grov ek, enbuske, plron, slin<br />

samt Rosa sp. i Niishorveskogen, Trolleksomridet<br />

och Uddindan.<br />

*Xylographa parallela, mdrkfruktig xylogra-<br />

Tack<br />

fa. Pi tallved i Br?innabben.<br />

Nigra bestimningar har vi fett hjAlp med fren<br />

andra he[. Si har en del av vira Caliciacder<br />

kontrollerats eller bestlimts av Leif Tibell,<br />

Uppsala, Bryoria implexa av Per Johansson,<br />

Anders Ldfgren och Gtiran Thor, Stockholm,<br />

Arthonia anombrophila av Rikard Sundin,<br />

Stockholm samt Brian Coppins, Edinburgh,<br />

Micarea spp. av Goran Thor, Stockholm,<br />

Catillaria nigroclavata, Ochrolechia szataladnsis<br />

m. fl. av Tony Foucard, Viinge,<br />

Lecanora spp. av Patrik Froddn, Lund,<br />

Bactrospora av Ulf Arup, Graz, Ostenike och<br />

Stefan Ekman, Bergen, Norge. Alla tackas<br />

varmt!<br />

Titlflgg. Denna artikel har i en nigot annorlunda<br />

version publicerats i Olands Botaniska<br />

F drenin g s tidskr ift Krut b r iin n ar en (I(nut s son,<br />

Johansson m. fl. 1997). Efter publiceringen<br />

giordes yfferligare ett f?iltbes6k de vissa<br />

komplefferande inventeringar utfordes, varfdr<br />

det hiir presenterade resultatet 6r nigot<br />

annorlunda. Dessutom har ltinsstyrelsen under<br />

mellanperioden fattat beslut om aff bilda<br />

nafurreservatet "Trollskogens dom6nreservat"<br />

(beslut 29 juni 1998). I skdtselplanen har stor<br />

vikt lagts pi lichenologiska v6rden, och sk6tselplanen<br />

6r i allt vSsentligt utformad for att<br />

dessa skall fb ett varaktigt skydd.


48 Tommy Knutsson m.fl.<br />

Referenser<br />

Appelqvist, T. & Nord6n, B. 1998: Kontinuitet<br />

- ett mingtydigt begrepp. Svensk Bot.<br />

Tidslcr. 92: 23-35.<br />

Aronsson, M., Hallingbick, T. & Mattssotr, J.-<br />

E. (red.) 1995 : Rc;dlistade viixter i Sverige<br />

I 99 5 . ArtDatabanken, Uppsala.<br />

Arup, U. & Ekman, S. 1992: Nyheter i scidra<br />

Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4: 8l-<br />

86.<br />

Arup, U., Ekman, S., Kdrnefelt, I. & Mattson,<br />

J. E. (red.) 1997: Slryddsvtirda lavar i<br />

sydvcistra Sver,tge. SBF-Fdrlaget, Lund.<br />

CieSliriski, S., CzyZewsk4 K, Faliriski, J. B.,<br />

Klama" H., Mulenko, W., Zarnowiec, J.<br />

(red.) 1996: Cryptogamous plants in the<br />

forest communities of Bialowiefla national<br />

park. Functional groups analysis and<br />

general synthesis. Phytocoenosis Vol. 8,<br />

Warszawa-Bialowieza.<br />

Fritz, O. & Larsson, K. 1996: Betydelsen av<br />

skoglig kontinuitet fdr rodlistade lavar. En<br />

studie av halltndsk bokskog. Svensk Bot.<br />

Tidskr. 90:241-262.<br />

Hallingb?ick, T. 1995: Ekologisk katalog over<br />

lavar. ArtDatabanken, Uppsala.<br />

Hultengren, S., Pleijel, H. & Holmer, M.<br />

1997: Ekjiittar - historia, naturvtirden och<br />

vdrd. Naturcentrum AB.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (19e9)<br />

Johansson, P. 1997: Lavfloran pi bark och<br />

ved i naturreservatet Uppstaig en<br />

gammal banskog pe Gotland. Svensk Bot.<br />

Tidskr. 9 I : 65-7 5.<br />

Knutssotr, T., Johansson, T. & Lundkvist, H.<br />

1997: Bark- och vedlevande lavar i Trollskogen.<br />

Krutbrrinnaren 6: 98-114.<br />

Kungliga domiinstyrelsen. 1949: Utmarksdelningen<br />

av Bdda utmark, publikation nr<br />

12. I8l3-1815. Utdrag av protokoll.<br />

Enligt kopior som finns pi Lantmiiteriet i<br />

Kalmar.<br />

Moberg, R., Thor, G. & Hermansson, J. 1995:<br />

Lavar med svenska natnn - andra upplagan.<br />

Svensk Bot. Tidskr. 89: 129-149.<br />

Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />

D. L., James, P. W. & Moore, D. M. (red.)<br />

1992: The Lichen Flora of Great Britain<br />

and lreland. Natural History Museum<br />

Publications.<br />

Rydberg, H. 1997: Knappnilslavar pi gamla<br />

ekar i Sddermanland - status och naturvirdsitgbrder.<br />

Svensk Bot. Tidskr. 9l: 39-<br />

57.<br />

Santesson, R. 1993: The lichens and lichenicolous<br />

fungi of Sweden and Norway.<br />

SBT-f6rlaget. Lund.<br />

Angstrom, A. 1974: Sveriges klimat. Kartografi<br />

ska institutet, Stockholm.


Placynthiella dasaea new to Poland<br />

MARTIN KUKWA ANd ANNAZALEWSKA<br />

Kukwa, M. & Zalewska, A. 1999: Placynthiella dasaea new to Poland.<br />

Graphis Scripta 10:49-50. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />

Placynthiella dasaea (Stirton) Tonsberg is reported as a new species for<br />

Poland from two localities in northern part of the country.<br />

Martin Kulcwa, Department of Plant Ecologt and Nature Protection, Gdansk<br />

University, Al. Legiontw 9, 80-441 Gdafish Poland.<br />

Anna Zalewska, Department of Botany and Nature Protection, Olsztyn<br />

University of Agriculture and Technology, Plac tr 6dzki I , 10-727 Olsztyn,<br />

Poland.<br />

During field work in Borecka Forest and<br />

Ilawskie Lakes District in northern Poland we<br />

found Placynthiella dasaea as new for<br />

Poland. It grew on old wood (two specimens)<br />

and on bark of Alnus glutinosa (one specimen)<br />

in shaded places in a pine forest and in a<br />

humid deciduous forest. Associated species<br />

include d Micarea botryoides and mosses (on<br />

wood in pine forest). One lignicolous collection<br />

was fertile.<br />

Placynthiella dasaea may be confused<br />

with P. icmdlea. Both species are C* red due<br />

to the presence of gyrophoric acid. They can<br />

be distinguished by the structure of their thalli<br />

as well as by their chemistry. Placynthiella<br />

dasaea has globose soredia forming consoredia<br />

whereas P. icmalea is isidiate, and P.<br />

icmalea produces S-O-methylhiasic acid, a<br />

substance not found in P. dasaea (Tonsberg<br />

re92).<br />

In Europe Placynthiella dasaea has been<br />

reported from Great Britain (Purvis 1992,<br />

Tonsberg 1992), Norway (Tonsberg 1992),<br />

Sweden (Santesson 1993) and Ukraine<br />

(Kondratyuk et al. 1998). Outside Europe it is<br />

known from western North America (Tonsberg<br />

1998).<br />

Specimens examined: Poland. Ilawa Lakes<br />

District: Elbl4g district, 1.5 km E of Ryjewo<br />

village, forest section 22L, ATPOL grid: Bd<br />

42, 1996, M. Kukwa (UGDA-L, duplicate in<br />

herbarium Kukwa); Borecka Forest, Suwalki<br />

district, 3 km N of Lesny Zakqtek village,<br />

ATPOL grid: Bf 03, 1996, A. Zalewska<br />

(OLS-L).<br />

Acknowledgements<br />

We would like to express our thanks to dr<br />

Brian Coppins, Edinburgh, for the identification<br />

of Placynthiella dasaea and to professor<br />

Wieslaw Faltynowicz, Gdansk, for his kind<br />

help in elaboration of the article. We are also<br />

grateful to mgr Malgorzata G6ra for checking<br />

the English.<br />

References<br />

Kondratyuk, S. Y., Khodosovtsev, A. Y.,<br />

Zelenko, S. D. 1998: The Second Checklist<br />

of Lichen Forming, Lichenicolous and<br />

Allied Fungi of Ulvaine. Phytosociocentre,<br />

Kiev.<br />

Purvis, O. W. 1992: Placynthiella Elenkin<br />

(1909). .In: Purvis, O. W., Coppins, B. J.,<br />

Hawksworth, D. L., James, P. W., &<br />

Moore, D. M. (eds), The Lichen Flora of


64 Ulrik Sochting<br />

Acknowledgements<br />

Vagn Alstrup drew my attention to the<br />

species; Brian Coppins, Tor Tonsberg and<br />

Itefm Ekmm kindly corntnsntcd ott ths rnffgrial.<br />

Astrid Gjonnes Msller prepared the<br />

drawings. Peter Wagner revised the Latin<br />

diagnosis. Their contributions are much<br />

acknowledged.<br />

Literature<br />

Arup, U. & Ekman, S. l99l: Caloplaca ulcerosa<br />

new to Sweden. Graphis Scripta 3:<br />

46-48.<br />

Arvidsson, L. & Martinsson, J.-E. 1993:<br />

Notes on the variation of Caloplaca<br />

obscurella. Graphis Scripta 5: 65-68.<br />

Christiansen, M. S. 1955: A study on the<br />

morphology of a new species of Verrucaria.<br />

Bot. Tidsslcr. 52: 133-142.<br />

GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />

Coppins, B. & James, P. W. 1979: New or<br />

interesting British lichens IV. Lichenologist<br />

I I: 139-179.<br />

Galloe, 0. 1929: Natural history tf the<br />

Danish lichens 2. H. Aschehoug & Co.,<br />

Copenhagen.<br />

Gallse, O. 1930: Natural history of the<br />

Danish lichens 3. H. Aschehoug & Co.,<br />

Copenhagen.<br />

Sochting, U. 1994: Caloplaca ahtii Sochting<br />

spec. nova and other Caloplaca species<br />

with greenish-bluish soredia from the<br />

northern hemisphere. Acta Bot. Fennica<br />

I 50: 173-178.<br />

Sochting, U. 1997: Two major chemosyndromes<br />

in Teloschistaceae. Bibl. Lichenol.<br />

68: 135-144.<br />

Tsnsberg, T. 1992: The sorediate and isidiate,<br />

corticolous, crustose lichens in Norway.<br />

Sommerfeltta I4: I -33 1.


Instructions for authors<br />

Unpublished papers on all aspects of lichenology<br />

will be considered for publication in<br />

Graphis Scripta,but priority is given to those<br />

dealing with Nordic systematics and floristics.<br />

Manuscripts should be submitted as one<br />

original and one copy to the editor (Ingvar<br />

Ktirnefelt). Papers are published in English or<br />

in a Scandinavian language with a short<br />

English surnmary. All papers will be evaluated<br />

by referees.<br />

The manuscript should be type-written<br />

double-spaced with wide margins. As a guide<br />

to the layout recent issues should be consulted.<br />

When accepted for publication, the final<br />

version of the manuscript should, if possible,<br />

be accompanied with the text on diskette,<br />

preferably written in MS Word or WordPer'<br />

fect (PC or Macintosh), or as an ASCII-fiIe.<br />

Use a minimum of formatting codes; underline<br />

or italics, bold-face, and tabulator stops<br />

are usually sufficient. Avoid right-hand and<br />

center justifications, do not use multiple<br />

columns, use only one font and one type-size.<br />

The abstract should be in about 3-10 printed<br />

lines. It sulntnarrzes the results and conclusions<br />

of the paper, and is not merely a<br />

description of the work.<br />

Figure originals should preferably be<br />

between 6 and 10 cm wide (column) or<br />

between 12 and 2l cm wide (page). Indicate<br />

whether the figure is intended for column or<br />

page. For line-drawings, please make sure<br />

that the line thickness is sufficient for the<br />

indicated reduction rate. Magnifications are<br />

indicated by a bar (scale) in the figure and a<br />

statement of the bar length in the figure or in<br />

the legend.<br />

Black/white line-drawings and a moderate<br />

number of half-tone photographs are free of<br />

charge; colour photographs can be included if<br />

the additional printing costs are paid for by<br />

the author.<br />

The nomenclature follows Santesson (1993)<br />

for papers on Nordic species, unless otherwise<br />

stated. Author names are norrnally given<br />

at the first mention of a species; abbreviations<br />

of author names follow Kirk & Ansell (1992).<br />

Titles of periodicals are abbreviated according<br />

to Botanico Periodicum Huntianuffi, and<br />

titles of books (in taxonomic treatments in the<br />

text) according to Stafleu & Cowan, Taxonomic<br />

literature, Znd edition. Spellings of<br />

geographical names follow The Times Atlas<br />

of the World.<br />

For the layout of references, follow these<br />

examples:<br />

Hansen, E. S., Poelt, J. & Sschting, U. 1987:<br />

Die Flechtengattung Caloplaca in Gronland.<br />

Meddel. GronlAnd, Biosci. 25: l'52.<br />

Kirk, P. M. & Ansell, A. E. 1992: Authors of<br />

fungal names: A list of authors of scientrfic<br />

names of fungi, with recommended<br />

standard forms of their nemes, including<br />

abbreviations. C.A.B. International,<br />

Wallingford.<br />

Krog, H. l99l: Lichenological observations<br />

in low montane rainforests of eastern<br />

Tanzanra. In: Galloway, D. J. (ed.),<br />

Tropical Lichens: Their systematics, conservation<br />

and ecology. The Systematics<br />

Association Special Volume 43: 85-94.<br />

Santesson, R. 1993: The lichens and licheni'<br />

colous funsi of Sweden and NorwaY.<br />

SBT-fdrlaget, Lund.<br />

Off-prints. Three copies of the journal are<br />

supplied free of charge to the first author.<br />

Additional copies may be ordered at extra<br />

cost. Papers may be copied free of charge.


<strong>GT</strong>{<strong>APHIS</strong> <strong>ScnIPTA</strong><br />

Volyrn 10, haf E L2,1999<br />

Innehill<br />

I Roland Moberg has turned 60<br />

4 Notes on the chemistry of some lichens from Norway<br />

J. A. EIix and T. Tonsberg<br />

7 Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at Qeqertarsuaq,<br />

Central West Greenland<br />

E. ,S. Hansen<br />

13 Floristic news from Sweden, Norway and Finland<br />

A. Nordin and J. Hermansson<br />

2l rhe NlF-excursion to the Faeroe Islands lgg5<br />

V. Alstrup ond.S. N. Christensen<br />

29 Bark- och vedlevande lavar i Trollskogen, Bdda, Oland [Epiphytic and<br />

lignicolous lichens in Trollskogen, B6da, Oland, sE. sweden]<br />

T. Knutsson, T. Johansson och H. Lundkvist<br />

49 Placynthiella dasaea new to poland<br />

M. Kulcwa and A. Zalewska<br />

5l Cyphelium tigillare (Caliciaceae, Ascomycota lichenisati) in the polish<br />

lowland<br />

LT. Faltynowicz and M. Kuh,va<br />

53 Buellia arborea, an overlooked sorediate lichen on wood in Sweden<br />

T. Foucard and A. Nordin<br />

59 Caloplaca alstrupii, a new lichen species from Denmark<br />

U. Sschting<br />

Gneprus ScrurT e is accredited with the International Association for plant Taxonomv for the<br />

purpose ofregishation ofnew names offungi.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!