GT{APHIS ScnIPTA
GT{APHIS ScnIPTA
GT{APHIS ScnIPTA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>GT</strong>{<strong>APHIS</strong> <strong>ScnIPTA</strong><br />
Volym l},hafte I-2, 1999<br />
Nordisk Lichenologrsk Forening
Nordisk Lichenologisk Fiirening (NLF)<br />
Nordic Lichen Society<br />
Ordfcirande President: Orvo Vitikainen,<br />
Botanical Museum (Mycology), P.O. Box 47,<br />
FIN-00014 University of Helsinki, Finland, email<br />
: orvo.vitikainen@helsinki. fi .<br />
Vice ordfdrande Vice President: Ulrik<br />
Sochting, Institut f. Sporeplanter, A. Farimagsgade<br />
2D, DK- 1353 Ksbenhavn,<br />
Danmark, e-mail: ulriks@bot.ku.dk.<br />
Sekreterare Secretary: Mikko Kuusinen,<br />
Department of ecology and systematics,<br />
P.O.Box 47, FIN-00014 University of<br />
Helsinki, Finland, e-mail: mikko.kuusinen<br />
@helsinki.fi.<br />
Graphis Scripta is published by the Nordic<br />
Lichen Society (NLF) twice a year. Graphis<br />
Scripta publishes papers of interest to Nordic<br />
lichenology and information from NLF.<br />
Membership of NLF is open to all individuals<br />
interested in lichenology. The membership is<br />
personal and costs SEK 300 for 1998-1999 or<br />
SEK 600 for 1998-2001 . Members receive<br />
Graphis Scripta free of charge.<br />
The subscription price is SEK 400 for<br />
1998-1999 or SEK 800 for 1998-2001. The<br />
membership or subscription fee should preferably<br />
be paid via Eurogiro or SWIFT to our<br />
account No 441 57 93-l with Postgirot Bank<br />
Redaktdr Managing Editor: Ingvar K[rnefelt,<br />
Inst. for systematisk botanik, Lunds universitet,<br />
O. Vallgatan 20, 3-223 6l Lund,<br />
Sverige, e-mail: Ingvar.Karnefelt@botmus.<br />
lu.se.<br />
Teknisk redaktion Technical board:<br />
Gunnar Carlin, Anders Nordin, och G6ran<br />
Thor (teknisk redaktdr Technical Editor).<br />
Kassdr Treasurer: Stani Heidmarsson,<br />
Department of Systematic Botany, Evolutionary<br />
Biology Centre, Norbyvtigen I 8 D, S-7 52<br />
36 Uppsala, Sweden, e-mail: starri.<br />
heidmarsson@systbot. uu. se.<br />
Ovriga styrelsemedlemmar Other committee<br />
members: Patrik Frdden, Inst. f6r systematisk<br />
botanik, Lunds universitet, O. Vallgatan<br />
l8-20, 5-223 6l Lund, Sverige, e-mail:<br />
patrik. fr oden@sysb ot. I u. se.<br />
Hikon Holien, Dept. of Resource<br />
Sciences, Nord-Trandelag College (HfNT),<br />
Postboks 145, N-7701 Steinkjer, Norge, email<br />
: hakon.holien@hint.no.<br />
AB, Stockholm, SWIFT address: PGSISESS.<br />
When paying via Eurogiro or SWIFT, SEK<br />
45 must be added to cover bank expenses. We<br />
also accept payment by cheques (not Eurocheques)<br />
in SEK, but then SEK 70 must be<br />
added to cover bank expenses.<br />
Back issues can be ordered from the<br />
treasurer by paying SEK 250 for volumes I -3<br />
(1986-1991), SEK 200 for volumes 4-5<br />
(1992-1993), SEK 250 for volumes 6-7<br />
(1994-1995) and SEK 300 for volumes 8-9<br />
(1996-1998). Send notices of change of<br />
address to the Treasurer.<br />
Adress: Gdran Thor, Sveriges lantbruksuniversitet,<br />
5-750 07 Uppsala, Sverige.<br />
NLF:s postgirokonto Postal account: 441<br />
57 93-1, Nordisk Lichenologisk Fcirening, c/o<br />
S. Heidmarsson, Department of Systematic<br />
Botany, Evolutionary Biology Centre, Norbyviigen<br />
I 8 D, S-75 2 36 Uppsala, Sverige.<br />
Framsidans teckning Frontpage: Ulf Arup. Stockholm, maj 1999,ISSN 090 l-7 593.
Roland Moberg has turned 60<br />
Roland Moberg turned sixty on April 29th.<br />
Who could believe that? I got to know Roland<br />
in the early seventies when I visited Uppsala<br />
for a course in chemotaxonomy. He worked as<br />
an assistant in the herbarium with Rolf<br />
Santesson. A few years later I also attended a<br />
course in lichenology 1974 organized by Leif<br />
Tibell and Roland Moberg. We were a few<br />
students around the large table in Fytoteket<br />
which many might have seen through the<br />
years, the table which was usually covered<br />
with all kind of herbarium material and especially<br />
lichens. This was a very stimulating<br />
course enlightening the various aspects of<br />
lichenological research of that time. As text<br />
book we had the just recently published Henssen<br />
& Jahns, Lichenes, Eine Einfihrung in die<br />
Flechtenkunde.<br />
Roland, however, is not known for his<br />
qualifications as an academic teacher but for<br />
his work in the Uppsala university herbarium,<br />
where he became director in 1973 when Rolf<br />
Santesson moved to the Natural History<br />
Museum in Stockholm. Since then he has<br />
managed the herbarium known as Fytoteket in<br />
a perfect way. The lichen herbarium belongs<br />
to one of largest in the world and the associated<br />
library is outstanding, making the<br />
frequent foreign visitors very impressed.<br />
Roland started very early using computers and<br />
thanks to his personal interest there are now<br />
large data bases over the collections. The only<br />
weak point perhaps with the herbarium was<br />
the location in the very old Thunbergian<br />
buildings. These buildings actually had never<br />
been planned to store such a large herbarium<br />
at the side of the Department of Systematic<br />
Botany. To find space for the constantly<br />
growing collections was always a problem.<br />
He has contributed a great deal himself adding<br />
collections from his extensive travelling all<br />
over the world. Some years &go, however,<br />
Roland managed to get the old fashioned<br />
rooms partly modernized. But now finally<br />
Roland can be proud of moving in to new<br />
storage rooms for the herbaria in a new<br />
museum building associated to the Evolutionary<br />
Biology Centre. This must have been a<br />
great event for the manager of the botanical<br />
collections in Uppsala who had been waiting<br />
for several decads for the expasion.<br />
In the Nordic countries Roland must be<br />
acknowledged for initiating the Nordic Lichen<br />
Society. It was in 1975, after informal discussions<br />
in Uppsala between a few persons from<br />
Denmark, Finland, Norway and Sweden,<br />
Roland organized and invited to the first<br />
excursion in Hemavan in the province of<br />
Jlmtland in Sweden August 10 to 16. The<br />
story then continued with excursion in western<br />
Norway in 1978, in northwestern Jutland<br />
in 1979 and in Kuusamo, northeastern Finland<br />
in 1981. As a result of these regular meetings<br />
and appurtenant checklists, the journal<br />
Graphis Scripta came out for the first time in<br />
1986 after 3 preliminary issues as Nordisk<br />
Lichenologisk Forening Informationsavis<br />
1979, I 98 I and 1982.<br />
We from the Nordic counffies, organrzers<br />
of excursions within the Nordic Lichen SocieW,<br />
editoral board of Graphis Scripta and<br />
managers of herbaria wish Roland all best for<br />
the coming exciting years ahead and the<br />
beginning of the new century and millennium.<br />
I Kcirnefelt
2 Roland Moberg has turned 60 GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Figure 1. Roland Moberg together with Leif Tibell (left) and Lars Arvidsson in Fytoteket<br />
during a lichen course in 1974.<br />
Figure 2. Roland on the embankment close to the Admirality in Leningrad, October 1991, the<br />
Peter-Paul Castle behind. At his left side Rolf Santesson, and to the right Leif Tibell and Irina<br />
Shapiro.
GRAPHTS SCzuPTA 10 (1999)<br />
Figure 3. Roland is having his lunch break<br />
during the first excursion within the Nordic<br />
Lichen Society in Storlien, J6mtland, Sweden<br />
in August 1975. In the front is Rolf Santesson<br />
and at his left side Ulrik Sochting.<br />
Roland Moberg has turned 60 3<br />
Figure 4. Roland is giving a speech in one of<br />
the many meetings he attended, this time<br />
during the IMC 4 in Regensburg in August<br />
1990. Partly covered from the left Helmut<br />
Mayrhofer, Cliff Smith, David Galloway<br />
(fourth president of the the IAL) and covered<br />
Josef Poelt.
Notes on the chemistry of some lichens from Norway<br />
JACK A. ELIX and TOR TONSBERG<br />
Elix, J. A. & Tsnsberg, T. 1999: Notes on the chemistry of some lichens<br />
from Norway. Graphis Scripta I0: 4-6. Stockholm. ISSN 090 l-7593.<br />
Eumitrin derivatives and/or secalonic acid derivatives are the main acetone<br />
soluble pigments in the soralia of Buellia griseovirens, Japewia subaurifera,<br />
Rinodina efflorescens, and Rinodina sheardii. The chromones lepraric, conlepraric,<br />
sublepraric and roccellic acids were found in Lecanactis latebrarum.<br />
Jack A. Elix, Dept. of Chemistry, Australian National (Jniversity, Canberra,<br />
0200, Australia.<br />
Tor Tsnsberg, Dept. of Botany, (Jniversity of Bergen, Allegaten 4l , N- j007<br />
Bergen, Norway.<br />
Routine chemical investigations of Norwegian<br />
crustose, mainly corticolous lichens by one of<br />
us (TT) using standard thin-layer chromatographic<br />
methods (see Culberson 1972 and<br />
later modifications) yielded many acetone<br />
soluble substances that could not be easily<br />
identified (see Tonsberg 1992a). Several of<br />
the unknown substances were diagnostic<br />
pigments found in common species with<br />
yellow soralia. The present paper clarifies the<br />
identity of some of these substances and<br />
throws light on the identity of others. In<br />
addition we report on the chromone<br />
constituents of Lecanactis latebrarum.<br />
Materials and methods<br />
The lichen material studied is deposited in<br />
herbarium BG or in ANUC (as BG<br />
duplicates). The specimens were studied by<br />
thin-layer chromatography (TLC) and lichen<br />
mass spectrometry (LMS) as described by<br />
McCarthy & Elix (1996). For high power<br />
liquid chromatography (HPLC) a Hewlett<br />
Packard Series 1050 System, a Phenomenex<br />
Hypersil 5Cl8 column (250 by 4.6 mm) and a<br />
diode anay detector operating at 254 nm with<br />
a flow rate of I ml/min were used. Two<br />
solvent systems were employed: | % aqueous<br />
orthophosphoric acid and methanol in the<br />
ratio 3:7 (L), and methanol (M). The run<br />
started with 100 % L and was raised to 5 8 %<br />
M within 15 min, then to 100 % M within a<br />
further 15 min, followed by isocratic elution<br />
in 100 % M for a further l0 min.<br />
Buellia griseovirens (Turner & Borrer ex<br />
S*.) Almb.<br />
Atranorin (major), norstictic acid (major) and<br />
a series (c. l0 compounds) of unidentified<br />
pigments related to eumitrins A l, A2, and B,<br />
including eumitrins P and M. Pigments in this<br />
species were referred to as "griseovirens<br />
unknowns" by Tonsberg (1992a). Specimens<br />
with large amounts of pigments have yellow<br />
soralia reacting C + orange and UV + orange.<br />
Specimens examined: Norway. Akershus:<br />
Brerum, 1981, Tonsberg 6426b. Buskerud:
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999) Chemistry of Norwegian lichens 5<br />
Hole, 1981, Tonsberg 6449. Vestfold: Hof, hus, 1982, Tonsberg 6641a,7084; Rennebu,<br />
1990, Tonsberg 13099. Sor-Trondelag: 1982, Tonsberg 7033.<br />
Grong, 197 9, Tonsberg 4466.<br />
Japewia subaurifera Muhr & Tsnsberg<br />
Secalonic acid X2 and Z, and eumitrin L<br />
(minor), and traces of several further secalonic<br />
acid derivatives. The yellow pigments in<br />
Japewia subaurtfera were referred to as "subaurifera<br />
unknowns I - 3" by Tonsberg<br />
(reeza).<br />
Specimens examined: Norway. Nord-<br />
Trondelag: Levanger, 1983, Tonsberg 8407.<br />
Nordland: Ssrfold, 1986, Tonsberg 9747;<br />
Hamarsy, I 986, Tonsb erg 97 52.<br />
Lecanactis latebrarum (Ach.) Arnold<br />
Lepraric acid (submajor), conlepraric acid<br />
(major), and sublepraric acid (trace). Previous<br />
reports of the chemistry of Lecanactis<br />
latebrarum include e.g. Tonsberg (1992a),<br />
who reported lepraric acid, latebrarum<br />
unknown, and roccellic acid in specimens<br />
from Norway, and Ktimmerling et al. (1994)<br />
who reported lepraric acid (together with the<br />
chromone Le4), roccellic acid and a<br />
lipophilous substanceF2 as major compounds<br />
in material mainly from central Europe.<br />
Specimen examined: Norway. Sogn og fiordane:<br />
Naustdal, I 983, Tsnsberg 7927 .<br />
Rinodina efflorescens Malme<br />
Pannarin (major), secalonic acid A (major), as<br />
well as atranorin (minor) and chloroatranorin<br />
(minor), the latter two substances possibly due<br />
to contaminants. Previous reports on the<br />
pigments of Rinodina effIorescens include<br />
Tonsberg (1992a) who found "efflorescens<br />
unknown".<br />
Specimens examined: Norway. Vestfold: Hof,<br />
1990, Tonsberg 13069. Hordaland: Fjell,<br />
1989, Tonsberg 11988. Ssr-Trondelag: Mel-<br />
Rinodina sheardii Tonsberg<br />
Atranorin (trace), secalonic acid A (major),<br />
thiomelin, and 5,7-dichloro-8-hydroxy-2methoxy-<br />
I ,3-dimethylxanthone (minor). The<br />
latter substance also occurs in R. thiomela.<br />
Previous reports on the pigments in Rinodina<br />
sheardii include Tonsberg (1992b), who<br />
recorded an unidentified pigment and<br />
Tonsberg (1998), where this unknown were<br />
identified as secalonic acid A.<br />
Specimen examined: Norway. Sogn og Fiordane:<br />
Stryn, 1993, Tonsberg 18768.<br />
Notes on secalonic acid and eumitrin<br />
derivatives<br />
Ergochrome (secalonic acid) and eumitrin<br />
derivatives are a group of natural pigments<br />
produced by both lichenized and nonlichenized<br />
fungi, which incorporate two<br />
xanthene moieties linked in the 2 & 2'positions<br />
(ergochromes) or the 2 & 4'positions<br />
(eumitrins). Three known<br />
ergochrome derivatives have been reported<br />
from lichen sources, namely ergochrome AA<br />
(secalonic acid A), ergochrome AB (secalonic<br />
acid C) and ergochrome BB (secalonic acid B)<br />
(Elix et al. 1988, Huneck & Yoshimura 1996).<br />
In addition several related, but structurally<br />
unidentified, ergochrome derivatives have<br />
been detected in various lichen species (Elix<br />
& Nash 1998, Kalb & Elix 1998). Secalonic<br />
acid XZ is one such pigment, reported<br />
previously from Buellia serotina Malme<br />
(Kalb & Elix 1998). Three closely related<br />
eumitrin derivatives (2,4'-dimers), eumitrin<br />
Al, A2 and B I have been isolated from<br />
Usnea baileyi (Stirt.) Zahlbr. and fully<br />
characterized (Yang et al. 1973). These and<br />
related compounds appear to be quite widely<br />
distributed in lichens and a further 15 such<br />
compounds (eumitrins C-R), each<br />
characterized by their TLC, HPLC and ultra-
6 Jack A. Elix and Tor Tsnsberg<br />
violet spectral properties have been identified<br />
by Elix & Wardlaw (in sched.). These new<br />
compounds appear to differ from eumitrins<br />
Al, A2 and B in the stereochemistry and<br />
nature of the substituents in the cyclohexane<br />
(or cyclohexene) rings, but their respective<br />
chemical structures remain to be elucidated.<br />
Eumitrins L, M and P detected in the present<br />
work are yellow pigments structurally related<br />
to eumitrin B.<br />
References<br />
Culberson, C. F. 1972: Improved conditions<br />
and new data for the identification of<br />
lichen products by a standardized thinlayer<br />
chromatographic method. J.<br />
Chromatogr. 72: I l3-125.<br />
Elix, J. A., Jenkins, G. A. & Lumbsch, H. T.<br />
I 988: Chemical variation in the lichen<br />
genus Diploicia. Mycotaxon 33: 457-466.<br />
Elix, J. A., & Nash, T. H. III 1998 ("1997"):<br />
A monograph of the lichen genus Pseudoparmelia.<br />
Bryologist 100: 482-498.<br />
Huneck, S. & Yoshimura, Y. 1996: Identiftcation<br />
of lichen substances. Springer-Verlag,<br />
Berlin, Heidelberg & New York.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Kalb, K. & Elix, J. A. 1998: The chemistry of<br />
some species of Buellia sensu lato (Lecanorales,<br />
lichenized Ascomycotina). Mycotascon<br />
68:465-482.<br />
Ktimmerling, H., Leuckert, C. & Wirth, V.<br />
1994: Chemische Flechtenanalysen IX.<br />
Lecanactis latebrarum (Ach.) Arnold.<br />
Nova Hedw. 58: 437-446.<br />
McCarthy, P. M. & Elix, J. A. 1996: Myeloconis,<br />
a new genus of pyrenocarpous<br />
lichens from the troprcs. Lichenologist 28:<br />
40t-4t4.<br />
Tonsberg, T. 1992a: The sorediate and<br />
isidiate, corticolous, crustose lichens in<br />
Norway. Sommerfeltia I4: l-331.<br />
Tsnsberg, T. 1992b: Rinodina sheardii, a new<br />
lichen species from northwest Europe and<br />
northwest North America. Bryologist 95:<br />
216-2t7.<br />
Tonsberg, T. 1998: Additions to the lichen<br />
flora of Norway and Sweden. Graphis<br />
Scripta 9: 27 -31.<br />
Yang, D-M., Takeda, N., litaka, Y., Sankawa,<br />
U. & Shibata, S. 1973: The structure of<br />
eumitrins Al, A2 and B. The yellow pigments<br />
of the lichen Usnea baileyi (Stirt.)<br />
Zahlbr. Phytochemistry 2 9: 5 19 -528.
Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at<br />
Qeqertarsu ae, Central West Greenland<br />
ERIC STEEN HANSEN<br />
Hansen, E. S. 1999: Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at<br />
Qeqertarsuaq, Central West Greenland. Graphis Scripta I0: 7 -12. Stockholm.<br />
ISSN 0901-7593.<br />
The lichen flora on iron- and copper-containing rock surfaces was studied at<br />
several sites near Qeqertarsuaq on Disko in Central West Greenland. More<br />
than twenty lichens were found growing on iron-containing crusts on gneissic<br />
rocks, while five lichens occur on such crusts on basaltic boulders and<br />
rocks composed of basalt breccia. Thirteen lichens grow on copper-containing<br />
crusts on gneissic rocks. The lichens are listed and discussed.<br />
Eric Steen Hansen, Botanical Museum, University of Copenhagen,<br />
Gothersgade 130, DK-l123 Copenhagen K, Denmark-<br />
The Tertiary basalts on Disko (Asuk) contain<br />
native iron (Clarke & Pedersen 1976). The<br />
iron content of the basaltic rocks near Qeqertarsuaq<br />
(69'15'N, 53"22'W) is rather high (12-<br />
16 wt-% Fe2O3; Larsen & Pedersen 1990),<br />
while that of the Pre-Cambrian gneisses,<br />
which constitute the bedrock in this area, is<br />
relatively low (c. 3.5 % Fe2O3, Pedersen,<br />
personal conrmunication). Iron is also present<br />
in the form of, for example, limonite, ilmenite<br />
and pyrite. Mineral crusts composed of copper<br />
occur on different gneissic rocks in the area.<br />
The content of copper has previously been<br />
measured to be up to 20000 ppm dry weight<br />
(Alstrup & Hansen 1977). Unfortunately it<br />
has not been possible to establish the identity<br />
of these crusts. They are very thin (
8 Eric Steen Hansen<br />
Baeomyces rufus<br />
Bellemerea alpina<br />
Caloplaca alcarum<br />
Caloplaca castellana<br />
Caloplaca nivalis<br />
Candelariella arctica<br />
Cetraria islandica<br />
Cetrariella delisei<br />
Cladonia borealis<br />
Endocarpon pusillum<br />
Ephebe hispidula<br />
Fl av o c etr ari a cucul I at a<br />
Flavocetraria nivalis<br />
Lecanora argopholis<br />
Lecanora chlorolepros a<br />
Lecanora contractula<br />
Lecanora intricata<br />
Lecanora muralis<br />
Lecanora polytropa<br />
Lecidea lapicida var. lapicida<br />
Lecidea lapicida var. pantherina<br />
Lepraria neglecta<br />
Leprocaulon subalbicans<br />
Miriquidica atrofulva<br />
Miriq uidica ni gro I epro s a<br />
Ochrolechia frigida<br />
Orp hnio sp ora mo riop s is<br />
Pertusaria oculata<br />
Phylliscum demangeonii<br />
Physconia detersa<br />
Porpidia flavicunda<br />
Porpidia melinodes<br />
Pseudephebe minuscula<br />
Pseudephebe pubescens<br />
Rhizocarpon geminatum<br />
Rhizocarpon grande<br />
Rhizocarpon inarense<br />
Rhizocarp on praeb adium<br />
Sp orast at i a t estudine a<br />
Stereocaulon alpinum<br />
Stereocaulon botryosum<br />
Thamnolia vermicularis var. subulifurmis<br />
Tremolecia atrata<br />
Umb tltcaria cylindric a<br />
Umbilicaria decussata<br />
U mb il icaria hyp erb orea<br />
Umbilicaria lyngei<br />
Umb il icaria prob o s c ide a<br />
Umbilicaria toruefacta<br />
Umbilicaria vellea<br />
Verrucaria ceut ho carp a<br />
Vestergrenops is is idiata<br />
Xanthoria elegans<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
I. Lichens associated with crusts composed<br />
of hydrous ferric oxids (timonite) on gneissic<br />
rocks<br />
Vertical, N-facing rock faces often have an up<br />
to 0.5 m broad zone just about the ground<br />
colonized by the following lichens: Amygdalaria<br />
panaeola, Bellemerea alpina, Lecanora<br />
chloroleprose, Lecidea lapicida var. pantherina,<br />
Lepraria neglecta, Miriquidica<br />
atrofulva, M. nigroleprose, Phyltiscum<br />
demangeonii, Porpidia melinodes (often<br />
dominant), P. flavicunda, Rhizocqrpon<br />
grande, R. inarense, Stereocaulon botryosuffi,<br />
Tremolecia atrata (sometimes dominant),<br />
Umbilicaria cylindrica, U. proboscidea, U.<br />
torrefacta and Vestergrenopsis isidiata. Caloplaca<br />
nivalis and Leprocaulon subalbicans<br />
grow on mosses on these faces, which usually<br />
have distinct limonite crusts. The thallus of<br />
Porpidia flavicunda, P. melinodes, Tremolecia<br />
atrata and Miriquidica atrofulva has a<br />
distinct ochraceous and rusty colouration.<br />
Acarospora sinopica, which has a distinct<br />
preference for exposed, horizontal faces of<br />
rocks rich in ferrous sulphides (Purvis &<br />
James 1985), has not previously been reported<br />
from the Godhavn area, but in l99l I found<br />
this species at Sisimiut and in 1992 at Nordre<br />
Nres just north of Ilulissat (Hansen 1997,<br />
1998). The different rock types at Qeqertarsuaq<br />
are very poor in sulphur (
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA l0 (1999)<br />
Figure L. Gneissic rock faces with a distinct<br />
depression filled with water near Qeqertarsuaq.<br />
A distin ct zonation pattern with somewhat<br />
fewer lichen species was observed on faces of<br />
gneissic rocks, which slope down towards a<br />
depression filled with water (Figure I ). The<br />
zone nearest the water surface is black<br />
because of algae and thalli of Ephebe hispidula.<br />
The middle zone is totally dominated by<br />
thalli of Tremolecia atrata, which together<br />
with limonite crusts give the rock face a characteristic<br />
rust-red colour. The uppermost zone<br />
supports scattered thalli of Umbilicaria<br />
torrefacta, U. cylindrica and U- hyperborea.<br />
The three zones are 0.5 m broad. In connection<br />
with seepages and melt water passages<br />
Tremolecia atrata can form up to more than I<br />
m broad bands together with, for example,<br />
Umbilicaria torrefacta ot U. vellea.<br />
The basal part of gneissic boulders in<br />
moist block-fields often has an ochraceous to<br />
rust-red colour because of thalli of Porpidia<br />
melinodes, P. flavicunda and Tremolecia<br />
atrata, which grow among crusts of limonite.<br />
Epilitic lichens fro* Greenland 9<br />
Tremolecia atrata-limonite-zone (Fe) along a<br />
The upper part of the blocks is more dry and<br />
without traces of ferrugineous matters. It is<br />
covered by lichen species such as Allantoparmelia<br />
alpicola, Arctoparmelia incurva,<br />
Stereocaulon botryosuffi, Umbilicaria hyperborea,<br />
Orphniospora moriopsis and Rhizocarpon<br />
inarense.<br />
II. Lichens growing on crusts of limonite on<br />
basaltic boulders and rocks composed of<br />
basalt breccia<br />
Five lichens, viz. Porpidia melinodes (dominant),<br />
P. flavicunda, Lecidea lapicida var.<br />
lapicida, Tremolecia atrata and Amygdalaria<br />
panaeola, were found growing in connection<br />
with limonite crusts on the lower, moist part<br />
of basaltic boulders and boulders and rocks<br />
composed of basalt breccia. The basalt breccias<br />
at Qeqertarsuaq are rich in more or less<br />
weathered clay minerals (5 vol. Yo), and their<br />
high porosity together with the great avail-
l0 Eric Steen Hansen GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
ad<br />
re<br />
Figure 2. Gneissic rock coated with copper-containing crusts near the Arctic Station. The crusts<br />
occur at the central part ofthe vertical rock face (Cu). The horizontal and slightly sloping faces<br />
are covered by normal epilithic lichen vegetation dominated by, for "**rple, orpholorporo<br />
moriopsis, Pseudephebe minuscala and different Umbilicaria species.<br />
ability of their nutrients to the lichens makes<br />
the basalt breccias an excellent substratum for<br />
many more or less eutrophic lichens, for<br />
example, Caloplaca castellana, Endocarpon<br />
pusillum, Lecanora muralis, Physconia detersa,<br />
Rhizocarpon geminatum and Xanthoria<br />
elegans. The last-mentioned species is presumably<br />
favoured by ferric oxides originating<br />
from pyroxenes, for example, augite, one of<br />
the main components of the rock (Rondon<br />
1962, Hansen & Graff-Petersen 1986). Guano<br />
from ravens and different sea birds is supposed<br />
to be the primary source of nutrient for<br />
most lichens on the rocks composed of basalt<br />
breccia.<br />
III. Lichens occurring on coppercontaining<br />
crusts on gneissic rocks<br />
The gneissic rocks coated with crusts rich in<br />
copper and previously investigated by Alstrup<br />
& Hansen (1977) were revisited (Figure 2),<br />
and rocks of the same type were discovered in<br />
the vicinity of Qeqertarsuaq. One is situated<br />
on a point at the southeastern part of the town.<br />
It is exposed directly to the sea. One marine<br />
lichen, viz. Verrucaria ceuthocarpa, and five<br />
ornithocoprophilous lichens, viz. Acarospora<br />
molybdina, Amandinea coniops, Caloplaca<br />
alcarum, Candelariella arctica and Lecanora<br />
contractula, were found growing on this rock.
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999)<br />
However, these lichens are supposed to be<br />
very little influenced by copper, because the<br />
copper-containing crusts occur very scattered<br />
on the rock faces.<br />
Besides Lecanora polytropa, Pseudephebe<br />
pubescens and Umbilicaria lyngei, ten<br />
lichens, vrz. Acarospora smaragdula, Bellemerea<br />
alpina, Lecanora argopholis, L. chloroleprosa,<br />
L. intricata, Miriquidica atrofulva,<br />
Orphniospora moriopsis, Pseudephebe<br />
minuscula, Rhizocarpon praebadium, Sporastatia<br />
testudinea, Umbilicaria decussata, and<br />
U. torcefacta were found growing on and in<br />
immidiate vicinity of the copper-containing<br />
mineral crusts on the rock face (Cu) shown on<br />
Figure 2. Lecanora intricata has distinct<br />
green apothecia and thallus. The copper content<br />
in the ten additional species has not been<br />
measured, but it is assumed to be relatively<br />
low. It cannot be excluded that some lichens,<br />
for example L. intricata and L- polytropa have<br />
developed tolerance to copper, which is toxic<br />
to plants and fungi in high concentration<br />
(Purvis & Halls 1996). The copper content of<br />
the last-mentioned species was previously<br />
measured to be 4900 ppm.<br />
Part of the basal zone of the investigated<br />
rock is coated with iron hydroxides. This zone<br />
supports five species, Miriquidica atrofulva,<br />
M. nigroleprosa, Rhizocarpon geminatum, R.<br />
inarense and Tremolecia atrata, all of which<br />
are exposed to iron and copper in unknown<br />
concentrations. The terricolous vegetation<br />
below the rock is extremely open compared<br />
with the sulrounding heath vegetation. The<br />
following higher plants and lichens have colonrzed<br />
the soil: Empetrum hermaphroditum,<br />
Salix glauca, Silene acaulis, Viscaria alpina,<br />
Baeomyces rufus (with distinct green thallus!)<br />
Cetraria islandica, Cetrariella delisei, Clado-<br />
nia borealis, Flavocetraria nivalis, F. cucullata,<br />
Ochrolechia frigida, Pertusaria oculata,<br />
Stereocaulon alpinum, and Thamnolia vermicularr.t<br />
var. subuliformis. This community<br />
is likely influenced by metal ions transported<br />
from the rock via rain and melt water.<br />
Acknowledgements<br />
Epilitic lichens fro* Greenland I I<br />
Thanks are due to Dr Asger Ken Pedersen,<br />
Geological Museum, University of Copenhag€tr,<br />
for help with the geological information.<br />
I am also indepted to the board of the Arctic<br />
Station, University of Copenhagen, for permission<br />
to use the facilities of the station.<br />
References<br />
Alstrup, V. & Hansen, E. S. 1977: Three species<br />
of lichens tolerant of high concentrations<br />
of copper. Oikos 29: 290-293 -<br />
Clarke, D. B. & Pedersen, A. K. 1976: Tertiary<br />
volcanic province of West Greenland.<br />
In: Escher, A. & Stuart Watt, W. (eds)<br />
Geologt of Greenland- Copenhagen' pp.<br />
365-3 8s.<br />
Creveld, M. l98l : Epilithic lichen corrlmunities<br />
in the alpine zone of southern Norway.<br />
Biblioth. Lichenol. I7: l-288.<br />
Hansen, E. S. 1997: Studies of the lichen flora<br />
of coastal areas in Central West Greenland.<br />
Nova Hedw. 64: 505-523.<br />
Hansen, E. S. 1998: The lichen flora near<br />
Sisimiut, Kangaamiut and Maniitsoq in<br />
Central West Greenland. Herzogia 13:<br />
199-206.<br />
Hansen, E. S. & Graff-Petersen, P. 1986:<br />
Lichens growing on the Ella Island meteorite,<br />
Central East Greenlan d- Lichenologist<br />
l8: 71-78.<br />
Larsen L. M. & Pedersen, A. K. 1990: Volcanic<br />
marker horizons in the Maligaat<br />
Formation on Disko and Nuugssuaq, ffid<br />
implications for the development of the<br />
southern part of the West Greenland basin<br />
in the early Tertiary. Rapp - Gronlands<br />
geol. Unders. i,48: 65-73.<br />
Purvis, O. W. & Halls, C. 1996: A review of<br />
lichens in metal-enriched environments.<br />
Lichenologist 28: 571-601 .<br />
Purvis, O. W. & James, P. W. 1985: Lichens<br />
of the Coniston Copper Mines. Lichenologist<br />
I7: 221- 237 .
12 Eric Steen Hansen<br />
Rondon, Y. 1962: Remarques sur quelques<br />
lichens croissant sur du fer. Cah. Nat.<br />
Bull., N. P. I8: 17-18.<br />
Santesson, R. 1993: The lichens and lichenicolous<br />
fungi of Sweden and Norway.<br />
SBT-fbrlaget, Lund.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Wirth, V. 1972: Die Silikatflechten-Gemeinschaften<br />
in Ausseralpinen Zenfialeuropa.<br />
Dissertationes Botanicae, Lehre, pp. I -<br />
305.
Floristic news from Swedetrr Norway and Finland<br />
ANDERS NORDIN and JANOLOF HERMANSSON<br />
Nordin, A. & Hermansson, J. 1999: Floristic news from Sweden, Norway<br />
and Finland. Graphis Scripta I0: 13-20. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />
Bacidia fuscoviridis and Lecanora flavoleprosa are reported for the first time<br />
from Sweden, and Micarea viridiatra is reported for the first time from<br />
Norway. Short descriptions and notes on ecology and distribution are<br />
provided. Moreover, two host species for Sphinctrina anglica in Swedish<br />
and Finnish material have been identifi ed, Protoparmelia oleagina and P.<br />
hypotremella, neither reported from Fennoscandia before. P. oleagina is also<br />
reported from Norway. New Swedish localities are given for Arthonia incarnata,<br />
Dirina massiliensis f . sorediata, and Sphinctrina anglica and a Norwegian<br />
locality for Micaree alabastrites. Sphinctrina anglica has been regarded<br />
as extinct in Sweden and no recent localities for Arthonia incarnata have<br />
been known. Dirina massiliensis f. sorediata is new to the Swedish mainland.<br />
Micarea alabastrites was known from Hordaland before, but no information<br />
about its localities has been published.<br />
Anders Nordin, Department of Systematic Botany, Evolutionary Biologlt<br />
Centre, Uppsala University, Norbyvrigen I8D, SE-752 36 Uppsala, Sweden.<br />
Janolof Hermansson, Ludvika Municipality, Unit for Physical Planning,<br />
,SE-771 82 Ludvika, Sweden.<br />
This paper introduces some species new to<br />
Sweden, Norway and Finland. Moreover, new<br />
localities for some rare species are given. The<br />
finds are the result of excursions made separately<br />
by the two authors, some dating as far<br />
back as 1995. Also herbarium material from<br />
UPS has been of great importance.<br />
Arthonia incarnatt Th. Fr. ex Almq.<br />
Prior to the finds reported here Arthonia<br />
incarnata was known in Sweden only from a<br />
few l gth century collections from localities in<br />
the provinces of Jiimtland, Medelpad and<br />
Angermanland. In the Swedish Red List of<br />
1990 (Databanken fiir hotade arter och Naturvf,rdsverket<br />
l99l) the species was tentatively<br />
classified as Rare. After futile searching for<br />
the species at the old localities, the expert<br />
committee decided it should be regarded as<br />
Extinct. However, not long before the publication<br />
of the revised Red List (Aronsson et al.<br />
1995) the species was rediscovered (see<br />
below). Outside Sweden both old and recent<br />
finds are known from Finland.<br />
The species is similar to Arthonia vinosa,<br />
but the hymenium is K- (K+ intensively<br />
purplish red in A. vinosa), and the spores are<br />
2-septate and smooth ( I -septate and slightly<br />
warted in A. vinosa). Also l. helvola has 2septate<br />
spores, but the apothecia are red, not<br />
reddish brown to chocolate brown as in A.<br />
incarnata, and the hymenium has the same Kreaction<br />
as A. vinosa. All collections of A.<br />
incarnata from last century were taken on<br />
lignum or bark of Picea abies in humid areas.
14 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />
After reports from Finland about finds of<br />
Arthonia incarnata at the base of old Salix<br />
caprea trunks (Kuusinen 1994) the second<br />
author started investigating the same habitat<br />
in active search for the species in the area of<br />
the old records in south-eastern Jlmtland.<br />
This resulted in two new localities in two<br />
days, one at lake Virkalltjarn north of Hammarstrand<br />
and the other at lake Billtjarn north<br />
of Bispgirden. As in Finland the species was<br />
found at the base of old specimens of Salix<br />
caprea, growing together with other crustose<br />
lichens, such as Arthonia vinosa, Chaenotheca<br />
laevigata, Schismatomma pericleuffi,<br />
Bacidia subincompta, and Biatora carneoalbida.<br />
Both localities were located in rather<br />
open spruce forests in areas with high ground<br />
water level. The locality at Virkalltjarn was<br />
later protected as nature reserve.<br />
Specimens examined: Sweden. Jrimtland:<br />
Hisjri par., Virkallhdjden, SW-slope between<br />
Virkalltjtirn and the route, alt. 325 m,<br />
63o04'N, 16o07'E, 1994, Hermansson (UPS);<br />
Fors por., Billdarn, outside E border of the<br />
nature reserve , alt. 37 5 m, 63"06'N, 16o36'8,<br />
1994, Hermansson (herb. Hermansson).<br />
Bacidia fuscoviridis (Anzi) Lettau<br />
Bacidia fuscoviridis is an inconspicuous<br />
species known from central Europe and<br />
submediterranean areas (Wirth 1995). In<br />
recent years it has been found to be a widely<br />
occuring, but local, species in the British Isles<br />
(Coppins, personal communication).<br />
The species is similar to Lecania cuprea<br />
in habitus and habitat preferences. The thallus,<br />
however, is not scurfy and granular but<br />
more rimose-areolated, and irregularly formed<br />
soralia are often present. The apothecia are<br />
equally variable in the pigmentation (from<br />
very pale to brownish), but they are distinctly<br />
larger when well developed (up to I mm<br />
versus 0.4 mm). The proper exciple is more<br />
prominent, and the excipular hyphae have<br />
longer, almost rectangular lumina (up to 12 x<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 ( t999)<br />
4 pm; ellipsoid and shorter in L. cuprea). The<br />
spores are usually 3-septate in both species<br />
but in Bacidia fuscoviridis they are shorter,<br />
thicker and more distinctly fusiform (12-19 x<br />
4-5 pm versus 12-28 x 2-3 pm). Both species<br />
are included in the keys of Coppins (1992a)<br />
and Wirth (1995). The thallus colour stated by<br />
Coppins ("whitish") is probably due to the<br />
high age of the Irish material studied. In the<br />
field and in recently collected material it is<br />
greenish. The conidium measures given by<br />
Wirth (16-22 x 6 pm) do not agree with our<br />
own observations with regard to the width (c.<br />
I pm).<br />
Since apothecia and pycnidia are rarely<br />
found the species is easily overlooked. It<br />
grows on basic eutrophic rocks in rather<br />
shaded situations, sometimes on rock surfaces<br />
temporarily moistened by running water,<br />
sometimes also on antropogenic substrates as<br />
stone walls (Wirth 1995).<br />
The first Scandinavian find of Bacidia<br />
fuscoviridis was made during a field meeting<br />
with SLF (Svensk Lichenologisk Forening) at<br />
Mount Omberg, close to Lake Vbttern in<br />
western Ostergdtland (Figure I ). The species<br />
was found in the beech forest just N of the<br />
ruins of the old monastery at Alvastra, where<br />
it grew in abundance on low, shaded, slightly<br />
calciferous rocks. Specimens with apothecia<br />
were seen in several places and pycnidia were<br />
found in the collected material. The only<br />
accompanying species noticed was a small<br />
spot of Opegrapha vermicellifera, growing<br />
just above the ground close to beech roots<br />
with more extensive patches of the same<br />
species. Other interesting species on nearby<br />
overhanging rocks were Dirina massiliensis f.<br />
sorediata (see below) and Lecanora demissa.<br />
There is also an old locality for Lecania<br />
cuprea at Omberg (Bilimbia chlorotica in<br />
Fries 1874). The species was collected by<br />
Theorin at Mullskrlerna just south of Viistra<br />
viiggar on the west side of the mountain,<br />
about 6 km north of Alvastra. The material in<br />
UPS is scanty but in good condition and there<br />
is no doubt about its identity.
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA l0 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland l5<br />
Specimen examined: Sweden. )stergotland:<br />
V. Tollstad par., Mt Omberg, beech forest N.<br />
of Alvastra, alt. I 5 0 m, 5 8o I 7'N, I 4o3 9'8,<br />
1998, Nordin 5058 (UPS).<br />
Dirina massiliensis Durieu & Mont. f.<br />
sorediarta (Mtill. Arg.) Tehler<br />
Dirina massiliensis is a widespread species<br />
known from western Europe and the Mediterranean<br />
region. In Scandinavia it is mainly<br />
represented by the sorediate form, which is<br />
more wide-spread and, unlike the main form,<br />
not restricted to coastal areas. In Sweden no<br />
localities outside Oland and Gotland have<br />
been reported before. The species prefers<br />
calcareous substrates but has also been found<br />
on silicious coastal rocks (Tehler 1983).<br />
In contrast to other Scandinavian lichen<br />
species associated with a Trentepohlia photobiont<br />
and growing in similar habitats, such as<br />
Enterographa, Lecanactis, Opegrapha and<br />
Schismatomma species, Dirina massiliensis<br />
has a byssoid prothallus (not always developed)<br />
and contains erythrin. The thallus is<br />
white or greyish to slightly brownish, lacking<br />
the pinkish tinge usually found in species like<br />
Lecanactis dilleniana and Opegrapha<br />
abscondita and the dark colours of Enterographa<br />
zonata and Opegrapha gyrocarpa.<br />
As mentioned above the sPecies was<br />
found in the same area as Bacidia fuscoviridis<br />
on the same occasion. It grew on overhanging<br />
east or south-east facing rocks, shaded by the<br />
dense beech forest. According to Tehler<br />
(1983) known continental inland localities are<br />
restricted to calcareous rocks close to lakes or<br />
rivers. This is not the case at Mount Omberg.<br />
The substratum is only slightly calciferous:<br />
species characteristic of silicious rocks, such<br />
as Enterographa zonata and Opegrapha<br />
g/rocarpa were found in close vicinity,<br />
together with more calciphilous species, such<br />
as Caloplaca sa'ricola and Lecidea lurida.<br />
Compared to the thick, chalky and slightly<br />
rimose specimens of Oland and Gotland, the<br />
specimens found here were much thinner,<br />
Figure 1. Known Nordic localities for<br />
Bacidia fuscoviridis (a), Micarea viridiatra<br />
(O) and Protoparmelia hypotremella (l),<br />
and a Swedish locality for Lecanora flavoleprosa<br />
(D.<br />
whitish grey to brownish grey and areolated,<br />
and the byssoid prothallus was much more<br />
conspicuous.<br />
Specimen examined: Sweden. Ostergotland:<br />
V. Tollstad par., Mt Omberg, beech forest N.<br />
of Alvastra, alt. 150 m, 58o17'N, 14o39'E,<br />
1998, Nordin 5056 (UPS).<br />
Lecanora flavoleprosa Tonsberg<br />
Lecanora flavoleprosa is one of the sorediate<br />
species described by Tsnsberg in his thesis of<br />
1992. By then only two localities were<br />
known, one in Norway and one in Austria.<br />
The species is similar to Lecanora expallens<br />
but has somewhat coarser soredia and a<br />
distinct secondary chemistry. Like I. expallens<br />
it has usnic acid and zeorin, but instead
16 Anders Nordin and Janolof Herman .son<br />
of thiophanic acid and the unknowns of I.<br />
expallens it has an unknown xanthone<br />
("flavoleprosa unknown"). The characteristic<br />
patterns of TlC-plates of both species are<br />
illustrated in Tsnsberg ( 1992). In Norway the<br />
species was collected on Alnus incana at an<br />
altitude of 160 m and in Austria on Picea<br />
abies and Ulmu^r sp. at a much higher altitude<br />
(1400 m).<br />
In 1997 Lecanora flavoleprosa was found<br />
in Sweden. The new Swedish locality is situated<br />
in the highly interesting lower part of<br />
River Dal6lven area, from where many rare<br />
lichens are knowtr, e. g. Lobaria amplissima,<br />
Dimerella lutea, Thelotrema suecicum, and<br />
many others. The species was collected on a<br />
small island, surrounded by rapids, in the<br />
nature reserve of Gysitrg€, Giistrikland (Figure<br />
I ). It grew on an old Tilia in a rather shaded<br />
and humid situation in an English park. No<br />
other lichen but the trivial Buellia<br />
(Amandinea) punctata was found together<br />
with it.<br />
Specimen examined: Sweden. Gtistrikland:<br />
Osterf?irnebo p&r., Grancin, Gysinge nature<br />
reserve, 5.5 km SE of Osterfiirnebo Church,<br />
alt. 55 m, 60'17'N, 16o53'8, 1997, Hermansson<br />
668 4, det. A. Nordin (UPS).<br />
Micarea alabastrites (Nyl.) Coppins<br />
Micarea alabastrites apparently puzzled Coppins<br />
for some time (see Coppins 1983), but<br />
having seen well developed material he had<br />
no doubt about its status as a well delimited<br />
species. The distribution is restricted to areas<br />
with oceanic climate. In Europe it is known<br />
from the British Isles, Belgium, Macaronesia,<br />
and Norway.<br />
The species is both morphologically and<br />
chemically very similar to Micarea peliocarpa.It<br />
might also be confused with M. cinerea.<br />
The three of them have gyrophoric acid<br />
both in thallus and apothecia. Compared to M.<br />
peliocarpa, M. alabastrites has somewhat<br />
larger and more constantly whitish apothecia,<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
and the spores are a bit longer (up to 29<br />
versus up to 24 pm). Compared with M. cinerea<br />
it has lower hymenium (up to 55 versus<br />
55-70 pm), the spores are shorter (16-29<br />
versus 19-38 pm) and have fewer septa<br />
(usually 3 versus usually 7), and the macroconidia<br />
are distinctly shorter (21-55 versus 50-<br />
I l0 pm). M. alabastrites usually grows on<br />
tree trunks, often over bryophytes.<br />
In connection with a vascular plant excursion<br />
in western Norway, organised by the<br />
Department of Systematic Botany at Uppsala<br />
University in 1995, the species was collected<br />
on the small island of Storssy. It was found<br />
growing on trunks of Pinus sylveslrls in the<br />
central part of the island. Storsoy is surrounded<br />
by the larger islands of Stord, Tysnessy,<br />
Huglo, and Skorpo. It is famous for its rich<br />
vascular plant flora, favoured by the calcareous<br />
bedrock and the mild and humid climate,<br />
resulting from its protected position.<br />
Specimens examined: Norway. Hordaland:<br />
Stord, Storsoy, central part of the island, alt.<br />
25 m, 59o52'N, 05o34'E, 1995, Nordin 4258<br />
(uPS).<br />
Micarea viridiatra Coppins<br />
lv{icarea viridiatra was described in 1985,<br />
based on material collected at the inner part of<br />
late snow-beds and on a summit heath in the<br />
Cairngorm Mts, Scotland (Coppins 1985).<br />
Later it was also found at a similar locality in<br />
the Ben Nevis Range (Coppins 1992b). In the<br />
checklist of The Faeroes (Alstrup et al. 1994)<br />
it was reported from a lowland locality.<br />
Micarea viridiatra is similar to M. turfosa<br />
with respect to habitus as well as habitat.<br />
Coppins (1985) summarises the differences in<br />
a table. The thallus differs by being at least in<br />
part granular-areolate (an uneven crust lacking<br />
areoles or granules in M. turfosa), the<br />
apothecia have a green tinge when wet (black<br />
in M. turfosa), the hymenium is vivid aeruginose<br />
(sordid green in M. turfosa), the hypothecium<br />
is dilute aeruginose (mottled reddish
GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland 17<br />
brown in M. turfosa), the proper exciple is<br />
inapparent (reflexed but distinct, reddish<br />
brown in M. turfosa), the pycnidia are half<br />
immersed to superficial with dark aeruginosegreen<br />
wall (immersed with sordid green wall<br />
in M. turfosa), and the microconidia are<br />
longer (4.8-6.5 versus 3.5-4.7 Frm).<br />
During the excursion to western Norway<br />
mentioned above Micarea viridiatra was<br />
collected at two lowland localities (alt. 40 and<br />
20 m respectively) in Hordaland and Rogaland<br />
(Figure 1). The specimens were found in<br />
wet parts of rich fens overgrowing Sphagnum<br />
and other mosses and plant debris, partly covered<br />
also by a film of cyanobacteria, at both<br />
localities in abundance. At the first locality<br />
also M. peliocarpa grew in close vicinity, but<br />
no other lichen species were found. These<br />
kinds of localities are rarely visited by lichenologists.<br />
Investigation of similar habitats will<br />
probably add more localities, at least in<br />
oceanic parts of Norway.<br />
Specimens examined: Norway. Rogaland:<br />
Karmoy, Pevadalen, at Bgrevika, 4 km NNE<br />
of Skudeneshavn, alt. 20 m,59o1 I'N, 05o18'E,<br />
1995, Nordin 4269 (UPS). Hordaland:<br />
Kvinnherad, Tuftemarka fen SW of Skarvatun,<br />
c. 20 km S of Mundheim, alt. 40 m,<br />
60o00'N, 05o50'E, 1995, Nordin 4255<br />
(Moberg, Lich. sel. exs. Ups. 179, BM,<br />
CANL, CBG, GZU, H, HMAS, LD, M, MIN,<br />
O, TNS, UPS, US).<br />
Protoparmelia hypotremella van Herk,<br />
Spier & Wirth<br />
Protoparmelia hypotremella is a recently<br />
described species not yet found with apothecia<br />
or pycnidia, known from Austria, southwestern<br />
Germany and the Netherlands<br />
(Aptroot et al. 1997). It was placed in Protoparmelia<br />
due to affinities with P. oleagina.<br />
Like the latter species it is sometimes associated<br />
with Sphinctrina anglica. In the Netherlands<br />
it is rapidly spreading on roadside trees<br />
in areas with a relatively low sulphur dioxide<br />
level.<br />
The species is charact erized by the<br />
granulose to squamulose, greyish to pale<br />
olivaceous to buff thallus, sometimes covering<br />
several square decimeters. The granules<br />
are distinctly paler along the margins and<br />
sometimes get an isidia-like appearance. No<br />
thallus is discernible between the granules and<br />
squamules. It has been confused with Hypocenomyce<br />
caradocensis, but when the isidialike<br />
granules are abundant it also resembles<br />
the thallus of Bacidia rubella. The related<br />
Protoparmelia oleagina has a more continuous,<br />
usually distinctly darker thallus with true<br />
isidia. Although the two species have lobaric<br />
acid only P. hypotremella is UV+. P. hypotremella<br />
is mainly a corticolous species found<br />
on both coniferous and broad-leaved trees,<br />
once also on lignum.<br />
Aptroot et al. (1997) raise a question in<br />
their paper. Is the unidentified crustose host of<br />
the older records of Sphinctrina anglica identical<br />
with one or the other of the two Protoparmelia<br />
species? Perhaps the Sphinctrina<br />
species is a highly specialized fungus restricted<br />
to host species of the genus Protoparmelia.<br />
Triggered by this question we investigated the<br />
material of Sphinctrina anglica in UPS,<br />
together with the recent material reported<br />
below. The result was unambiguous: all identifiable<br />
host specimens proved to be Protoparmelia<br />
species. In one case only the host<br />
was P. hypotremella, namely the host specimen<br />
of one of the recent localities of Sphinctrina<br />
anglica in the province of Dalarna.<br />
Compared to isotype material of P. hypotremella<br />
in UPS, the thallus of this specimen was<br />
poorly developed but agreed very well in the<br />
characteristic granulose-squamulose thallus<br />
organisation, the pale margins of the squamules<br />
and the UV-reaction. This is so far the<br />
only record of the species in Sweden. Contrary<br />
to the mainly corticolous European finds<br />
it grew on an old building (Figure 1).
18 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />
s<br />
-tq'<br />
Figure 2. Known Nordic localities for Protoparmelia<br />
oleagina.<br />
Specimen excimined: Sweden. Dalarna;<br />
R6ttvik p&r., Rittvik church, alt. 165 m,<br />
60"53'N, 15o05'E, 1997 , Hermansson 8162<br />
(UPS, in collection of Sphinctrina anglica).<br />
Protoparmelia oleagina (Harmand)<br />
Coppins<br />
Protoparmelia oleagina is known from western<br />
Europe. Compared with the former species<br />
it has a more continuous thallus, which is<br />
usually distinctly darker (greyish to olivaceous<br />
brown to dark brown). It has true isidia<br />
and apothecia are found now and then, in<br />
England exclusively in corticolous specimens.<br />
Moreover it is UV-. It is also similar to P.<br />
ochrococca, also a lignicolous (and corticolous)<br />
species, but this species has larger,<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
rounded to almost globose thalline granules<br />
without isidia and lacks secondary metabolites.<br />
The fact that P. oleagina sometimes<br />
hosts Sphinctrina anglica has been known for<br />
some time (Coppins 1992c).<br />
The investigation referred to above<br />
showed that Protoparmelia oleagina is the<br />
host of Sphinctrina anglica in the main part of<br />
the collections in UPS. In most collections the<br />
thallus is rather well developed. In three of<br />
them apothecia were found, in two poorly<br />
developed, in one (Magnusson 22059b) very<br />
well developed. The material includes both<br />
Finnish and Swedish specimens. All collections<br />
were taken from lignum of old trees,<br />
rails of fences, or buildings.<br />
Apart from the specimens associated with<br />
Sphinctrina anglica, also some other collections<br />
containing Protoparmelia oleagina were<br />
found in UPS. Only one was collected for the<br />
sake of the Protoparmelia species: a Norwegian<br />
specimen with well developed apothecia,<br />
collected by Rolf Santesson in Norway in the<br />
seventies. It grew together with Cyphelium<br />
pinicola on dead twigs of Pinus sylvestris.<br />
The others were found in collections of<br />
Cyphelium pinicola and C. tigtllare. Figure 2.<br />
Selected specimens examined: Finland.<br />
Tavastia Australis: Koski ad saepes, 1868,<br />
Nonlin (UPS, in collection of Sphinctrina<br />
anglica). Tavastia borealrs: Jyvlskyl6 AiiOla,<br />
1814, Wainio (UPS, in collection of Sphinctrina<br />
anglica). Norway. Ssr-Trsndelag:<br />
Brekken, W of the northernmost part och<br />
Lake Feragen, c. 3 km S of the estate Feragen,<br />
alt. 700 m, 1976, Santesson 27045 (UPS).<br />
Sweden. Smdland: Ryssby p?t., Ryssbylund,<br />
1868, Theorin 4 (UPS, in collection of<br />
Sphinctrina anglica); )stergdtland: Griins6,<br />
1878, Hulting (UPS, in collection of Sphinctrina<br />
anglica). Nrirke: Gotlunda p&r., Kisiiter,<br />
1865, Blomberg (UPS, in collection of<br />
Sphinctrina anglica); Ringkarleby por., 1862,<br />
Hellbom (UPS, in collection of Sphinctrina<br />
anglica); St. Melkisa ptr., St. Melkisa, 1863,<br />
Hellbom (UPS, in collection of Sphinctrina
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999) Floristic news from Sweden, Norway and Finland 19<br />
anglica); Orebro, Ulriksb atg, 1873, Hellbom<br />
(UPS, in collection of Sphinctrina anglica).<br />
Sodermanland: Dunker par., Dunker parson-<br />
&ge, 59o09'N , 1649'8, 1888, Blomberg (UPS,<br />
in collection of Sphinctrina anglica);<br />
V?istermo p&r., Veistermo parsonage, 1872,<br />
Blomberg (UPS, in collection of Sphinctrina<br />
anglica). Uppland: Vadd6 P&r., 1.5 km N of<br />
Grisslehamn, 1970, Tibell 4105 (UPS, in collection<br />
of Cyphelium tigillare); Dalarna:<br />
Riittvik por., Nedre Glrdsj6, Holgrinden, 7.2<br />
km ENE of Rlttvik Church, alt. 200 m,<br />
60o55'N, l5ol2'E, 1998, Hermansson 8492,<br />
conf. L. Tibell 1998 (UPS, in collection of<br />
Sphinctrina anglica). Jiimtland: Brunflo Por.,<br />
Odensala, 1950, Magnusson 22059b (UPS, in<br />
collection of Sphinctrina anglica). Torne<br />
Lappmark: Jukkasjiirvi Par. , 2 km S of<br />
Abisko, at lake Vuolep Njakajaure, alt. 410 m,<br />
68"21'N, 18"48'E, 1986, Tibell 16359a (UPS,<br />
in collection of Cyphelium tigillare); Jukkasjarvi<br />
p&r., 2 l
20 Anders Nordin and Janolof Hermansson<br />
Specimens examined: Sweden . Dalarnai<br />
Grangiirde por., Gtinsen, 28 km WNW of<br />
Grangirde Church, alt. 275 m, 60'16'N,<br />
14o43'F, 1998, Hermansson (herb. Hermansson);<br />
Riittvik p&r., Rdttvik church, alt. 165 m,<br />
60o53'N, 15"05'E, 1997 , Hermansson 8162,<br />
det. L. Tibell 1997 (UPS); Riittvik p&r., Ovre<br />
G6rdsjo, at the crossroad to Stenbacken, 9.5<br />
km NE of Riittvik Church, alt. 250 m,<br />
60o56'N, l5ol 4'E, 1998, Hermansson 8476<br />
(herb. Hermansson); Rlttvik par., Nedre<br />
G6rdsjo, Holgrinden, 7.2 km ENE of Riittvik<br />
Church, alt. 200 m, 60o55'N, 15o12'8, 1998,<br />
Hermansson 8492, conf. L. Tibell 1998<br />
(uPS).<br />
Acknowledgements<br />
We are indebted to Leif Tibell for the identification<br />
of Sphinctrina anglica, to Rolf Santesson<br />
for calling our attention to his Norwegian<br />
collection of Protoparmelia oleagina, and to<br />
Brian Coppins, Starri Heidmarsson and Griran<br />
Thor for comments on the manuscript.<br />
References<br />
Alstrup, V., Christensen, S. N., Hansen, E. S.<br />
& Svane, S. 1994: The lichens of the Faeroes.<br />
Fr6dskaparrit 40: 6l-121.<br />
Aptroot, A., Diedrich, P., Van Herk, C. M.,<br />
Spier, L. & Wirth, V. 1997: Protoparmelia<br />
hypotremella, a new sterile corticolous<br />
species from Europe, and its lichenicolous<br />
fungi. Lichenologist 29: 415-424.<br />
Aronsson, M., Hallingbiick, T. & Mattssotr, J.-<br />
E. (red.) 1995 : Rddlistade vdxter i Sverige<br />
1995 [Swedish Red Data Book of Plants<br />
I 9951. ArtDatabanken, Uppsala.<br />
Coppins, B. 1983: A taxonomic study of the<br />
lichen genus Micarea in Europe. Bull. Br.<br />
Mus. nat. Hist., BoL I I: 17-214.<br />
Coppins, B. J. 1985: A new Micarea from the<br />
Scottish Highlands. Lichenologist I7: 99-<br />
101 .<br />
Coppins, B. J. 1992a: Bacidia de Not. (1846).<br />
In: Pvrvis, O. W., Coppins, B. J., Hawks-<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
worth, D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />
M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />
and lreland. Natural History Museum<br />
Publications, London, pp. 101- l14.<br />
Coppins, B. J. 1992b: Micarea Fr. ( 1825). In:<br />
Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />
D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />
M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />
and lreland. Natural History Museum<br />
Publications, London, pp. 37 l-384.<br />
Coppins, B. J. 1992c: Protoparmelia M.<br />
Choicy (1929). In: Purvis, O. W., Coppins,<br />
B. J., Hawksworth, D. L., James, P.<br />
W., & Moore, D. M. (eds), The lichen<br />
flora of Great Britain and lreland. Natural<br />
History Museum Publications, London,<br />
pp. 501 -505.<br />
Databanken fdr hotade arter och Naturvirdsverket<br />
l99l: Hotade vtixter i Sverige<br />
I 990. Lund.<br />
Fries, T. M. 1874: Lichenographia Scandinavica<br />
//. Upsaliae.<br />
Kuusinen, M. 1994: Epiphytic lichen diversity<br />
on Salix caprea in old-growth southern<br />
and middle boreal forests of Finland . Ann.<br />
Bot. Fenn. 3 I: 77 -92.<br />
L0fgren, O. & Tibell, L. 1979: Sphinctrina in<br />
Europe . Lichenologist I I: 109-137 .<br />
Purvis, O. W. 1992: Sphinctrina Fr. ( I 828).<br />
In: Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />
D. L., James, P. W., & Moore, D.<br />
M. (eds), The lichen flora of Great Britain<br />
and lreland. Natural History Museum<br />
Publications, London, pp. 569-570.<br />
Tehler, A. 1983: The genera Dirina and Roccellina<br />
(Roccellaceae). Opera Botanica<br />
70: l-86.<br />
Thor, G. 1998: Red-listed lichens in Sweden:<br />
habitats, threats, protection, and indicator<br />
value in boreal coniferous forests. Biodiversity<br />
and Conservation 7: 59-72.<br />
Tsnsberg, T. 1992: The sorediate and isidiate,<br />
corticolous, crustose lichens in Norway.<br />
Sommerfeltia I 4: l-33 I .<br />
Wirth, V. 1995: Die Flechten Baden-<br />
Wilrttembergs, Teil /. Ulmer, Stuttgart.
The NlF-excursion to the Faeroe Islands 1995<br />
VAGN ALSTRUP and STEEN N. CHRISTENSEN<br />
Alstrup, V. & Christensen, S. N. 1999: The NlF-excursion to the Faeroe<br />
Islands 1995. Graphis Scripta I0:21-28. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />
During The NlF-excursion to the Faeroe Islands 1995 , 328 species,<br />
subspecies and varieties of lichens and 18 species of lichenicolous fungi<br />
were found. Seventy-eight lichens, four lichenicolous fungi, and one fungus<br />
are reported as new to the Faeroes.<br />
Vagn Alstrup, Department of Plant Ecologt, University of Copenhagen, O.<br />
Farimagsgade 2D, DK-l353 Copenhagen K, Denmark.<br />
Steen N. Christensen, Botanical Museum, University of Copenhagen,<br />
Gothersgade 130, DK-l123 Copenhagen K, Denmark.<br />
The I I th meeting of the Nordic Lichen<br />
Society was held in the Faeroe Islands from<br />
August 5th to lzth 1995. Twenty-five<br />
participants attended the meeting, which was<br />
favoured by unusually sunny weather.<br />
However, due to rain, fog and strong winds,<br />
the planned excursions in the mountains<br />
above 500 m had to be cancelled.<br />
After a flight from Copenhagen, which<br />
gave some Norwegian participants the opportunity<br />
to see their home area from about 9 km<br />
altitude, w€ arrived Yhgar airport through<br />
some heavy showers. The bus drive to T6rshavn<br />
gave the first impression of these grassgreen<br />
islands of dark-brown layers of basaltic<br />
rocks under steady attack by the blue sea, the<br />
colourful villages in every small bay, the<br />
sheep and sea-birds. Roads have now been<br />
constructed all over the islands, often with<br />
tunnels through the mountains, and it is<br />
almost possible to visit every place in one day<br />
from T6rshavn. Eight islands were visited,<br />
including some which had never been visited<br />
by lichenologists before. The excursion to<br />
Sktivoy on an old sail-ship, now also with an<br />
engine, was a great experience. Unforgettable<br />
was also the evening excursion to the birdcliffs<br />
north of Vestmanna. After a foggy drive<br />
over the mountains we arrived to Vestmanna<br />
in sunshine and had an exciting tour between<br />
almost vertical skerries at least 200 m high<br />
and through grottos while the sun was low in<br />
northwest, and we heard good stories about<br />
the dangerous collecting of eggs and birds in<br />
former times.<br />
Earlier records of lichens<br />
Alstrup et al. (1994) summarrzed the knowledge<br />
about the lichens and lichenicolous fungi<br />
of the area. Since then a few reports of new<br />
species have been given. Andersen (1994)<br />
reported Amandinea lecideina, Peltigera<br />
degenii, Rhizocarpon jemtlandicum, Verrucaria<br />
fusconigrescens and Xanthoria ectanoides<br />
as new to the country. Galloway (1994)<br />
reported Pseudocyphellaria lacerata to have<br />
been collected there in 1897, Moberg &<br />
Carlin (1996) added Placopsis lambii and<br />
Diederich (1996) the lichenicolous fungus<br />
Syzygospora bachmannii. Sofie Isbrand<br />
(unpublished) collected Carbonea vorticosa<br />
on Su6uroy, Hvannhagi, on basalt rock in
22 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />
1993 . Trimmatostroma can also be added to<br />
the flora. It was collected by G. Degelius on<br />
Suduroy, Skarvatangi, on Candelariella<br />
vitellina in 1956, but was not included in<br />
Alstrup et al. (1994).<br />
The known flora, with the inclusion of the<br />
taxa marked by an asterisk below, now<br />
comprises 541 species and 17 subspecies or<br />
varieties of lichens, and 56 species of lichenicolous<br />
fungi.<br />
The localities<br />
A. T6rshavn, surroundings of Folkah6skfli<br />
(the whole period).<br />
6 August<br />
l. Streymoy, Hvalvikar Kommuna,<br />
Hvalvikar Bygd, plantation at the church<br />
and native Salix phylicifolia scrub along<br />
the river, 62"1l'20"N, 07o02'W, alt. 0-5<br />
m.<br />
2. Eysturoy, Eidis Kommuna, the ravine at<br />
Trogar6 River, 62o15'10"N, 07"03'W, alt.<br />
30-50 m.<br />
3. Eysturoy, Gj6ar Kommuna, Gjhar Bygd<br />
(Gj6gv), cliffs at the harbour ravine and<br />
flat coastal rocks, 62o19'30"N,<br />
06"56'15"W, alt. 0-50 m.<br />
4. Eysturoy, Funningurs Kommuna, Lidin,<br />
river-beds NW of the road, E of Fossabrugvin,<br />
62o17'35"N, 06o59'W, alt. 260-<br />
300 m.<br />
5. Streymoy, Saksunar Kommuna, Saksunardalur,<br />
Langoyra to Millum Brunarnar,<br />
Calluna-heath, 62o12'30"N, 07o05'W, alt.<br />
60-140 m.<br />
7 August<br />
6. Skrivoy, Skrivoyarbygd (61"46'N,<br />
06o50'W) N to Skarvatangi (61"46'30"N,<br />
06"50'W) and W to Hovdin (61"47'N,<br />
06o52'W), alt. 0-250 m.<br />
8 August<br />
7. Eysturoy, Leirvikar Kommuna, around the<br />
harbour at Leirvik, 62"12'45"N, 06o42'W,<br />
alt. 0-10 m.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
8. Kunoy, Kunoyar Bygd, boulders in hayfield,<br />
grave-yard and ravine at Myll6<br />
river, 62"17'30"N, 06o40'W, alt. 30-50 m.<br />
9. Kunoy, Byrgid, along Hjardardals6, boulders<br />
and cliffs at the river, heathland,<br />
62"16'30-40"N, 06o39'00-30"W, alt. 50-<br />
200 m.<br />
10. Vi6oy, Vidareidi, Eidsvik, coastal rocks<br />
and harbour constructions, 6222'N,<br />
06"32'W, alt.0-30 m.<br />
9 August<br />
I l. N6lsoy, N6lsoy Bygd (62o00'N, 06o38'W)<br />
to central-eastern part of the island<br />
(61 "58'N, 06o37'W), grave-yard, harbour,<br />
coastal rocks, hayfields with rocks, boulder-scree<br />
and vertical cliffs, alt. 0-37 | m.<br />
Some of the participants visited the<br />
locality again on August I I th.<br />
10 August<br />
12. Streymoy, Kollfiardar Kommuna,<br />
Oyrareingiahagi, N-facing rocks and<br />
alpine heath, from 6204'50"N, 06o56'W<br />
to 62"05'16"N, 06o56'30"W, alt. 365-475<br />
m.<br />
13. Streymoy, Kvivikar Kommuna, Ingitihus,<br />
old road at Leynavatn, NW-facing rocks,<br />
60"07'15"N, 07"01'w, alt. 40 m.<br />
14. Streymoy, Kvivikar Kommuna,<br />
Drangarnir (E-facing) and Drangalid (Sfacing)<br />
W of Leynavoh, 62"07'30"N,<br />
07"02'w, alt. 33-200 m.<br />
I I August<br />
I 5. Streymoy, T6rshavn, old grave-y ard,<br />
62000'N, 06046'W.<br />
16. Streymoy, T6rshavn, Vidarlund, about<br />
100 year old plantation, 62"01'N,<br />
06"46'W.<br />
17. Streymoy, T6rshavn, coastal rocks N of<br />
the heliport, 62"01'40"N, 06"45'W.<br />
I2 August<br />
18. V6gar, Mi6v6gur, Gr6thtistangi, at the<br />
shore of Sorv6gsvatn, 62"02'30"N,<br />
07"13'W, alt. 60 m.
GRAPHTS SCRTPTA l0 (t999)<br />
Contributors to the list<br />
AG: Andreas Gntichtel<br />
AN: Anders Nordin<br />
BN: Bjorn Nord6n<br />
BOL: Bjcirn Owe-Larsson<br />
DZ: Doris Zimmer<br />
HK: H6r6ur Kristinsson<br />
JM: Jolanta Miadlikowska<br />
PS: Peter Scholz<br />
SH: Starri Heidmarsson<br />
S&K: Soili Stenroos & Laura Kivisto<br />
SNC: Steen N. Christensen<br />
TR: Torfinn Reve<br />
VA: Vagn Alstrup<br />
Collectors are in general only mentioned for<br />
new or rare species, or when analyses have<br />
been carried out. The collections are in most<br />
cases at the collectors private or institutional<br />
herbaria, but some collectors have also given<br />
rarer species to the herbarium in Copenhagen<br />
(c).<br />
List of species<br />
Abrothallus parmeliarum: 11 (VA). -On<br />
Parmelia saxatilis.<br />
Acarospora fuscata: 6 (HK)<br />
A. smaragdula: 2,3,4,6,9, 10, 11, 12, 14,<br />
17, 18<br />
*Agonimia tristicula: 3 (AN), 14 (AG). -At<br />
locality 3 on vertical, mossy rock.<br />
Alectoria nigricansi 12 (DZ)<br />
Amandinea coniops: 3 (BOL)<br />
*Amygdalaria consentiens: 4 (AN). -On<br />
shaded rock.<br />
A. pelobotryon: 2, 3 , 4, 6,9, 1 I , 12, 14, I 8<br />
Anaptychia ciliaris var. melanosticta: 6 (AG)<br />
A. runcinata: 3, 6,9, 10, I l, 17 , 18<br />
Arthonia fuscopurpureai l l (VA). -On<br />
Peltigera.<br />
A. phaeobaea;7 (AN), Ll (DZ)<br />
A. radiata: 16<br />
Arthopyrenia punctifurrus: 15 (VA)<br />
Arthroraphis citrinella: 2, 4, 5, 6, 9, 11, 12,<br />
14, l8<br />
Aspicilia caesiocinerea: 4,5,6,9, 10, ll,14<br />
NLF excursion to the Faeroe Islands 23<br />
A. cinerea: 6,9, l l ,14<br />
A. leproscescens: 4, 10, l7<br />
* Bacidia accedens: 4 (SNC)<br />
*8. chloroticula: 12 (VA). -On tuff.<br />
B. inundata: 12, 14<br />
B. scopulicola: 6 (AN, VA), l0 (AN), I I<br />
(AN, BOL). -At locality 6 on tuff and at<br />
locality I I on exposed rocks at the<br />
harbour.<br />
B.subfuscula: ll (AN)<br />
Baeomyces placophyllus: 2, 4, 5, 6,9, I l, 12,<br />
l8<br />
B. rufus: A, I ,2,4, 5,6,9, I I , 12, 14, 16, l8<br />
Brigantiaea fuscolutea: 4, 5, 6,9, 10, I l, 12,<br />
14, l8<br />
*Bryoriafurcellata: I I (TR, det. VA)<br />
B. fuscescens: 6, I 5<br />
Buellia aethalea: 17 (AG)<br />
'FB. alboatra: 6 (AN, BOL), I I (VA). -At<br />
locality 6 on stone in a fence-post.<br />
B. hypodioides: 6<br />
B. leptocline: 6<br />
B. ocellata: 6 (AN)<br />
B. punctata: 12 (BOL). -On rock in river-bed.<br />
Caloplaca citrina: 2, 3, 6, 10, 1 l, L2<br />
C. crenularia: 6, I I , 14, 17, l8<br />
C. flavovirescens: 9<br />
C. holocarpa; 10, I I<br />
C. marina: 3,6, 10, I I , 17<br />
*C. microthallina:3 (HK), l0 (VA), I I (HK),<br />
l7 (vA)<br />
*C. satcicola: I I (PS, VA)<br />
C. scopularis: 10, l7 (AG)<br />
C. thallincola; 6, I l, l7<br />
C. verruculifera: 3, 10, L7<br />
Candelariella aurella: I 0<br />
C. coralliza:9 (HK)<br />
C. vitellina: 3,4,5,6,9, 10, ll, 12, 14, 15,<br />
17,18<br />
*Carbonea aggregantula: I I (PS). -On<br />
Lecanora polytropa.<br />
C. degeltt: 16 (VA)<br />
Catapyrenium cinereum: 3, ll<br />
C. daedaleum: 14<br />
C. lachneumi 6,9, 13<br />
Catillaria chalybeia: 6, 10, 1 I<br />
Cercidospora epipolytropa: 18
24 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />
Cetraria aculeata: 4,5,6,9, ll, 12<br />
C. chlorophylla:, l,l5<br />
*Cliostomam grffithii: 15<br />
*Coccotrema citrinescensi 6, ll, 12 (all AN,<br />
*C. ericetorum:6 stictic acid complex), 2, 9, 12 (all BOL,<br />
c. islandica: 6, ll, 12, 14, l7 stictic acid complex and trace of norstictic<br />
C.muricata:4,5,6,9 acid). -Common on vertical sea-shore<br />
Cladonia arbuscula s. lat.: A, 1,2,3, 4, 5, 6, rocks, rarer inland.<br />
9, ll, 12, 14, 16, 18. -Subspecies sqzar- *Collema auriforme: 14 (SNC)<br />
rosa seems to be most frequent, but ssp. C. crispum: 14 (DZ)<br />
arbusculaisalsopresent. C.flaccidum:6, ll, 14, 18<br />
C. bellidiflora:5,6,9. C. glebulentum: I I (HK)<br />
C. borealis:4,5,6,9,11, 12, 14, 16, l8 C. undulatumvu.granulosum:3,11,14<br />
C. cervicornis ssp. cemicorru's: A (HK), 4 Cystocoleusebenus:9,11,13,14<br />
(S&K), 6 (BOL, fumarprotocetraric acid), *Dermatocarpon deminuens:6, I I (SH)<br />
I I (SNC) D. intestiniforme: 18<br />
*C. cervicornis ssp. verticillata: ll<br />
*D. Ieptophyllurn: l8 (AG)<br />
C. chlorophaea: 5 (HK), 14 (S&K) D.luridum:9, 14 (AN), 17 (SH)<br />
C. ciliata var. ciliata:4, 6, 18 (S&K), 17 *D.meiophyllizum:6,9,11, 18(SH)<br />
(AC) D. miniatum:3,ll<br />
C. ciliata yar. tenuisi 6, ll, 14 Dibaeis baeomyces:9, ll, 12, 14<br />
C. coccifera s. str.: 6 (HK)<br />
*Dimerella lutea: ll (AN). -On moss under<br />
C. coniocraea: 15 (DZ) boulder.<br />
C.cyatomorpha:,4,6, 10,11,14<br />
*D. pineti: ll (VA), 15 (BN, VA, DZ). -At<br />
*c- digitata: 16 (Dz) locality ll on sedum roseum,and at local-<br />
*<br />
C. Jimbriata: 9 (SNC) ity I 5 on trees.<br />
C.floerkeana:4,5,11 Endococcuspropinquus:18. -On porpidiasp.<br />
*C.<br />
foliacea: 6. -The specimen represents the E. rugulosus:6 (SH). -On Aspicilia sp.<br />
typical form, which has not been reported E. verrucisporus: 18. -On lonaspis lacustris.<br />
from the Faeroes before. Ephebe hispidula:g, I l, I 8<br />
C. furcata: A,4,5,6, 9, 1 0, ll, 12, 14 E. lanata: 6,9,14,19<br />
C. gracilis ssp. gracilis: 2, 3, 4, 5, 6, 9, ll, *Epicladonia sandstedei: 2, 12 (VA). -On<br />
12, 14, 16, 18 Cladonia squamules.<br />
C. macrophyllodes: 4, 12 (S&K)<br />
*Flavocetraria cucullata: 6,9.<br />
c. tnerochlorophaea var. merochlorophaea: Fuscidea tenebrica: 9 (BoL). -on vertical<br />
I t (S&K) rock.<br />
C. pocillum:9,ll Gyalectafoveolans: I I (SNC)<br />
C. portentosa:4 (DZ),5, I I (HK) Haematomma ochroleucum var. porphyrium:<br />
C. pyxidata: A,2,4,9,11,12,14 6<br />
C. ramulosa: 6,9, ll, 12<br />
*Hypocenomyce scalaris: 16<br />
C.rangiferina:12(S&K) Hypogtmniaphysodes:1,7,15,16<br />
C. rangiformis:2, 10, ll H. tubulosa: l, 15, 16<br />
*C.scabriuscula:12(SNC), 16(VA) Ionaspislacustris:2,3,4,6,9,ll,12, 14, lB<br />
C. squamosa: 5,ll Koerberiella wimmeriana: 2,6,9, ll, 12, 14,<br />
C. subcerticornis: A,2,4,5,6,9,10, ll, 14 l8<br />
C. subulata:2, 16 Lecania aipospila:3, 6, 10, I l, 17<br />
C. uncialis ssp. biuncialis: A, 1,2,3,4, 5,6, L. baeomma:6, I I (AN, also noted in T6rs-<br />
9, ll,12,14, lg havn)<br />
*C. uncialis ssp. uncialis: l1 (SNC) L. cuprea:12 (VA)
GRAPHTS SCRIPTA 10 (1999)<br />
L. erysibe: 6 (AN)<br />
'r L. hutchinsiae: 6 (AN). -On vertical seashore<br />
rock.<br />
Lecanora actophila: 18<br />
L. albescens: 6, 10<br />
* L. argentata: l6 (PS)<br />
L. campestris: 10, I I (both BOL; atranorin,<br />
Lcm- 1). -At locality l0 on concrete and at<br />
locality I I on exposed boulder in wall<br />
close to the harbour.<br />
L. carpinea: 15<br />
L. dispersa: l0<br />
*L. expallens:15, l6 (VA, DZ). -On trees.<br />
*L. farinaria: 15 (AN, BOL, VA; atranorin,<br />
trace of chloroatranorin, roccellic acid).<br />
On Laburnum, Prunus and Sorbus.<br />
L. frustulosa: 14<br />
L. helicopis:3, 10, I I<br />
L. intricata: 4,9, I l, I 8<br />
L. intumescens: 15 (DZ)<br />
L. muralis: 18<br />
L. poliophaea:3,6, 10, 17<br />
L. polytropa: 2, 4, 6, 9, 10, I l, 14, 15, I 8<br />
* L. rupicola: 4, 6, 9, ll , 12, 14, I 8<br />
*L. saligna: I I (BN). -On fence post near the<br />
harbour.<br />
L. sulphurea; 4,6,9, I I , 14, 15,17<br />
L. symmicta: 5, l5 , 16<br />
Lecidea lactea: ll (DZ)<br />
L. lithophila:6 (AN). -On stone wall at track.<br />
L. phaeops: 6,9 (BOL)<br />
Lecidella elaeochroma: 15 (AG,DZ)<br />
L. meiococcai 2, at Skansen in T6rshavn<br />
(BOL, two xanthones), 6 (AN, at least<br />
three xanthones)<br />
L. scabra:2,3,4,6,9,10, I l,12, 14, 15,16,<br />
17, 18<br />
L. stigmatea: 18<br />
*L. wulfenii: I I (VA). -On Sedum roseum.<br />
*Lempholemma polyanthes: I I (AN). -Edge<br />
of sandy rock.<br />
L. radiatum: 10 (AN). -On overhanging rock.<br />
*Lepraria caesioalba: 9 (BOL; fumarprotocetraric<br />
acid, trace of protocetraric acid),<br />
l6 (AN; atranorin, fumarprotocetraric<br />
acid). -At locality 9 on mosses on exposed<br />
boulder, and at locality 1 6 on Pinus.<br />
NLF excursion to the Faeroe Islands 25<br />
*L. eburnea: 2, 13 (BOL; alectorialic, barbatolic<br />
and protocetraric acids), 16 (AN;<br />
alectorialic, barbatolic and protocetraric<br />
acids). -At locality 16 on Acer pseudoplatanus.<br />
*L. elobata: 15 (BOL; atranorin, zeorin and<br />
stictic acid complex). -On Pinus and<br />
Sorbus.<br />
* L. lobificans (:Lepraria sp. in Alstrup et al.<br />
1994): I I (SH, det. AN)<br />
L. neglecta: A (HK)<br />
Leproloma vouawrii: 13 (BOL, pannaric acid-<br />
6-methylester). -On perpendicular rocks<br />
facing NW.<br />
*Leptogium britannicum: 3, 6, 9, ll, 14.<br />
Previous records of Z. cyanescens belong<br />
here.<br />
*L. corniculatum: I I (AN). -On mossy, verti-<br />
cal rock.<br />
L. gelatinosum:3<br />
L. lichenoides:3, I 1, 14, l8<br />
*Lichenopeltella santessonii: 3 (VA). -On<br />
Peltigera.<br />
Lichina confinis: 3, 6, 10, I l, l7<br />
Lobaria pulmonaria: I l. -Only one earlier<br />
report from N6lsoy.<br />
Massalongia carnosa: 9<br />
*Megalaria grossc: 13 (BOL, conf. AN). -On<br />
mosses on vertical, NW-facing rock.<br />
Melanelia fuliginosa: I 1 (DZ, HK), 15 (AG,<br />
DZ)<br />
*M. hepatizon;9 (AG, VA)<br />
M. subaurifera: 1, 15 , 16<br />
Micarea incrassata: l2 (AN)<br />
M. lignaria: l, 3, 4, 5, 6,9, I l, I 2, 14, 16, l8<br />
*M. peliocarpa: 4 (AN). -On moss.<br />
M. cf. ternaria: 5 (SNC)<br />
*Miriquidica leucophaeai l6 (AN, miriquidic<br />
acid). -On big boulder.<br />
Muellerella pygmaea: 14 (VA). -On Rhizocarpon<br />
lavatum.<br />
Mycobilimbia sabuletorum: 5, 14<br />
* Mycoblastus fucatus: I 6 (AG, DZ)<br />
Nephroma laevigatum: | |<br />
*N. parile: ll (TR)<br />
Ochrolecia frigida:<br />
O. Iactea: 4, 6, 9, I I , I 2, 14<br />
4, 5, 6, 9, I l, 1 2, 14
26 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />
O. parella: 2,3, 4, 5, 6,8, 9, 10, I l, 12, 14,<br />
16, 17 , lg<br />
O. tartarea: 3, 4, 5, 6, 9, ll, 12, 14, 17, 18<br />
*O. turneri: l5 (VA). -On Sorbus.<br />
Omphalina alpina: 1l (PS)<br />
*O. ericetorum: 12 (BN)<br />
Opegrapha atra: 16<br />
O. gtrocarpa: 2 (BOL, gyrophoric acid). 6,9,<br />
ll<br />
O. multipuncta: I 1, 15<br />
*O. saxatilis: l1 (AN, BN, BOL, DZ)<br />
Ophioparma ventosa var. lapponica: ll<br />
*Pannaria conoplea: 16 (AN). -On Acer<br />
pseudoplatanus.<br />
P. hookeri: 2,6, ll, 12, 13, 14<br />
P. leucophaea: 2, 6, I l, I 3, 14<br />
P. pezizoides: 2,3, 6, 10, I l, l8<br />
*P. praetermissa: 5 (SNC), I I (AN). -At<br />
locality I I on mossy, vertical rock.<br />
Parmelia omphalodes: A, 6, 9, I I , 17<br />
P. sarcatilis: A, I , 4, 6,9, I I , 15, 16<br />
P. sulcata: | (DZ), l5 (BOL)<br />
*Parmeliella triptophylla: 9 (VA), l3 (BN),<br />
l4 (AG)<br />
* Parmeliopsis ambigua: | 6<br />
Peltigera canina: 3,6, I 0, I I<br />
*P. collina: l3 (BN), 14 (AG, HK)<br />
P. hymenina: 6, 8, I l, I 4, 16, 17<br />
P. leucophlebia: 4,10, l8<br />
P. membranacea: 4, 6,8, I l, 14, 15, 1,6, 17,<br />
t8<br />
P. polydactyla: 4,8 (DZ), 14 (AG)<br />
P. praetextata: ll,14<br />
P. rufescens: 2, 6, I l, I 2, 14, 18<br />
*Pertusaria albescens: 16<br />
P. corallina: 2, ll (HK), 14 (DK)<br />
*P.coronata: ll (SNC)<br />
P. cf. dealbescens: I I (VA, c. ap.!)<br />
P.flavicans: ll (VA)<br />
P. Iactea: 2,4, ll<br />
*P. leioplaca: l6 (AG, VA)<br />
P. pseudocorallina:6, I I<br />
*P. pupillaris: l5 (HK), l6 (AN). -At locality<br />
l6 on Acer pseudoplatanus.<br />
Phaeophyscia orbicularis: l0 (DZ), 18, on<br />
coastal rock NE of Skansen in T6rshavn<br />
(BOL, conf. R. Moberg).<br />
GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />
P. sciastra: 10, on coastal rock NE of Skansen<br />
in T6rshavn (BOL, conf. R. Moberg), 18<br />
(DZ).<br />
Phaeospora sp. nov.?: 14 (VA). On Amygdalaria<br />
pelobotryon.<br />
*Phlyctis argena: 15 (DZ)<br />
Physcia adscendens: 15, 16<br />
P. caesia: 10, 18<br />
P. tenella: 15, 16<br />
P. tenella var. marina: ll,17<br />
Placopsis gelida: 4 (BOL, conf. R. Moberg,<br />
AG), 6 (SH), I 1, 12 (AN, gyrophoric<br />
acid), 14, I 8<br />
P. lambii: 2 (BOL, conf. R. Moberg.) -On<br />
exposed boulder.<br />
*Placop,sr.s sp.: 14 (AN, stictic acid complex)<br />
Placynthiella icmalea: 4 (BOL, gyrophoric<br />
acid), 16<br />
Placynthium pannariellum: 9<br />
Platismatia glauca: 15, 16, on timber at the<br />
harbour of T6rshavn<br />
Polyblastia cruenta: I I (AN), 12 (AN)<br />
*P. inumbrata: I I (BN), 12 (VA)<br />
P. theleodes: 12, 14<br />
Polychidium muscicola: 4,9 (DZ)<br />
Porina aenea: A (BN)<br />
P. guentheri: 9, 13 (BOL). -At locality 13 on<br />
perpendicular rocks.<br />
*P. interjungens: 12 (BN)<br />
P. lectissima:9, Il,12, 14<br />
Porpidiaflavocoerulescensi 4,6,9, I l, 18<br />
*P. grisea: 9 (VA)<br />
*P. lowiana:6 (VA)<br />
P. macrocarpa: 2, 4,6, l8<br />
*P. melinodes: 4,6, I l, 12. -BOL made TLC<br />
on four samples and found confluentic<br />
acid and one UV+ blue substance.<br />
P. speirea: ll, 14<br />
P. tuberculosa: 4, 6 (BOL, confluentic acid<br />
and one UV+ blue substance), 14, 18<br />
(DZ)<br />
* Problastenia calva: 14 (VA)<br />
*P. rupestris:6 (AG)<br />
P. siebenhaariana: 2 (DZ)<br />
Protoparmelia badia: 4 (DZ)
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (rgee) NLF excursion to the Faeroe Islands 27<br />
*Protothelenella santessoniii 5 (Stenroos S.vesuvianurn:2,3,4,5,6,9,10,11,12,14,<br />
4690, det. VA, herbarium C). -On Clado- 16, 18<br />
nia subcemicornis. Stictafuliginosa: ll<br />
Pseudephebeminuscula:4,9,12 Stigmidium epiramalina: 6, ll (VA)' -On<br />
P. pubescens:6,9 Ramalina-<br />
*Pseudocyphellaria qocata: l1 (TR) S. peltideae:2,6,ll (Y A). -On Peltigera.<br />
*Psilolechia lucida: 14, 16 Syzygospora bachmannii: 9 (VA). -On<br />
Psoroma hypnorum var. hypnorum: 3 (BN). - Cladoniagracilis'<br />
On sand on coastal cliff. Tephromela aglaea:6 (HK)<br />
P. hypnorumvu. palaceum: ll T. atra:3,4,6,10,71,12,14,17<br />
Prtrenocollema halodytes:3 (AG, DZ) Thamnolia vermicularis var. vermicalaris: 12<br />
*P. sublitorale:3<br />
(DZ)<br />
*Ramalina baltica: ll T. vermicularis var. subuliftrmrs: 12 (HK)<br />
R. cuspidata: 6, 17, at Skansen in T6rshavn Trapelia coarctatai 3,12, 18<br />
(BOL, usnic and norstictic acids) T. placodioides: 18<br />
R. pollinaria:6 T- Jlexuosa: 15 (BOL, gyrophoric acid). -On<br />
R. polymorpha: I I (AG) Sorbus-<br />
R.siliquosa:6, 11,17<br />
*7. gelatinosa:5 (VA), 18 (AN' DZ} -At<br />
R. subfarinacea;4,6,9,11, 15, 17 localify 18 onturf.<br />
Refractohilum peltigerae: I I , 16 (VA) T. granulosa: 5 (BN)<br />
Rhizocarpongeographicum:4,6,9,11 T. pseudogranulosa: 15,16, Gundadalur in<br />
R. lavatutn:9,12,14, 18 T6rshavn @N)<br />
R. obscuratum: I I @OL), 18 (DZ) Trernolecia atrata: 4,9,ll<br />
Rinodina gennari; 6,10 Umbilicaria cylindrica: 4, 5, 6,9, ll, 12, 14,<br />
*Sarearesinae: I (BN), 16 (JM). -A fungus. 16, 18<br />
Sclerococcum sphaerale:2, ll (VA), on top *U.deusta:g(HK)<br />
of Nolsoy (PS). -At locality ll on Pertu- *U' polyphylla: 1l (HK)- -Very sparse, not<br />
saria.<br />
collected.<br />
Scoliciosporum chlorococcum: 15, 16, outside Verrucariaaethiobola:9,12,18<br />
Gymnasiet in T6rshavn<br />
*V.<br />
funckii: 14 (VA)<br />
*5. sarothamnd: 5 (BOL). -On Calluna in Y. halizoa: l7<br />
*Y.<br />
open Calluna-heath.<br />
hochgateri: 12<br />
S. umbrinum:6 (AN, BOL), 18 (pZ). -At V.margacea:14,18<br />
locality 6 both on wood on fence post Y. maura;3,6, 8,9, 10, ll, 17<br />
(AN) and stone on the ground (BOL). V. mucosa:3,17<br />
Solorina bispora: ll Y. muralis:3 (BOL)<br />
S. crocea: 12 V. Praetermissa: 3, 14, 18<br />
*5. spongiosa:2 (S&K) V. stiatula;|1<br />
Sphaerophorus fragilis:, A,2, 4,6,9, ll Y. cf. viridula: 7 (BN)<br />
S. globosus: 4, 5, 6,9, ll, 12 Vestergrenopsis elaeina: 2,6,9, ll, 14<br />
Staurothelefissa:3,6, 11 Xanthoriacandelaria:g (HK), ll QZ)<br />
*S.frustulenta: 11, 14, 18 X. ectanoides: 17<br />
Staurothele sp.: 14 (SNC) X. elegans: l0 (VA)<br />
Stereocaulon alpinum: l2 (S&K, DZ,Y[K) X. parietina:3,6,10, ll,l'I<br />
S. condensatum: 5, 12<br />
S. evolutum: A, 2, 4, 5, 6, 9, ll, 12, 14<br />
S. leucophaeopsis: 4,6, 12
28 Vagn Alstrup and Steen N. Christensen<br />
References<br />
Alstrup, V., Christensen, S. N., Hansen, E. S.<br />
& Svane, S. 1994: The lichens of the<br />
Faeroes . Fr6dskaparrit 40: 6l-121.<br />
Andersen, M. R. 1994: Ornitokoprophile<br />
laver pd )land og Feroerne. Unpublished<br />
MS-thesis. Botanisk Museum,<br />
Ksbenhavns Universitet. 6l pp.<br />
GRAPHTS SCRTPTA 10 (1999)<br />
Diederich, P. 1996: The lichenicolous Heterobasidiomycetes.<br />
Bibl. Lichenol. 6l: l-198.<br />
Galloway, D. J. 1994: Pseudocyphellaria<br />
lacerata, new to the Faeroe Islands. Lichenologist<br />
26: 391-393,<br />
Moberg, R. & Carlin, G. 1996: The genus<br />
Placopsis (Trapeliaceae) in Norden. Symb.<br />
BoL Ups. 3l: 319-325.
Bark- och vedlevande lavar i Trollskogetrr Biidao Oland<br />
TOMMY KNUTSSON, THOMAS JOHANSSON OCh HAKAN LUNDKVIST<br />
Knutsson, T, Johansson, T. & Lundkvist, H. 1999: Bark- och vedlevande<br />
lavar i Trollskogen, BOda, Oland. [Epiphytic and lignicolous lichens in<br />
Trollskogen, Boda, Oland, SE. Sweden]. Graphis Suipta I0:29-48. Stockholm.<br />
ISSN 0901-7593.<br />
The epiphytic and lignicolous lichen flora of Trollskogen, Oland, SE.<br />
Sweden was investigated. The aim was a floristic and ecological analysis of<br />
the flora, and a thorough search for rare and redlisted species. The area is<br />
closely surrounded by the Baltic Sea giving a more maritime climate situation<br />
compared to other sites nearby. Trollskogen is a boreonemoral forest<br />
dominated by Pinus and Picea but with a high frequency of deciduous<br />
species. The epiphytic and lignicolous lichen flora of Trollskogen contains at<br />
least I 6l taxa of which 20 are nationally redliste d. Arthonia anombrophila,<br />
is reported for the first time from Sweden. The most important phorophyte<br />
was Quercus robur with 89 species. Not only the very old Quercus trees had<br />
a rich lichen flora, also Quercu.s trees of smaller dimensions in shaded situations<br />
have rare species such as Opegrapha sorediifera and Pachyphiale<br />
carneola. The lignicolous substrates also showed a very high diversity and<br />
85 species (32 exclusively on dead wood) were found. Species that indicate<br />
high nature value have a wider ecology and could be found on more different<br />
phorophytes than red-listed species which have more narrow ecological<br />
niches.<br />
Tommy Knutsson, Albrunna 1022, SE-380 65 Degerhamn. E-mail:<br />
t ommy. lvtut s s on@mailb ox. ho gia. net<br />
Thomas Johansson, Jutnabbevtigen 19, SE-392 36 Kalmar. E-mail:<br />
thomas j ohans s on@h. lst. s e<br />
H&kan Lundkvist, Frosslunda 3080, SE-380 62 Morbyl&nga. E-mail:<br />
h akan. lundl
30 Tommy Knutsson m.fl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)
GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999)<br />
lavfloran, 5) aff stlrka argumenten fdr eff<br />
varaktigt skydd av biologiska vdrden i<br />
Trollskogen, samt 6) att ge eff underlag till en<br />
skotselplan.<br />
Metodik<br />
Vi begrdnsade vir undersdkning till de barkoch<br />
vedlevande lavarna. Inventeringen<br />
utfordes under sex fiiltdagar mellan april 1996<br />
och januari 1998. Enstaka uppgifter hiindr<br />
frin ett tillfiilligt besdk i december 1993.<br />
Trollskogens ca 1 15 ha delades in i fem ungeftir<br />
likstora sektioner (figur 1). Vir strdvan var<br />
aff for varje sektion gora en si kompleff<br />
artlista som m6jligt.<br />
Vi studerade alla tillgiingliga substrat fcir<br />
epifyter och efterstriivade kompleffa artlistor<br />
f0r varje enskild ffad- och buskart. Tanken<br />
med detta var att beskriva de enskilda arternas<br />
ekologi samt att fa grepp om enskilda trldarter<br />
och substrats olika betydelse f6r lavfloran i<br />
omridet. I varje sektion sokte vi upp substrat<br />
som dr speciellt rika pi lavar, till exempel<br />
senvuxna och gamla ffad samt ddd ved.<br />
Vid fynd av rddlistade arter (Aronsson m.<br />
fl. 1995) gjorde vi extra noggranna ftiltantecknin<br />
Edt, diir vi bland annat forsdkte<br />
bedcima antalet bilar pi traden. Fdr ett antal<br />
fiad finns dessutom mitt pi omkretsen i<br />
brosthdjd och fdr att fe en uppfattning om<br />
trddens 6lder borrades nigra fh trad med fiadborr<br />
och irsringarna riiknades.<br />
Ett fdrsiktigt belliggsamlande var<br />
n6dvZindigt for att fb siikra best6mningar av en<br />
hel del svira grupper. Detta material ligger f6r<br />
nlrvarande hos artikelftirfattarna. En del<br />
material tir fortfarande obehandlat eller<br />
Figur 1. Oversiktskarta over Trollskogen som<br />
visar omridets avgr?insning och indelningen i<br />
inventeringsenheter under lavinventeringen<br />
1996-1998.<br />
Map of Trollskogen showing the dffirent<br />
sections used in the study of the lichen flora in<br />
r 996- I 998.<br />
Lavar frdn Trollskogen, )land 31<br />
osiikert bestflmt och 6r ddrfor ej medtaget i<br />
redovisningen. Slrskilt giiller detta sterila<br />
skorplavar och vissa svirbestiimda sl6kten<br />
som till exemp el Lepraria s. lat. och Lecanore,<br />
vilka miste betraktas som otillrtckligt<br />
beaktade vid inventeringen.<br />
Vi har inte geff igenom landets herbarier<br />
och sdkt kollekter, och vi har inte funnit nigra<br />
uppgifter i litteraturen om lavar frin Trollskogen<br />
med vilka det iir mdjligt att gcira jiimfcirelser.<br />
Nomenklaturen foljer Santesson ( I 993)<br />
medan svenska namn i fiirsta hand fdljer<br />
Moberg m. fl. (1995) och i andra hand<br />
Hallingbrck (1995).<br />
Oversiktlig beskrivning ay Trollskogens<br />
lavmiljtier<br />
Den gamla och olikildriga barrblandskogen<br />
bdr bitvis karakt?iren av naturskog. Krontaket<br />
utgcirs av gran och tall, medan marken hyser<br />
gott om grova ligor. Skogen bir tydliga spir<br />
av att vara sprungen ur en lldre tid av extensivt<br />
skogsbruk och betesdrift d6r de gamla och<br />
knotiga (ekonomiskt virdelOsa) trtiden ofta<br />
fick sti kvar.<br />
Tallen dominerar pi torra och<br />
sandiga/grusiga jordar, medan granen tar<br />
Overhanden dlr det finns friskare och mera<br />
mor6nrik mark. Lovinslaget itr bitvis betydande,<br />
och de gamla grova skogsekarna utg6r<br />
ett av halvons mera karakteristiska inslag.<br />
Dessa gamla ekar, ett 30-tal till antalet, stir<br />
mestadels i smi luckor i banblandskogen.<br />
Manga av dem [r dock hin trlngda av andra<br />
trad, och vissa dtr idag doende. En del har<br />
definitivt triingts ut av framfdr allt gran som<br />
bland annat kviivt nigra gammelekar strax<br />
innanfdr Br6nnabben.<br />
Av ovriga ldvtriid med betydelse for<br />
lavfloran finns bj6rk, rdnn och oxel relativt<br />
allmiint, medan hassel, ffip, apel och ptiron<br />
utgtir mera siillsynta inslag. Av viktiga<br />
rikbarkstriid saknas till exempel ask och alm<br />
helt. I ldvinslaget ingir vidare enstaka s6lgar<br />
samt murgrdna som pi manga heil kliinger
32 Tommy Knutsson m. Il. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Tabell 1. Antal triid med riidlistade lavar i Trollskogen 1996-1998 samt deras fdrdelning pi de<br />
fem delsektionema A-8. Hk: hotkategori enligt Aronsson m. fl. (1995).<br />
Number of trees with red-listed lichen species in each section of Trollskogen 1996-1998. Hk is<br />
the category ofthreat according to Swedish Red List (Aronsson et at. 1995).<br />
Art HK Summa<br />
Arthonia pruinata<br />
B actro sp ora cort ico I a*<br />
Bactrospora dryina<br />
Bactrospora sp.<br />
B iatorella monasteriensis<br />
Calicium abietinum<br />
Caloplaca lucifuga<br />
Chaenotheca chlorella<br />
Chaenotheca hispidula<br />
Cliostomum corrugatum<br />
Lecanora sublivescens<br />
Opegrapha illecebrosa<br />
Opegrapha ochrocheila<br />
Opegrapha soredifera<br />
Op egrap ha vermicell ifera<br />
Opegrapha viridis<br />
Pachyphiale carneola<br />
Ramalina baltica<br />
Schismatomma decolorans<br />
S c his mat omma p er icl eum<br />
Sphinctrina turbinata<br />
Summa<br />
2<br />
2<br />
I<br />
4<br />
2<br />
4<br />
4<br />
2<br />
4<br />
2<br />
I<br />
I<br />
2<br />
2<br />
4<br />
2<br />
4<br />
4<br />
2<br />
4<br />
l5<br />
l3<br />
lt 2<br />
9<br />
2<br />
9<br />
9<br />
I<br />
7<br />
I<br />
ll<br />
l8<br />
2<br />
42 55 24<br />
* Fyndet av Bactrospora corticola utgtirs av ett iildre fynd (fren 1955). Fyndplatsen iir inte<br />
tillrflckligt veldefinierad ftir att prickas in i nigon av delsektionerna.<br />
uppfor grova starnmar av sivll barr- som<br />
ldvtrdd.<br />
Minga av trlden i Trollskogen [r<br />
senvuxna, vilket inneblr att de vuxit lingsamt<br />
och under relativt k?irva f6rhillanden. Man<br />
kan diirf
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Trollskogens lavflora<br />
Totalt pitrlffades 16l ta:ra vdxande pe bark<br />
och ved i Trollskogen. I detta antal ingir<br />
nigra fa 6nnu nigot osiikert best6mda taxa.<br />
Under inventeringen hittades Arthonia anombrophila<br />
ny fdr Sverige. Den [r tiimligen<br />
nybeskriven och var tidigare endast kdnd frin<br />
Brittiska
34 Tommy Knutsson m. fl.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (reeg)<br />
Tabell 2. Trollskogens olika substrat och diversiteten hos deras lavflora. Dels anges det totala<br />
antalet taxa ftir varje substrat, dels hur mi'nga av dessa som f,r exklusiva, dvs. endast viixer pi ett<br />
enda substrat. Dessutom visas summan av signalarter och rddlistade arter fiir va{e substrat.<br />
Materialet sammanstiillt fran >650 observationer om de enskilda artemas substratval i Trollskogen<br />
1996-1998.<br />
Number oflichen species on di/ferent phorophytes and dead wood in Trollskogen. Apart from<br />
total number, the nutnber of exclusive species together with the nwnber of indicator and/or redlisted<br />
species is givenfor each substrate. l{ith "exclusive" means species restricted to only one<br />
substrate. N: >650 obsemations.<br />
Levande fiAd och buskar Living trees and bushes<br />
Apel, Malus sylvestris 13<br />
Atp, Populus tremula<br />
Bjork, Betula spp.<br />
Ek, Quercus robur<br />
l5<br />
2l<br />
89<br />
En, Juniperus communis<br />
3l<br />
Gran, Picea abies<br />
26<br />
Hassel, Corylus avellana<br />
Murgr6na, Hedera helix<br />
Miblr, Ribes alpinum<br />
l0<br />
I<br />
12<br />
Oxel, Sorbus intermedia<br />
27<br />
P6ron, Pynts communis<br />
t2<br />
Rosor, Rosa spp.<br />
24<br />
Rdnn, Sorbus aucuparia<br />
46<br />
Skogsolvon, Viburnum opulus 2<br />
Slin, Prunus spinosa<br />
9<br />
Sorbus sp.<br />
5<br />
Siilg, Salix caprea<br />
9<br />
Tall, Pinus sylvestris<br />
26<br />
Totalt pi bark Epiphytes<br />
125<br />
Uteslutande pi bark Obltgately epiphytic 74<br />
Vedsubstrat Lignicolous<br />
Ek, Quercus robur<br />
En, Junipents communis<br />
Gran, Picea abies<br />
Murgrona, Hedera helix<br />
obestlmd ved, indetermined wood<br />
Rdnn, Sorbus aucuparia<br />
Tall, Pinus sylvestris<br />
Totalt pi ved Lignicolous<br />
Uteslutande pi vedsubstrat Obligately<br />
lignicolous<br />
Antal taxa Varav exklusiva R6dlistade/signalarter<br />
No. of taxa No. of exclusive No. of red-listed and/or<br />
tasca indicator species<br />
t7<br />
37<br />
9<br />
I<br />
8<br />
3<br />
58<br />
85<br />
32<br />
I<br />
2<br />
I<br />
25<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
6<br />
40<br />
2<br />
2<br />
;<br />
23<br />
3<br />
I<br />
4<br />
30<br />
3<br />
4<br />
4<br />
I<br />
9<br />
l5<br />
3<br />
3<br />
37<br />
31<br />
;<br />
7<br />
t2<br />
6
GRAPHTS SCRTPTA 10 (r999)<br />
Tabell 2. Fortsdttning. Continued.<br />
Lavlsvamp-parasit er Paras itic species<br />
Lavpar asit Li cheni c o I ous<br />
Svampparasit Fungus parasite<br />
Antal taxa<br />
No. of tcua<br />
Lavar i Trollskogen, )land 35<br />
Varav exklusiva Riidlistade/signalarter<br />
No. of exclusive No. of red-listed and/or<br />
taca indicator taxa<br />
Totalt i Trollskogen Total no. 161 63 43<br />
Vissa epifytiska lavar lir generalister och<br />
kan vdxa pi eff stort antal olika substrat,<br />
medan andra iir betydligt mera specialiserade<br />
och endast hittas pi ett eller nigra fb trtidslag.<br />
Vi kallar de sistniimnda i enlighet med<br />
Johansson ( 1997) for exklusiva arter. Med en<br />
exklusiv art menas fortslttningsvis att arten i<br />
Trollskogen endast 6r funnen pi ett trad- eller<br />
vedslag. Eken iir tiven i detta avseende mest<br />
U'<br />
bg 30<br />
oo<br />
'a2<br />
=o 96 20<br />
art .9<br />
bE<br />
bE<br />
€g 10<br />
ca<br />
z+<br />
E<br />
1 Exclusirc species<br />
I<br />
Red-listed or indicator<br />
s pecies<br />
betydelsfull. Hela 25 av de 89 arterna, som<br />
hittades pi ek, viixte enbart pi ekbark. Aven<br />
pi tallved viixte en ganska stor andel exklusiva<br />
arter inom omridet, och 17 av de 58<br />
arterna pi tallved pitriiffades enbart pi detta<br />
substrat. Sammanlagt hittades 125 taxa pi<br />
bark (varav 74 exklusiva fdr levande bark)<br />
medan omridets vedflora hyser sammanlagt<br />
85 taxa (varav 32 exklusiva, tabell 2).<br />
Total numberof species on substate<br />
Figur 2. Sambandet mellan total artdiversitet och antalet exklusiva arter samt signalarterlrtidlistade<br />
arter ftir Trollskogens olika substrat.<br />
The total lichentlora and the number ofexclusive as well as indicator and/or red-listed species<br />
for each substrate in Trollskogen.<br />
X<br />
a
36 Tommy Knutsson m.tl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
ek (Quercus robur)<br />
ronn (Sorbus aucuparia)<br />
oxel (Sorbus intermedia)<br />
apel (f"lalus sU lvestris)<br />
tall (Pinus sUlvestris)<br />
lavparasit (lichenicolous)<br />
Figur 3. Substrat ftir samtliga fynd av rddlistade lavar i Trollskogen 1996-1998. Figuren bygger<br />
pi 139 fynd av 20 riidlistade arter.<br />
Preference of tree species as phorophyte for red-listed species in Trollskogen 1996-1998. N =<br />
I 39 obsemations of 20 species.<br />
I ett skogsomride pe Gotland med<br />
liknande naturfiirhillanden och storlek som<br />
Trollskogen fann Johansson ( 1997) att 40 o<br />
av lavfloran utgjordes av arter som exklusivt<br />
vlxte pi ett enda substrat. Om vi behandlar<br />
trollskogsmaterialet pi likande sltt och klumpar<br />
ihop de olika typerna av ved till ett enda<br />
substrat finner vi att hela 45 % (72 av 16l<br />
arter) av arterna i Trollskogen 6r exklusiva for<br />
ett enda substrat!<br />
Substrat fOr rOdlistade arter och signalarter<br />
Fdrutom den artrikedom ett enskilt substrat<br />
hyser utgtir det antal arter som iir mer eller<br />
mindre exklusiva eller slllsynta/rodlistade ett<br />
annat s6ff att se ph de enskilda substratens<br />
betydelse for lavfloran. En analys av Trollskogsmaterialet<br />
visar ett tydligt samband<br />
mellan total artdiversitet och antalet<br />
I<br />
u ffi<br />
w<br />
n n<br />
exklusiva, siillsynta eller rcidlistade lavar for<br />
respektive substrat (figur 2).<br />
I strklass viktigast for de rddlistade<br />
arterna i Trollskogen 6r eff 30-tal flerhundrairiga<br />
ekar sprungna ur en extensivt nyttjad<br />
betesskog. Av de 20 rodlistade arternahar 17<br />
pitraffats pi ek. Aven n6r det giiller andelen<br />
fynd av dessa dominerade eken som substrat,<br />
och hela 109 (78 %) av de 139 fynden x<br />
giorda pi ek (figur 3).<br />
Aldre ekars mycket h6ga v6rde ftir siillsynta<br />
och rodlistade lavar, insekter och svampar<br />
tir vilklint (se Hultengren m. fl. 1997) men<br />
ftir Trollskogen iir det viktigt att pipeka att<br />
det inte enbart dtr gammeltrbden som hyser<br />
rddlistade arter. En hel del unga och halvgamla,<br />
liksom senvuxna tred hyser flera<br />
rddlistade arter som Pachyphiale carneola<br />
och Opegrapha sorediifera i stora populationer<br />
(tabell 3).
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Efter ek utgiorde rrinn och oxel de mest<br />
betydelsefulla tr6dslagen ftir rddlistade arter<br />
och sanrmanlagt 23 (17 %) av de 139 fynden<br />
samt 5 av de 20 rddlistade arterna viixte pi<br />
dessa bida triidslag. Ett udda levnadssubstrat<br />
ftir rodlistade lavar i Trollskogen utg6rs av<br />
Pertusaria pertusa (viixande pi grovre ekar<br />
eller pi ekgrenar pi gammelekar) pi vilken<br />
Sp hinctrina turbinat a v dxer parasitiskt.<br />
Trots de rika inslagen av gamla barrtrld,<br />
bide levande gammeltrad och ligor i varierande<br />
nedbrytningsstadium, giordes endast ett<br />
f./nd av en r6dlistad art pi barrtr6d! Detta<br />
utgiordes av en talltorraka som hyste<br />
Calicium abietinum.<br />
Signalarternas substrat visar att dessa<br />
vixer pi ett betydligt stdrre antal olika sub-<br />
Lavar i Trollskogen, Oland 37<br />
I apel, l"lalus<br />
E ESp, Populus<br />
ffi bjork, Betuta<br />
W ek,0uercus<br />
tr hassel, Corglus<br />
E mf ucir, Ribes<br />
E oxel, Sorbus intermedia<br />
ffi ronn, Sorbus aucuparia<br />
n Sorbus sp.<br />
tr en, Juniperus<br />
E gran, Picea<br />
H tall, Pinus<br />
m Lignum : Quercus<br />
n Lignum : S. aucuparia<br />
E Lignum: Juniperus<br />
H Lignum: Pinus<br />
Figur 4. Fdrdelningen p[ olika substrat ftir signalartema i Trollskogen 1996-1998. Sammanlagt<br />
karakteriseras 43 av de funna lavarterna i Trollskogen som signalarter i Hallingb?ick (1995). I<br />
materialet ingir iiven de 20 rddlistade artema.<br />
Dffirent tree species as phorophyte for ilindicator species" (according to Hallingbdck 1995) in<br />
Trollskogen I 996- I 99 8. Material : observations of 4 3 species.<br />
strat lin om man enbart betraktar de rddlistade<br />
arterna (figur 4). Trots deffa bredare habitatval<br />
ftirekommer ca 3/4 av signalarterna pi lovtriid<br />
och endast l/4 ph barrtriid och ved. Siffrorna<br />
markerar tydligt hur sridra Sveriges signalartsflora<br />
5r styrd av lcivskogsberoende sydliga<br />
arter, och att det dven i mycket goda<br />
barrskogsmiljder med stort inslag av ddd ved<br />
och naturskogsartade ftirhillanden, Zir svirt att<br />
hitta lavar knutna till barrtriid som signalerar<br />
hciga naturvirden!<br />
Lokalklimatet och betydelsen av skoglig<br />
kontinuitet<br />
Enligt Angstrdm (1974) iir nordligaste delarna<br />
av Oland beldgna i en si kallad lokalmaritim<br />
klimatzon, vilket inneb6r lokala klimatolo-
38 Tommy Knutsson m.fl. GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Tabell 3. Nigra ildersbestimda trtid i Trollskogen 1997. Triiden borrades i brdsthdjd med triidborr<br />
och irsringarna riiknades. Inga tilliigg har gjorts fiir de ir som det tagit triidet att viixa upp<br />
till brtisthiijd.<br />
Age, circumference and comments on the lichenflora ofsome trees in Trollskogen.<br />
Sektion<br />
Section<br />
Brlnnabben<br />
Br6nnabben<br />
Br6nnabben<br />
Nlishorveskogen<br />
Ndshorveskogen<br />
Trolleksomridet<br />
Tr[d Alder Omkrets Kommentar<br />
Species Age Circumference<br />
Brlinnabben Quercus >180 202 Di bonet var for kort iir ildern under<br />
skattad. Under antagandet aff triidet vuxit i<br />
samma takt hela tiden skulle det vara ca<br />
260 ir gammalt. Pa eken fanns rikligt med<br />
S c h is mat o mm a d eco I or ar?.s och<br />
Trolleksomridet<br />
Uddiindan<br />
Udd6ndan<br />
Quercus 95<br />
Quercus 54<br />
Picea 106<br />
Picea >7 |<br />
Pinus >130<br />
Pinus 150<br />
Pinus 70<br />
Pinus I l0<br />
Pinus 240<br />
85<br />
87<br />
130<br />
r46<br />
t47<br />
t27<br />
69<br />
100<br />
lll<br />
giska avvikelser av nederbdrd, avdunstning<br />
och temperatur beroende pi h6g piverkan<br />
frfln stora vattenmassor. Detta forhillande 6r<br />
till fdrmin for minga lavar anpassade till<br />
mera nederbdrdsrika omrf,den, och medfdr att<br />
Trollskogen, trots Olands normalt sett mycket<br />
ringa nederbord, kan hysa mer fuktighetskrivande<br />
arter. Vira erfarenheter frin Olands<br />
Op egr ap ha illeceb ro s a.<br />
Pi eken viixte Pachyphiale carneola,<br />
Op egrap h a s orediifera och Arthonia<br />
leucopellaea.<br />
Pi eken vdxte Pachyphiale carneola,<br />
Opegrap ha s orediifera och<br />
A n i s o mer id ium b ifo rme.<br />
Gran i iingsgranskog.<br />
Di borret var forr kort [r ildern under<br />
skattad. Under antagandet att tr6det vuxit i<br />
sarnma takt hela tiden skulle tr6det vara ca<br />
80 6r.<br />
Troligen runt 150 ir. Ostiker ildersbestlmning.<br />
Strax intill fanns en annan tall som miitte<br />
265 cm i omkrets. Om den har vuxit i<br />
samrna hastighet som det borrade triidet<br />
inneblir det att den brir vara 6ver 300 ir<br />
gammal!<br />
Strax sdder om Vraket.<br />
V6xte i ett omridet med mycket murgrdna<br />
och mibdr.<br />
Extremt senvuxen tall i stormkappan stra,x<br />
norr om Ostra kungagravarna.<br />
lavflora s6ger oss att Trollskogen i tamligen<br />
hctg grad avviker frin det vi finner pi de flesta<br />
andra hell pi tin, lven dtir samma substrat och<br />
liknande miljder finns tillgiingliga. Att<br />
lokalklimatet tillsammans med den linga<br />
skogliga kontinuiteten utgor de betydelsefullaste<br />
faktorerna k6nns fdr oss som den mest
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
logiska fdrklaringen till de skillnader vi funnit.<br />
De flesta av Trollskogens rddlistade lavar<br />
5r arter med speciella krav pi substrat, mikronischer<br />
och/eller lokalklimat. Nigra av dem<br />
verkar pi norra Oland befinna sig i eff mycket<br />
ftirdelaktigt viixtgeografiskt omride. Genom<br />
eff ovanligt brett register av vtirdtrdd, bide<br />
vad gtiller art och ilder verkar till exempel<br />
Opegrapha vermicellifera, O. soredifera samt<br />
Pachyphiale carneola mi alldeles ypperligt i<br />
Trollskogen. Ovriga r6dlistade arter iir mera<br />
sedvanligt sn6va i sitt habitatval.<br />
Vad giiller Trollskogens epifytiska<br />
lavflora finns en lang rad arter som anses vara<br />
beroende av ling, obruten skoglig kontinuitet.<br />
Lavarnas betydelse i tolkandet av ett<br />
skogsbestinds ilder il fortfarande omdebatterad<br />
(Appelqvist & Nord6n 1998) och pir<br />
grund av regionala olikheter i lavfloran ilr det<br />
svirt att gcira jiimftirelser mellan olika<br />
omrf,den med sarnma artstock som instrument<br />
(Arup m. fl. 1997). Siikrast resultat erhills om<br />
man hiller sig till en region och floran ph ett<br />
trridslag, de fdhga samband kan hittas<br />
mellan fdrekomster av vissa lavar samt<br />
skoglig kontinuitet (t. ex. Fritz & Larsson<br />
1996). Om man jamfrir Trollskogens lavflora<br />
med den lista 6ver arter, som enligt Arup m.<br />
fl. ( 1997) indikerar ling skoglig kontinuitet i<br />
sydvdstra Sverige, finner man att hela 20 arter<br />
med denna egenskap iterfinns i Trollskogens<br />
lavflora.<br />
Ar Trotlskogens lavflora plverkad av<br />
luftfiiroreningar?<br />
Siikerligen 6r lavfloran i Trollskogen liksom<br />
pf, minga andra hill i Syd- och Mellansverige<br />
piverkad av luftspridda ftiroreningar (idmftir<br />
Arup m. fl. 1997). Tyvirr finns inget iildre<br />
inventeringsmaterial frin Oland som kan<br />
anvdndas fdr jiimfcirelse med dagens situation,<br />
men bland de tydligaste indikationerna pi att<br />
Trollskogens lavflora 6r negativt piverkad iir<br />
de relativt begriinsade ftirekomsterna av<br />
hiinglavar, samt att epifytfloran pi tunna<br />
Lavar i Trollskogen, dland 39<br />
grangrenar uppvisar en starkt utarmad flora.<br />
Bankvistfloran lir mycket fattig och<br />
inskriinker sig till en del tiliga arter som<br />
Hypogtmnia physodes, Platismatia glauca m.<br />
fl., och skorplavar saknas ndstan helt. I stiillet<br />
tiir de flesta grenar och deras barr 6verdragna<br />
av ett jiimnt skikt av grdnalger, som forhindrar<br />
eventuella epifyter frin att etablera sig.<br />
I omridets lavflora ingir dock ocksi<br />
minga arter som uppfattas som klnsliga ftir<br />
luftftiroreningar, vilket alltsi skulle motsSga<br />
en kraftig piverkan av luftburna fororeningar.<br />
Dessa arter v6xer dock pi medelrika-rika<br />
substrat med viss buffrande ftirmiga och iterfinns<br />
dessutom oftast inne i mera skyddade<br />
delar av skogen i partier ddr framfdr allt<br />
granen fungerar som skyddsfilter f6r vindburna<br />
ftiroreningar.<br />
Naturvlrd<br />
Trollskogen hyser mycket stora naturviirden<br />
med bland annat en rik lavflora knutna till<br />
ganrmelekar och naturskogsartad banblandskog.<br />
Fdr aff ftir framtiden sdkra dessa naturv?irden<br />
anser vi att fdljande hillpunkter ar<br />
viktiga:<br />
Det extensiva bete av ndtkreatur som ftirekommer<br />
i omridet idag dr av stor betydelse<br />
ftir uppriitthillande av framftir allt strandvegetation<br />
och bryn vid Grankullavikens<br />
strand. Betet 6r dock iiven mycket viktig f6r<br />
skogen dtir det bidrar till att uppreftheila en<br />
luckig struktur och dynamik i tillging pi<br />
mikronischer.<br />
Frir att langsiktigt bevara de garnmeleksberoende<br />
samhbllena lir det av h6g prioritet att<br />
snarligen kartliigga ftirekomsten av gammelekar<br />
och liimpliga "efterftiljare". Dessa iildre<br />
ekar och de ffAd som har potential aff riverta<br />
rollen som gammelekar bcir frihuggas luckvis.<br />
Det tir dock mycket viktigt att dessa luckor fbr<br />
ftirbli smi och att stor forsiktighet tas si att<br />
sliitbarkiga ekar med mera skuggfdredragande<br />
arter inte missgynnas. Man bdr pf, sikt se till<br />
att omridet hyser minst ett 50-tal gammelekar.
40 Tommy Knutsson m.fl.<br />
For en framgingsrik naturvird tir det viktigt<br />
att resultaten ovan som slrskiljer de olika<br />
ffddslagens betydelse som substrat ftir den<br />
totala diversiteten respektive de rodlistade<br />
arterna och signalarterna tas i beaktande. Vlrt<br />
att pipeka 6r dock insikten att iiven de artfattigare<br />
substraten har stor betydelse ftir den<br />
totala mingfalden i Trollskogens lavflora<br />
eftersom de hyser arter som inte pitriiffats pe<br />
nigot annat substrat.<br />
F6rutom gynnande av ek samt rdjningar till<br />
formin for extensivt bete bdr huvuddelen av<br />
Trollskogen l6mnas till fri utveckling for att<br />
pi sikt fb en in strine andel av naturskogsartade<br />
skogstyper med stort innehill av ddd ved<br />
och senvuxna trdd.<br />
Artlista 6ver Trollskogens bark- och vedlevande<br />
lavar<br />
Nedan f6ljer en genomging av de 16l barkoch<br />
vedlevande lavar som pitriiffats under<br />
inventeringen. Arternas hotkategori, svenska<br />
narnn, substratval och utbredning i Trollskogen<br />
summeras. De 43 arter som enligt<br />
Hallingbtick (l 995) indikerar hdgt naturvdrde<br />
har markerats med *. I listan ingir 6ven nigra<br />
enstaka olicheniserade svampar som av tradition<br />
behandlas av lichenologer. Dessa har i<br />
artlistan markerats med +.<br />
Anisomeridium biforme, toffellav. Pe klengrov<br />
ek, senvuxen rdnn, grov oxel, grov<br />
sorbus samt hasselbas i sektionerna<br />
Briinnabben, Trolleksomridet och Uddendan.<br />
Anisomeridium nyssaegenum, tradbaslav. Pa<br />
shlg, grov ek, rcinntorraka samt levande<br />
r6nn i sektionerna Briinnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddindan.<br />
Arthonia anombrophila. Pa sl6t bark av ung<br />
ek, ronn och grov oxel i sektionerna<br />
Brlinnabben, Trollskogsomridet och Uddiindan.<br />
Arten 6r mycket lik siv6l Arthonia<br />
zwackhii som A. Pruinata, och en av<br />
kollekterna bestiimdes i felt forst till A.<br />
GRAPHTS SCRIPTA l0 (1999)<br />
pntinata och senare under bestlmningsarbetet<br />
till A. nvackhiil Denna kollekt,<br />
som hade vitpudrade apothecier, var<br />
tlmligen olik de andra kollekterna vilka<br />
helt saknade pruina. Niir vi jobbade med<br />
besthmningar av exemplar utan pruina<br />
hamnade vi piL A. anombrophila i Purvis<br />
m. fl. (1992). De uppgifter om ekologi<br />
och utbredning visade att arten endast var<br />
k6nd fren Brittiska oarna blev vi av<br />
forklarliga sk6l mycket tveksamma. Material<br />
siindes till Rikard Sundin, Stockholm<br />
som bekriiftade misstankarna och siinde<br />
materialet vidare Brian Coppins i Edinburgh.<br />
Han kunde konfirmera att allt<br />
material, med sivll som utan pruina var<br />
A. anombrophila! Arten 6r ny f6r Sverige<br />
och fynden utgor de fdrsta kiinda utanf6r<br />
Brittiska 6arna. Enligt Purvis m. fl. (1992)<br />
lr den hittills endast pitraffad i Englands<br />
vlstra delar. Den vdxer dar slllsynt i<br />
skogar och parker med ling kontinuitet pi<br />
torr, skuggig och oftast skrovlig bark,<br />
vanligen vid trldbaser, mer s6llsynt pi sl6t<br />
bark. De fcirekomster vi har sett i Trollskogen<br />
fanns pi sliit bark, bide relativt<br />
lingt ned pi tradbaser och hdgre upp (ca<br />
1,8 m). Beliggen 6r deponerade pi Naturhistoriska<br />
riksmuseet, Stockholm'<br />
Arthonia didyma, liten rostfliick. Pe grov oxel,<br />
r6nn samt ung-medelgrov ek i sektionerna<br />
Nlshorveskogen, Trolleksomridet och<br />
Uddlndan.<br />
Arthonia dispers7, smalprickslav. Pi klen ek i<br />
Knysselnacken.<br />
Arthonia leucopellaea, kattfotslav' Pa<br />
enbuske, entorraka, klen-grov €k, halvgrov<br />
r6nn, gran, tall samt grov och senuu*tn<br />
bjork. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Arthonia mediella. Pil halvgrov ek i Trolleksomridet.<br />
*Arthonia pruinata, matt pricklav (Sirbar).<br />
Funnen pi sammanlagt tolv grova ekar i<br />
sektionerna Niishorveskogen, och Trolleksomridet.
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Arthonia radiata. flIcklav. Pe hassel, rdnn,<br />
oxel, asp samt ung-halvgrov ek. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
*Arthonia spadicea, glansfllck. Pe oxel,<br />
senvuxen-halvgrov rtinn, grov ek, grenar<br />
pi grov ek, mibiir samt hassel i sektionerna<br />
Trolleksomridet, Br6nnabben och<br />
Udddndan.<br />
*Arthonia vinosa, rostfliick. Pe grov ek i<br />
Brlnnabben och Trolleksomridet.<br />
Arthopyrenia lapponina. Pil oxel, ekgren samt<br />
ronn i sektionerna Trolleksomridet och<br />
Udd6ndan.<br />
Bacidia arceutina. Pe ung osp, senvuxen<br />
ronn, grov apel samt senvuxen bj6rk i<br />
sektionerna Br6nnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
Bacidia arnoldiana. Ett fynd pi hasselbas i<br />
Br6nnabben.<br />
*Bacidia ntbella, l6nnlav. Pe senvuxen rdnn i<br />
Uddiindan.<br />
Bacidia subincompta Ett f1md pi senvuxen<br />
r6nn i Uddlndan.<br />
Bactrospora corticola, liten scinderfallslav<br />
(Sirbar). Vi har inte noterat arten under<br />
inventeringen men iildre fynd finns frin<br />
1955 och 1983 pi grov ek. Materialet fren<br />
1955 ?ir kontrollbestimt av Stefan Ekman.<br />
Bactrospora dryina, stor sdnderfallslav (Akut<br />
hotad). Tre fynd pi grov ek i Nlshorveskogen<br />
och Trolleksomridet. Det./conf.<br />
Ulf Arup och Stefan Ekman.<br />
Bactrospora sp. Noterad utan bel6gg pi en<br />
grov ek, Trolleksomridet. Arterna gir inte<br />
att skilj a Ftt i fiilt och di biigge arterna i<br />
sllktet dtr rddlistade och siillsynta har<br />
endast nigot enstaka och mycket sparsamt<br />
beltigg tagits.<br />
Biatora efflorescens, smigrynig knopplav. Pi<br />
halvddd enbuske samt grov tallved i<br />
Uddiindan och Knysselnacken. Troligen<br />
mycket fdrbisedd. Nigot f./nd rikligt<br />
fertilt. Det. G. Thor.<br />
*Biatorella monasteriensis, klosterlav (Hansynskr?ivande).<br />
Ett fynd pi grov ekbas i<br />
Trolleksomridet.<br />
Lavar i Trollskogen, dland 4l<br />
Bryoria capillar,rs, gri tagellav. Pe entorraka,<br />
tallbark, enbuske, levande grangrenar i<br />
sektionerna Knysselnacken, Nlshorveskogen,<br />
Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
Bryoria fuscescens, manlav. Pe entorraka,<br />
tallbark, talliry4 grov ekved och grangrenar<br />
i Knysselnacken och N?ishorveskogen.<br />
Bryoria implexa, narrtagel. Pe entorrakor i<br />
Uddiindan och Knysselnacken. Ny for<br />
Oland. Det. A. Ldfgren, P. Johansson &<br />
G. Thor<br />
Buellia griseovirens, mj6lig skivlav. Pe ung<br />
ek samt pi talltorraka i sektionerna<br />
Knysselnacken, Ndshorveskogen,<br />
Br6nnabben och Udddndan.<br />
Buellia punctata, liten skivlav. Pe klen-grov<br />
ek, dcid/ddende enbuske samt ronn i<br />
Briinnabben, Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
Buellia schaereri. Pi grov tallved och enved i<br />
Niishorveskogen, Trolleksomridet och<br />
Udd6ndan.<br />
*Calicium abietinum, vedspik (Sirbar). Pi en<br />
grov talltonaka (som snart riskerar att<br />
falla) i Niishorveskogen: forst funnen<br />
1993 och kvar 1997. Det. G. Thor. Arten<br />
iir hittills endast kiind frin tvi lokaler pi<br />
Oland.<br />
*Calicium adspersum, gulpudrad spiklav. Pe<br />
grov ek i Nflshorveskogen.<br />
Calicium glaucellum, svart spiklav. Pe talltorraka,<br />
grov tallved, talliga samt grov<br />
ekved. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Calicium lichenoides, kopparspik. Pe grovklen<br />
ek, grov bjiirk samt senvuxen bjtirk i<br />
Niishorveskogen, Briinnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
Calicium viride, grdn spiklav. Pe klen-grov<br />
ek, grenar ph grov ek samt bj6rk. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
*Caloplaca lucifuga, skuggorangelav (Hansynskrilvande).<br />
Fem fynd, alla pi grov ek<br />
i Niishorveskogen, Brdnnabben och Trolleksomridet.<br />
Catillaria nigroclavata, svarttoppig kollav. Pi<br />
ved av skeppsvraket Swiks i Trolleksomridet.<br />
Ny ftir Oland. Det. T. Foucard.
42 Tommy Knutsson m.fl.<br />
Cetraria chlorophylla, brtimlav. Pe €D,<br />
entorraka, tallbark, talltorraka, tall6ga,<br />
doda grangrenar samt Rosa sp. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
Cetraria sepincola, gtirdsgirdslav. Pe Rosa<br />
sp., slin och tunna bjcirkkvistar i Knysselnacken<br />
och Uddandan.<br />
*Chaenotheca brachypoda, gul nillav. Pe<br />
grov ek i Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />
Chaenotheca brunneola, vednil. Pe talltorrraka,<br />
tallilga samt tallved i Knysselnacken,<br />
N?ishorveskogen och Udd6ndan.<br />
*Chaenotheca chlorella, kornig nillav (Hansynskr?ivande).<br />
Ett fynd pi d6d gren pi<br />
halvgrov levande ek i Trolleksomridet. Pf,<br />
Oland har kornig nillav endast sex k?inda<br />
lokaler.<br />
Chaenotheca chrysocephala, grynig nillav.<br />
Pe tallbark, talltorraka, tallved, tall6ga,<br />
grov ek samt gran. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Chaenotheca ferntginea, rostflickig nillav.<br />
Pe talltorraka, tall6ga, tallbark, enbuske,<br />
d6d enbuske, grov ek samt senvuxen<br />
bjdrk. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Chaenotheca frdurocea, lrgnil. Pi halvgrovgrov<br />
ek i Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
*Chaenotheca hispidula, parknil (Sirbar).<br />
Tvi fynd pi grova ekar i Niishorveskogen<br />
och Briinnabben.<br />
Chaenotheca stemonea, luddnil. Ett fynd pi<br />
grov ek i Trolleksomridet. I Sverige vitt<br />
spridd men ovanlig dfi, mtijligen nigot<br />
vanligare i norra Sverige. Ny fiir Oland.<br />
Det. L. Tibell.<br />
Chaenotheca trichialis, gtit nillav. Pa grffi,<br />
granved, grov tall, tallved, halvgrov-grov<br />
ek och dod murgrdna i sektionerna<br />
Niishorveskogen, Br6nnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
*Chaenotheca xyloxena, slank vednil. Pe<br />
talltorrakor i Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />
En av kollekterna [r kontrollerad<br />
av L. Tibell.<br />
+Chaenothecopsis nigra. Pe ddd/dciende<br />
Hymenochaete subfuliginosa som vlixte i<br />
GRAPHTS SCRTPTA t0 (1999)<br />
hilighet pi grov ek i Brdnnabben. Ny ftir<br />
Oland. Det. L. Tibell.<br />
+Chaenothecopsis pusilla. Pi talltorraka och<br />
ek i Nlshorveskogen och Trolleksomridet.<br />
Det. L. Tibell.<br />
+Chaenothecopsrs sp. Ph Arthonia vinosa ph<br />
grov och gammal ek innanfdr Briinnabben.<br />
En kollekt med ett par knappnilar<br />
vtixande direkt pe A. vinosa- apothecier. I<br />
litteraturen finns Chaenothecopsis rufescens<br />
beskriven med denna ekologi och om<br />
vilket virat material piminner. Kollekten<br />
[r dock sparsam och sl6ktet kritiskt. Leif<br />
Tibell som tittat pi materialet vill iinnu<br />
inte uttala sig om arttillhdrigheten for vir<br />
kollekt.<br />
Chrysothrix candelaris, gulmjril. Pe grovt6ml.<br />
klen ek, murgrcina, grov Sorbus,<br />
enbuske, gran, grov bjork, senvuxen bj6rk<br />
samt garnmal apel. Funnen i samtliga<br />
delsektioner.<br />
Chrysothrix flavovirens (C. chrysophthalma<br />
auct.), blekt gulmjol. Pe talliga, tallved,<br />
talltonaka, ddd gren pi grov levande tall,<br />
tallbark, gran, enved samt entorraka.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Cladonia arbuscula, gulvit renlav. Pe<br />
tallstubbe i Nlshorveskogen.<br />
Cladonia cenotea, puderlav. Pi tall6ga, tallgren,<br />
talltorraka, tallstubbe, enved samt<br />
levande enbuske i sektionerna Knysselnacken,<br />
Niishorveskogen och Trolleksomridet.<br />
Arten 6ven funnen med apothecier.<br />
Cladonia coniocraea, mjdlig trafflav. Pe<br />
bj6rkbark , Rosa sp., enbuske, miber,<br />
talltorraka, talliga, tallbark, tallved, grov<br />
€k, ekved, granliga, gran, granstubbe,<br />
s6lg, murken stubbe, oxel. Funnen i samtliga<br />
delsektioner.<br />
Cladonia cornuta, syl-lav. Pa talliga i<br />
Knysselnacken.<br />
Cladonia digitata, fingerlav. Pe tallved,<br />
tallbark, enbuske, entorraka, grov ekved,<br />
murken stubbe, gran samt granliga.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.
GR<strong>APHIS</strong> SCRIPTA 10 (1999)<br />
Cladonia macilenta ssp. macilenta, knotig<br />
kochenillav. Pi talliga och grov tallved i<br />
Knysselnacken och Niishorveskogen.<br />
Cladonia macilenta ssp. floerkeana, pinnlav.<br />
Pi enved i Knysselnacken.<br />
Cladonia polydactyla, grenbiigarlav. Pe<br />
enbuske, tallbark, tallved, murken stubbe,<br />
ekved samt gran i sektionerna Knysselnacken,<br />
Brinnabben, Trolleksomridet och<br />
Udd?indan.<br />
Cladonia portentosa, hedrenlav. Pe starkt<br />
murken tallved i Uddiindan. Viistlig<br />
tyngdpunkt i utbredningen och virt ftirsta<br />
f5md pi Oland.<br />
Cladonia pyxidata, trafflav. Pi tallgren, tallved,<br />
tallbark, enved samt klen ek i<br />
Knysselnacken, Ndshorveskogen och<br />
Udd6ndan.<br />
Cladonia rangiferina, griL renlav. Pe enved,<br />
talliga, murken stubbe samt tallstubbe i<br />
Knysselnacken, Nlshorveskogen och<br />
Br?innabben.<br />
Cladonia sulphurina, trasig pdslav. Pi entorrraka<br />
i Knysselnacken.<br />
*Cliostomum corrugatum, gul dropplav (Htinsynskr6vande).<br />
Ett fynd av en steril forekomst<br />
giordes pi grov ek i Ntishorveskogen<br />
1993. Ej iterfunnen 1996-1998.<br />
Cliostomum grffithir, dropplav. Pi entorraka,<br />
enbuske, tallved, bark av ung ek-grov ek,<br />
oxel, r6nn, sp, piiron, mibtir samt Rosa<br />
.qp. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
*Cyphelium inquinans, sotlav. Pi talltorraka,<br />
grov talliga och tallved i Knysselnacken<br />
och Udd6ndan.<br />
Dimerella pineti, liten va,xlav. Pe ung-grov<br />
€k, enved, hassel, senvuxen bjdrk, rdnn,<br />
grov apel, mibar, tall samt gran i sektionerna<br />
Niishorveskogen, Brtinnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
Evernia prunastri, slinlav. Pi klen-grov €k,<br />
grenar pi grov €k, pdron, grangrenar,<br />
Rosa sp., tallved, mibtir, slim, oxel samt<br />
enbuske. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Graphis scripta, skriftlav. Pe sl6t bark av<br />
hassel samt ung-halvgrov rdnn i Briinnabben<br />
och Uddiindan.<br />
Lavar i Trollskogen, Oland 43<br />
Haematomma ochroleucum, blodpllttslav. Pe<br />
grov ek 1993 i Brdnnabben. Ej noterad<br />
1996-1998 men troligen ftirbisedd.<br />
*Hypocenomyce caradocensis, kn6lig flarnlav.<br />
Pe talltorraka, talliga och tallved i<br />
Knysselnacken och Uddlndan.<br />
*Hypocenomyce friesii, tunn flarnlav. Pe grov<br />
tall samt grov talliga i Knysselnacken och<br />
N6shorveskogen.<br />
Hypocenomyces scalaris, flarnlav. Pe hlltorrraka,<br />
talliga, tallbark, tallstubbe, tallved,<br />
entorraka, enved samt ekved. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
Hypogmnia farinacea, grynig blislav. Pe<br />
enbuske i Knysselnacken.<br />
Hypogtmnia physodes, blislav. Pe talltorraka,<br />
-bark, -gr€tr, -lilga, d6d gren pi grov<br />
levande tall, enbuske, entorraka, bj6rkbark,<br />
senvuxen bjcirk, Rosa sp., klen-grov<br />
rdnn, mibiir, klen-grov ek, grenar pi grov<br />
ek, grov ekved, gran, grangren, granliga,<br />
siilg, piiron, apel och slin. Funnen i samtliga<br />
delsektioner. Nigot exemplar fertilt.<br />
Hypogymnia tubulosa, pukstockslav. Pa<br />
grenar pi grov ek, oxel, enbuske samt dod<br />
gren pi grov levande tall i sektionerna<br />
N?ishorveskogen, Brinnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
Imshaugia aleurites, klilav. Pa talliga,<br />
tallbark, talltorraka, tallved samt grov ek.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Lecanactis abietina, gammelgranslav. Pe<br />
grffi, tall, senvuxen bjdrk, enved samt<br />
grov-halvgrov ek i sektionerna Ntishorveskogen,<br />
Brdnnabben, Trolleksomridet och<br />
Uddiindan. Ofta fertil.<br />
Lecania cyrtella. Pe talliga och talltorraka i<br />
Knysselnacken<br />
Lecanora argentata, brun kantlav. Pe klengrov<br />
ek, rdnn samt Rosa sp. i Knysselnacken,<br />
Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />
Uddlndan. Det. P. Frdd6n.<br />
Lecanora carpinea-gruppen, al-lav. Ph Rosa<br />
sp., rdnn samt klen-halvgrov ek i Niishorveskogen,<br />
Brlnnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddlndan. Det. P. Fr6d6n.
44 Tommy Knutsson m.fl.<br />
Lecanora chlarotera. Pi grenar av klen-grov<br />
ek samt asp i Knysselnacken, Br6nnabben,<br />
Trolleksomridet och Uddbndan. Det. p.<br />
Frdd6n.<br />
Lecanora confusa. Pe Rosa sp., osp, pdron,<br />
slin, tall, grenar pi grov ek, bark pi grov<br />
ek, dcid/d6ende enbuske, levande enbuske<br />
samt ung rdnn i sektionerna N6shorveskogen,<br />
Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />
Uddiindan. En del av fynden conf. P.<br />
Frrid6n. Z. confusa [r slllsynt i Sverige<br />
och har en vlstlig tyngdpunkt i sin<br />
utbredning. Pi Oland har vi 6nnu si l6nge<br />
bara fynd frin nigra f[ strandnlira lokaler<br />
pi norra Oland samt frin Ottenby ltingst<br />
sdderut p[ 6n (i6mfor Arup & Ekman<br />
reez).<br />
Lecanora conizaeoides, stadskantlav. Pe<br />
grenar av grov ek, Rosa sp. samt enved i<br />
Knysselnacken, Nlshorveskogetr, Trolleksomridet<br />
och Udd6ndan. Det./conf. P.<br />
Frciddn.<br />
Lecanora conizaeoides/varia. Ph d6d enbuske<br />
i Knysselnacken. Det. P. Frdd6n.<br />
Lecanora expallens, mjdlkantlav. Pi halvgrov<br />
ek, ddd/d0ende enbuske samt asp i<br />
Br6nnabben och Uddlndan. Troligen<br />
forbisedd.<br />
Lecanora cf. hypoptella. Pe talltorraka i<br />
Knysselnacken. Det. P. Frdd6n.<br />
Lecanora cf. leptyrodes. Pa grov oxel i<br />
Uddendan. Det. P. Froddn.<br />
Lecanora cf. saligna. Pe ved av skeppsvraket<br />
"Swiks" i Trolleksomridet. Det. P.<br />
Frdd6n.<br />
Lecanora pulicaris. Pi Rosa sp., s6lg, bj6rk<br />
samt grangren i sektionerna Knysselnacken,<br />
Brdnnabben, Trolleksomridet.<br />
Det. P. Frtid6n.<br />
Lecanora sambuci. Pe Rosa sp. samt<br />
dod/dciende enbuske i Neshorveskogen<br />
och Uddlndan. Det. P. Frdddn.<br />
*Lecanora sublivescens, bla halmlav (Sirbar).<br />
Ett f'/nd pi grov ek i Br6nnabben. Pe<br />
Oland [r den hittills endast funnen i<br />
Ottenby, Halltorp och Trollskogen och 6r<br />
troligen mycket siillsynt. I Sverige i ovrigt<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
iir den kdnd frin Sk, Sm och Gtl, enligt<br />
Aronsson m. fl. (1995).<br />
Lecanora symmicta, halmlav. Pe klen €k,<br />
grenar pi tdmligen klen ek, halvgrov ek,<br />
skogsolvon, Rosa sp., klen &sp, ptron,<br />
slin samt rcinn. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Det./conf. P. Frdd6n.<br />
Lecanora cf. varia, g6rdsgirdskantlav. Pe<br />
enved samt gammal talliga i Knysselnacken.<br />
Det. P. Frcid6n.<br />
Lecidella elaeochroma, asplav. Pe senvuxen<br />
rcinn, oxel, asp, pdron, Rosa sp. samt pi<br />
kvistar av timligen ung ek i sektionerna<br />
N?ishorveskogen, Brdnnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
Lepraria incana, bligri mj6llav. Pa talltorrraka,<br />
talliga, tallbark, enbuske, entorraka,<br />
bjdrkbark, senvuxen bjdrk, Rosa sp.,<br />
mib?ir, klen-grov €k, gran, hassel, rcinn,<br />
apel, oxel. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Loxospora elatina. Pa granbark, granstubbe<br />
samt pi bark av granlhga i Trolleksomridet,<br />
Ndshorveskogen och Uddiindan.<br />
Melanelia fuliginose, gllnsande skcildlav. Pe<br />
klen-grov €k, oxel, osp, pdron, slin,<br />
enbuske, enved, miblr samt Rosa sp.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Melanelia subargentifera, ljuskantad skdldlav.<br />
Pi grenar av grov ek i Trolleksomridet.<br />
Micarea denigrata, svart dynlav. Pi tallved,<br />
tallilga, talltorraka samt apelved i<br />
Knysselnacken, Brlnnabben och Uddlndan.<br />
Det. G. Thor.<br />
Micarea elachista. Vtxte tillsammans med<br />
Chaenotheca chlorella pi ekved i Trolleksomridet.<br />
Ny fdr Oland. Bestiimningen<br />
konfirmerad av G. Thor. Micarea<br />
elachista betecknas i Polen som en<br />
urskogsrelikt (CieSlifski m. fl. 1996). I<br />
Sverige forekommer den framf6r allt i de<br />
mellersta delarna av landet och anges av<br />
Hallingbiick (1995) som mindre allmln.<br />
Micarea misella. Pe tallved i Brbnnabben.<br />
Det. G. Thor.<br />
Micarea prasina, dynlav. Pe granliga, tallved,<br />
tallbark, senvuxen bj6rk, €k, siilg, ung
GRAPHTS SCRTPTA l0 (t999)<br />
ronn i Knysselnacken, Brlnnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan. Nigon kollekt<br />
kontrollerad av G. Thor.<br />
*+Microcalicium dessiminatum, Srgspik. Pe<br />
grov ek, gran, tallved och tallbark i<br />
sektionerna Ntishorveskogen, Brtinnabben,<br />
Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
Mycoblastus fucatus. Pe grov tallved i<br />
N6shorveskogen. Troligen mycket forbi-<br />
sedd.<br />
+Mycocalicium subtile. Pe grov talltorraka<br />
och grov tallved i Brlinnabben och<br />
Uddiindan. En av kollekterna kontrollbestiimd<br />
av L. Tibell.<br />
*Nephroma parile, bttrdlav. Ett fynd pi basen<br />
av senvuxen ronn i Uddiindan. Pi Oland<br />
anmiirkningsv?irt siillsynt och endast kiind<br />
frin tre lokaler.<br />
Ochrolechia androgtna, grynig ornlav. Pe<br />
enbuske, entorraka, talltorraka, ved pi<br />
tallstubbe, tallved, oxel, senvuxen bjork,<br />
grov ekved samt levande gran. Funnen i<br />
samtliga delsektioner. Rikligt fertil pi ved<br />
av ekl6ga.<br />
Ochrolechia microstictoides. Pe enbuske,<br />
grov ekved, talltorraka samt ddd gren pi<br />
grov levande tall i sektionerna Knysselnacken,<br />
Ntishorveskogen och Trolleksomridet.<br />
Ochrolechia subviridis. Ett fynd pi grov ek i<br />
Brdnnabben.<br />
Ochrolechia szataladnsis. Ett fynd pi ek i<br />
Trolleksomridet. Ny for Oland. KontrollbestZimd<br />
av T. Foucard.<br />
Opegrapha atra, svart klotterlav. Pi ung &sp,<br />
rdnn samt ung ek i Brtinnabben, Trolleksomridet<br />
och Uddiindan.<br />
*Opegrapha illecebrosa, gammelekslav (Akut<br />
hotad). Funnen pi tretton grova ekar i<br />
sektionerna Niishorveskogen, Brdnnabben<br />
och Trolleksomridet.<br />
Opegrapha ochrocheila, orangepudrad<br />
klotterlav (Akut hotad). Funnen pi grov<br />
Sorbus sp., senvuxen r6nn samt rdnnved i<br />
sektionerna Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
Lavar i Trollskogen, Oland 45<br />
Opegrapha rufescens, rcidbrun klotterlav. Pe<br />
senvuxen rdnn och oxel i Uddlndan.<br />
*Opegrapha sorediifera, mjdlig klotterlav<br />
(Sirbar). Pitriiffad pi 2l olika trtid,<br />
ftiretr[desvis sliit bark av klen-grov ek<br />
men tiven senvuxen rrinn, oxel samt grov<br />
apel i sektionerna Ndshorveskogen,<br />
Brlnnabben, Trolleksomridet och Uddln-<br />
dan.<br />
*Opegrapha varia, klotterlav. Pe grov ek<br />
samt rdnn i Br[nnabben och Uddlndan.<br />
Opegrapha vermicelltfera, stiftklotterlav<br />
(S&rbar). Funnen pi 18 olika trtid; halvgrov-grov<br />
ek, grov Sorbus sp., senvuxen<br />
ronn, oxel samt apel i Brdnnabben,<br />
Trolleksomridet och Uddiindan. Ofta<br />
fertil.<br />
*Opegrapha viridis, olivklotterlav (H[nsynskrlvande).<br />
Ett fynd pi en halvgrov ek i<br />
Trolleksomridet.<br />
Opegrapha vulgata coll. Pi hassel, oxel, grov<br />
ddd rrinn, rdnnbas, r6nnbark, grov apel,<br />
senvuxen bjdrk, ttimligen klen ek, mib6r<br />
samt gran i Ntishorveskogen, Br6nnabben,<br />
Trolleksomridet och Uddiindan. Tiimligen<br />
fb beltigg har tagits av O. vulgata varftir<br />
inget kan siigas om de olika varieteternas<br />
ekologi och frekvens, men sannolikt<br />
tillhdr majoriteten var. vulgata.<br />
Opegrapha vulgata var. vulgata, rnellanklotterlav.<br />
Pi tdmligen klen ek och ung r6nn i<br />
Brhnnabben och Trolleksomridet.<br />
Opegrapha vulgata var. subsiderella, prickig<br />
mellanklofferlav. Pe asp i Uddindan.<br />
*Pachyphiale carneola, iidelkronlav (Sirbar).<br />
Pe20 fftid; sltit bark pi klen-grov ek, oxel,<br />
klen-halvgrov, senvuxen rdnn samt apel i<br />
sektionerna Briinnabben, Trolleksomridet<br />
och Udd5ndan. Den vlxer pifallande ofta<br />
i slllskap med Opegrapha sorediifera pit<br />
unga trAd eller grenar med slat bark just<br />
dtir barken brustit till en spricka.<br />
Parmelia sulcata, skrynkellav. Pe enbuske,<br />
entorraka, tallbark, tallved, Rosa sp., r6nn,<br />
grov ekved, grenar pi grov €k, gran,<br />
plron samt sl6n. Funnen i samtliga<br />
delsektioner.
46 Tommy Knutsson m.fl.<br />
Parmeliopsis ambigua, stocklav. Pa talltorrraka,<br />
tallgren, talliga, tallbark, dOd gren<br />
pi grov levande tall, tallved, enved,<br />
entorraka, Rosa sp., klen ek, rcinn samt<br />
murken stubbe. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Parmeliopsis hyperopta, vedlav. Pe talltorrraka,<br />
talliga, tallbark, klen ek samt<br />
murken stubbe. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
*Peltigera horizontalis, skcildfiltlav. Pa<br />
r6nnbas i Uddlndan.<br />
Peltigera praetextata, fiallig filtlav. Pi mossa<br />
pi gammal husgrund i Uddiindan. Borde<br />
kanske inte vara med i en Oversikt 6ver<br />
epifytiska lavar men tas med de det iir<br />
omridets enda $/nd. Arten borde sitta pi<br />
flera sttillen inom omridet. Verkar dock<br />
pifallande slllsynt i de mera boreala<br />
B6daskogarna jamfttrt med till exempel<br />
Mittlandsomridets iidelldvsdominerade<br />
skogstyper.<br />
Pertusaria amara, bitterlav. Pe enved,<br />
enbuske, entorraka, senvuxen bjtirk, rtinn,<br />
klen-grov ek samt gammal apel. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
Pertusaria coccodes, hagelporlav. Pe<br />
senvuxen bjork i Trolleksomridet.<br />
*Pertusaria flavida, gul porlav. Pi grov ek i<br />
Trolleksomridet.<br />
*Pertusaria hemisphaerica, sncibollslav. Pe<br />
enbuske, halvgrov-grov €k, grov ekved,<br />
oxel, gran samt senvuxen bjork. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
Pertusaria leioplaca, tunn porlav. Pi ung ek<br />
samt ronn i Trolleksomridet och UddAndan.<br />
*Pertusaria leucostoma. Pi ronn i Uddiindan.<br />
*Pertusaria pertusa, porlav. Pe ung osP, klengrov<br />
€k, grov d6d r6nn, oxel samt<br />
senvuxen bjdrk i Nlshorveskogen,<br />
Briinnabben, Trolleksomridet och Uddlndan.<br />
Phlyctis argena, blemlav. Pi silg, klen-grov<br />
€k, klen-grov Sorbus sp., oxel, rtinn,<br />
skogsolvon, grov apel, mibiir samt<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
enbuske i Ndshorveskogen, Brtnnabben,<br />
Trolleksomridet och Uddiindan.<br />
Physcia adscendens, hjdlmrosettlav. Pa asp<br />
och pdron i Uddhndan.<br />
Physcia stellaris, stj?irnlav. Pe p6rontriid i<br />
Uddiindan.<br />
Physcia tenella, finlav. Pi grenar av grov ek,<br />
enved samt dtid/dciende enbuske i Trolleksomridet<br />
och Udd?indan.<br />
Placynthiella icmalea, koralltorvlav. Pe tallved<br />
i Knysselnacken och Brtinnabben.<br />
Platismatia glauca, nlverlav. Pe tallgren,<br />
talliga, enbuske, entorraka, Rosa sp., s6lg,<br />
d6da och levande grangrenar, grenar pi<br />
grov €k, grov ekved, mibtir samt slin.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.<br />
*Porina aena barkporina / P. chlorotica<br />
skuggvirtlav. Pi hassel, grov ek och rdnn<br />
i Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />
Uddiindan. Arterna 6r svira att skilja pi<br />
och flera kollekter har forblivit<br />
obestiimda.<br />
Porina chlorotica, skuggvirtlav. Pe apel i<br />
Udd6ndan.<br />
Pseudevernia frrfrrocea, gflllav. Pe l'allbga,<br />
talltorraka, tallved, dOd gren pi grov<br />
levande tall, Rosa sp., rtinn, siilgkvist,<br />
grenar pi grov ek samt grangrenar.<br />
Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Psilolechia lucida, citrongul skivlav. Ett f1md<br />
pi talliga i Trolleksomridet.<br />
*Pyrrhospora quernea, ekflamlav. Pe timl.<br />
klen-grov €k, grov oxel, halvgrov r6nn,<br />
enbuske samt levande gran. Funnen i<br />
samtliga delsektioner.<br />
*Ramalina baltica, hjalrnbrosklav (H6nsynskrdvande).<br />
Funnen pi tvi grova ekar i<br />
Ntishorveskogen respektive Trolleksomridet.<br />
Tyv6n finns inget herbariematerial<br />
varfor det inte helt kan uteslutas att<br />
fynden utgdrs av R. obtusata.<br />
Ramalina farinacea, mjiilig brosklav. Pa s6lg,<br />
tiiml. klen €k, grenar pi grov €k,<br />
d6d/ddende enbuske samt oxel i sektionerna<br />
Brbnnabben, Trolleksomridet och<br />
Uddiindan.
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Ramalina fastigiata, rosettbrosklav. Pe asp<br />
och oxel i Uddindan.<br />
Rinodina exigua. Pa sjdlva "Trolleken" i<br />
Trolleksomridet. VZixer ofta pi grova ekar<br />
och iir sannolikt en god signalart.<br />
Rinodina pyrina. PL p6ron, klen ek samt Rosa<br />
sp. i Nlshorveskogen och Uddiindan.<br />
*schismatomma decolorans, gre sklrelav<br />
(Hiinsynskriivande). Pitriiffad pi 27 ffed<br />
framfor allt pi grov ek men 6ven pi ekved<br />
och oxel. Funnen i sektionerna Nishorveskogen,<br />
Brlnnabben, Trolleksomridet och<br />
Udd6ndan.<br />
*Schismatomma pericleuffi, rosa sklirelav<br />
(Sirbar). Funnen pi tvi grova ekar i<br />
Briinnabben.<br />
Scoliciosporum chlorococcum, trtidgr6nelav.<br />
Pe ung V-exponerad rtinn i Uddlndan.<br />
Sannolikt nigot fdrbisedd.<br />
*+Sphinctrina turbinata, kort parasitspik<br />
(H6nsynskr6vande). Funnen vid tvi tillftillen<br />
ph Pertusaria pertusa dels pi grov<br />
ek och dels pi ekgrenar i Brlnnabben.<br />
Kort parasitspik iir mycket stllsynt pi<br />
Oland och forutom frin Trollskogen<br />
kiinner vi endast till en forekomst ytterligare,<br />
iiven den i Bdda socken.<br />
*Thelotrema lepadinuffi, havstulpanlav.<br />
Endast tvi fynd; dels pi senvuxen bjdrk<br />
och dels pi hassel i Briinnabben.<br />
Trapeliopsis /lexuosa, vedknotterlav. Pe<br />
enved, talliga, tallved samt talltorraka i<br />
Knysselnacken och Udd2indan. Fdrmodligen<br />
delvis ftirbisedd.<br />
Usnea filipendula, skdgglav. Pe tallved i<br />
Udd6ndan. Pifallande stillsynt i Trollskogen<br />
med endast ett fynd. Arten verkar<br />
vara mycket s6llsynt 6ven i civriga delar<br />
av Bodaskogarna.<br />
Usnea hirta, luddig skligglav. Pa enbuske,<br />
d0da/d6ende och levande grangretrff,<br />
grenar pi grov ek samt d0da grenar pi<br />
tall. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Us ne a subfl ori d an a, kort skZigglav. Pe l'allilga,<br />
talltorraka, entorraka, tallbark, d6da<br />
grenar pi tall, Rosa sp., rdnn, klen €k,<br />
grenar pi grov ek, grov ekved, gran,<br />
Lavar i Trollskogen, dland 47<br />
levande-ddda/ddende grangrenar samt<br />
mib6r. Funnen i samtliga delsektioner.<br />
Vulpicida pinastri, granlav. Pe talltonaka, dcid<br />
gren pi levande tall, klen ek, grov ekved<br />
samt Rosa sp. i Knysselnacken, Niishorveskogen<br />
och Uddlndan.<br />
Xanthoria parietina, viigglav. Pa asp i<br />
Uddlndan.<br />
Xanthoria polycarpa, mingfruktig v6gglav.<br />
Pi gren ar av grov ek, enbuske, plron, slin<br />
samt Rosa sp. i Niishorveskogen, Trolleksomridet<br />
och Uddindan.<br />
*Xylographa parallela, mdrkfruktig xylogra-<br />
Tack<br />
fa. Pi tallved i Br?innabben.<br />
Nigra bestimningar har vi fett hjAlp med fren<br />
andra he[. Si har en del av vira Caliciacder<br />
kontrollerats eller bestlimts av Leif Tibell,<br />
Uppsala, Bryoria implexa av Per Johansson,<br />
Anders Ldfgren och Gtiran Thor, Stockholm,<br />
Arthonia anombrophila av Rikard Sundin,<br />
Stockholm samt Brian Coppins, Edinburgh,<br />
Micarea spp. av Goran Thor, Stockholm,<br />
Catillaria nigroclavata, Ochrolechia szataladnsis<br />
m. fl. av Tony Foucard, Viinge,<br />
Lecanora spp. av Patrik Froddn, Lund,<br />
Bactrospora av Ulf Arup, Graz, Ostenike och<br />
Stefan Ekman, Bergen, Norge. Alla tackas<br />
varmt!<br />
Titlflgg. Denna artikel har i en nigot annorlunda<br />
version publicerats i Olands Botaniska<br />
F drenin g s tidskr ift Krut b r iin n ar en (I(nut s son,<br />
Johansson m. fl. 1997). Efter publiceringen<br />
giordes yfferligare ett f?iltbes6k de vissa<br />
komplefferande inventeringar utfordes, varfdr<br />
det hiir presenterade resultatet 6r nigot<br />
annorlunda. Dessutom har ltinsstyrelsen under<br />
mellanperioden fattat beslut om aff bilda<br />
nafurreservatet "Trollskogens dom6nreservat"<br />
(beslut 29 juni 1998). I skdtselplanen har stor<br />
vikt lagts pi lichenologiska v6rden, och sk6tselplanen<br />
6r i allt vSsentligt utformad for att<br />
dessa skall fb ett varaktigt skydd.
48 Tommy Knutsson m.fl.<br />
Referenser<br />
Appelqvist, T. & Nord6n, B. 1998: Kontinuitet<br />
- ett mingtydigt begrepp. Svensk Bot.<br />
Tidslcr. 92: 23-35.<br />
Aronsson, M., Hallingbick, T. & Mattssotr, J.-<br />
E. (red.) 1995 : Rc;dlistade viixter i Sverige<br />
I 99 5 . ArtDatabanken, Uppsala.<br />
Arup, U. & Ekman, S. 1992: Nyheter i scidra<br />
Sveriges lavflora. Graphis Scripta 4: 8l-<br />
86.<br />
Arup, U., Ekman, S., Kdrnefelt, I. & Mattson,<br />
J. E. (red.) 1997: Slryddsvtirda lavar i<br />
sydvcistra Sver,tge. SBF-Fdrlaget, Lund.<br />
CieSliriski, S., CzyZewsk4 K, Faliriski, J. B.,<br />
Klama" H., Mulenko, W., Zarnowiec, J.<br />
(red.) 1996: Cryptogamous plants in the<br />
forest communities of Bialowiefla national<br />
park. Functional groups analysis and<br />
general synthesis. Phytocoenosis Vol. 8,<br />
Warszawa-Bialowieza.<br />
Fritz, O. & Larsson, K. 1996: Betydelsen av<br />
skoglig kontinuitet fdr rodlistade lavar. En<br />
studie av halltndsk bokskog. Svensk Bot.<br />
Tidskr. 90:241-262.<br />
Hallingb?ick, T. 1995: Ekologisk katalog over<br />
lavar. ArtDatabanken, Uppsala.<br />
Hultengren, S., Pleijel, H. & Holmer, M.<br />
1997: Ekjiittar - historia, naturvtirden och<br />
vdrd. Naturcentrum AB.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (19e9)<br />
Johansson, P. 1997: Lavfloran pi bark och<br />
ved i naturreservatet Uppstaig en<br />
gammal banskog pe Gotland. Svensk Bot.<br />
Tidskr. 9 I : 65-7 5.<br />
Knutssotr, T., Johansson, T. & Lundkvist, H.<br />
1997: Bark- och vedlevande lavar i Trollskogen.<br />
Krutbrrinnaren 6: 98-114.<br />
Kungliga domiinstyrelsen. 1949: Utmarksdelningen<br />
av Bdda utmark, publikation nr<br />
12. I8l3-1815. Utdrag av protokoll.<br />
Enligt kopior som finns pi Lantmiiteriet i<br />
Kalmar.<br />
Moberg, R., Thor, G. & Hermansson, J. 1995:<br />
Lavar med svenska natnn - andra upplagan.<br />
Svensk Bot. Tidskr. 89: 129-149.<br />
Purvis, O. W., Coppins, B. J., Hawksworth,<br />
D. L., James, P. W. & Moore, D. M. (red.)<br />
1992: The Lichen Flora of Great Britain<br />
and lreland. Natural History Museum<br />
Publications.<br />
Rydberg, H. 1997: Knappnilslavar pi gamla<br />
ekar i Sddermanland - status och naturvirdsitgbrder.<br />
Svensk Bot. Tidskr. 9l: 39-<br />
57.<br />
Santesson, R. 1993: The lichens and lichenicolous<br />
fungi of Sweden and Norway.<br />
SBT-f6rlaget. Lund.<br />
Angstrom, A. 1974: Sveriges klimat. Kartografi<br />
ska institutet, Stockholm.
Placynthiella dasaea new to Poland<br />
MARTIN KUKWA ANd ANNAZALEWSKA<br />
Kukwa, M. & Zalewska, A. 1999: Placynthiella dasaea new to Poland.<br />
Graphis Scripta 10:49-50. Stockholm. ISSN 0901-7593.<br />
Placynthiella dasaea (Stirton) Tonsberg is reported as a new species for<br />
Poland from two localities in northern part of the country.<br />
Martin Kulcwa, Department of Plant Ecologt and Nature Protection, Gdansk<br />
University, Al. Legiontw 9, 80-441 Gdafish Poland.<br />
Anna Zalewska, Department of Botany and Nature Protection, Olsztyn<br />
University of Agriculture and Technology, Plac tr 6dzki I , 10-727 Olsztyn,<br />
Poland.<br />
During field work in Borecka Forest and<br />
Ilawskie Lakes District in northern Poland we<br />
found Placynthiella dasaea as new for<br />
Poland. It grew on old wood (two specimens)<br />
and on bark of Alnus glutinosa (one specimen)<br />
in shaded places in a pine forest and in a<br />
humid deciduous forest. Associated species<br />
include d Micarea botryoides and mosses (on<br />
wood in pine forest). One lignicolous collection<br />
was fertile.<br />
Placynthiella dasaea may be confused<br />
with P. icmdlea. Both species are C* red due<br />
to the presence of gyrophoric acid. They can<br />
be distinguished by the structure of their thalli<br />
as well as by their chemistry. Placynthiella<br />
dasaea has globose soredia forming consoredia<br />
whereas P. icmalea is isidiate, and P.<br />
icmalea produces S-O-methylhiasic acid, a<br />
substance not found in P. dasaea (Tonsberg<br />
re92).<br />
In Europe Placynthiella dasaea has been<br />
reported from Great Britain (Purvis 1992,<br />
Tonsberg 1992), Norway (Tonsberg 1992),<br />
Sweden (Santesson 1993) and Ukraine<br />
(Kondratyuk et al. 1998). Outside Europe it is<br />
known from western North America (Tonsberg<br />
1998).<br />
Specimens examined: Poland. Ilawa Lakes<br />
District: Elbl4g district, 1.5 km E of Ryjewo<br />
village, forest section 22L, ATPOL grid: Bd<br />
42, 1996, M. Kukwa (UGDA-L, duplicate in<br />
herbarium Kukwa); Borecka Forest, Suwalki<br />
district, 3 km N of Lesny Zakqtek village,<br />
ATPOL grid: Bf 03, 1996, A. Zalewska<br />
(OLS-L).<br />
Acknowledgements<br />
We would like to express our thanks to dr<br />
Brian Coppins, Edinburgh, for the identification<br />
of Placynthiella dasaea and to professor<br />
Wieslaw Faltynowicz, Gdansk, for his kind<br />
help in elaboration of the article. We are also<br />
grateful to mgr Malgorzata G6ra for checking<br />
the English.<br />
References<br />
Kondratyuk, S. Y., Khodosovtsev, A. Y.,<br />
Zelenko, S. D. 1998: The Second Checklist<br />
of Lichen Forming, Lichenicolous and<br />
Allied Fungi of Ulvaine. Phytosociocentre,<br />
Kiev.<br />
Purvis, O. W. 1992: Placynthiella Elenkin<br />
(1909). .In: Purvis, O. W., Coppins, B. J.,<br />
Hawksworth, D. L., James, P. W., &<br />
Moore, D. M. (eds), The Lichen Flora of
64 Ulrik Sochting<br />
Acknowledgements<br />
Vagn Alstrup drew my attention to the<br />
species; Brian Coppins, Tor Tonsberg and<br />
Itefm Ekmm kindly corntnsntcd ott ths rnffgrial.<br />
Astrid Gjonnes Msller prepared the<br />
drawings. Peter Wagner revised the Latin<br />
diagnosis. Their contributions are much<br />
acknowledged.<br />
Literature<br />
Arup, U. & Ekman, S. l99l: Caloplaca ulcerosa<br />
new to Sweden. Graphis Scripta 3:<br />
46-48.<br />
Arvidsson, L. & Martinsson, J.-E. 1993:<br />
Notes on the variation of Caloplaca<br />
obscurella. Graphis Scripta 5: 65-68.<br />
Christiansen, M. S. 1955: A study on the<br />
morphology of a new species of Verrucaria.<br />
Bot. Tidsslcr. 52: 133-142.<br />
GRAPHTS SCRTPTA l0 (1999)<br />
Coppins, B. & James, P. W. 1979: New or<br />
interesting British lichens IV. Lichenologist<br />
I I: 139-179.<br />
Galloe, 0. 1929: Natural history tf the<br />
Danish lichens 2. H. Aschehoug & Co.,<br />
Copenhagen.<br />
Gallse, O. 1930: Natural history of the<br />
Danish lichens 3. H. Aschehoug & Co.,<br />
Copenhagen.<br />
Sochting, U. 1994: Caloplaca ahtii Sochting<br />
spec. nova and other Caloplaca species<br />
with greenish-bluish soredia from the<br />
northern hemisphere. Acta Bot. Fennica<br />
I 50: 173-178.<br />
Sochting, U. 1997: Two major chemosyndromes<br />
in Teloschistaceae. Bibl. Lichenol.<br />
68: 135-144.<br />
Tsnsberg, T. 1992: The sorediate and isidiate,<br />
corticolous, crustose lichens in Norway.<br />
Sommerfeltta I4: I -33 1.
Instructions for authors<br />
Unpublished papers on all aspects of lichenology<br />
will be considered for publication in<br />
Graphis Scripta,but priority is given to those<br />
dealing with Nordic systematics and floristics.<br />
Manuscripts should be submitted as one<br />
original and one copy to the editor (Ingvar<br />
Ktirnefelt). Papers are published in English or<br />
in a Scandinavian language with a short<br />
English surnmary. All papers will be evaluated<br />
by referees.<br />
The manuscript should be type-written<br />
double-spaced with wide margins. As a guide<br />
to the layout recent issues should be consulted.<br />
When accepted for publication, the final<br />
version of the manuscript should, if possible,<br />
be accompanied with the text on diskette,<br />
preferably written in MS Word or WordPer'<br />
fect (PC or Macintosh), or as an ASCII-fiIe.<br />
Use a minimum of formatting codes; underline<br />
or italics, bold-face, and tabulator stops<br />
are usually sufficient. Avoid right-hand and<br />
center justifications, do not use multiple<br />
columns, use only one font and one type-size.<br />
The abstract should be in about 3-10 printed<br />
lines. It sulntnarrzes the results and conclusions<br />
of the paper, and is not merely a<br />
description of the work.<br />
Figure originals should preferably be<br />
between 6 and 10 cm wide (column) or<br />
between 12 and 2l cm wide (page). Indicate<br />
whether the figure is intended for column or<br />
page. For line-drawings, please make sure<br />
that the line thickness is sufficient for the<br />
indicated reduction rate. Magnifications are<br />
indicated by a bar (scale) in the figure and a<br />
statement of the bar length in the figure or in<br />
the legend.<br />
Black/white line-drawings and a moderate<br />
number of half-tone photographs are free of<br />
charge; colour photographs can be included if<br />
the additional printing costs are paid for by<br />
the author.<br />
The nomenclature follows Santesson (1993)<br />
for papers on Nordic species, unless otherwise<br />
stated. Author names are norrnally given<br />
at the first mention of a species; abbreviations<br />
of author names follow Kirk & Ansell (1992).<br />
Titles of periodicals are abbreviated according<br />
to Botanico Periodicum Huntianuffi, and<br />
titles of books (in taxonomic treatments in the<br />
text) according to Stafleu & Cowan, Taxonomic<br />
literature, Znd edition. Spellings of<br />
geographical names follow The Times Atlas<br />
of the World.<br />
For the layout of references, follow these<br />
examples:<br />
Hansen, E. S., Poelt, J. & Sschting, U. 1987:<br />
Die Flechtengattung Caloplaca in Gronland.<br />
Meddel. GronlAnd, Biosci. 25: l'52.<br />
Kirk, P. M. & Ansell, A. E. 1992: Authors of<br />
fungal names: A list of authors of scientrfic<br />
names of fungi, with recommended<br />
standard forms of their nemes, including<br />
abbreviations. C.A.B. International,<br />
Wallingford.<br />
Krog, H. l99l: Lichenological observations<br />
in low montane rainforests of eastern<br />
Tanzanra. In: Galloway, D. J. (ed.),<br />
Tropical Lichens: Their systematics, conservation<br />
and ecology. The Systematics<br />
Association Special Volume 43: 85-94.<br />
Santesson, R. 1993: The lichens and licheni'<br />
colous funsi of Sweden and NorwaY.<br />
SBT-fdrlaget, Lund.<br />
Off-prints. Three copies of the journal are<br />
supplied free of charge to the first author.<br />
Additional copies may be ordered at extra<br />
cost. Papers may be copied free of charge.
<strong>GT</strong>{<strong>APHIS</strong> <strong>ScnIPTA</strong><br />
Volyrn 10, haf E L2,1999<br />
Innehill<br />
I Roland Moberg has turned 60<br />
4 Notes on the chemistry of some lichens from Norway<br />
J. A. EIix and T. Tonsberg<br />
7 Epilithic lichens on iron- and copper-containing crusts at Qeqertarsuaq,<br />
Central West Greenland<br />
E. ,S. Hansen<br />
13 Floristic news from Sweden, Norway and Finland<br />
A. Nordin and J. Hermansson<br />
2l rhe NlF-excursion to the Faeroe Islands lgg5<br />
V. Alstrup ond.S. N. Christensen<br />
29 Bark- och vedlevande lavar i Trollskogen, Bdda, Oland [Epiphytic and<br />
lignicolous lichens in Trollskogen, B6da, Oland, sE. sweden]<br />
T. Knutsson, T. Johansson och H. Lundkvist<br />
49 Placynthiella dasaea new to poland<br />
M. Kulcwa and A. Zalewska<br />
5l Cyphelium tigillare (Caliciaceae, Ascomycota lichenisati) in the polish<br />
lowland<br />
LT. Faltynowicz and M. Kuh,va<br />
53 Buellia arborea, an overlooked sorediate lichen on wood in Sweden<br />
T. Foucard and A. Nordin<br />
59 Caloplaca alstrupii, a new lichen species from Denmark<br />
U. Sschting<br />
Gneprus ScrurT e is accredited with the International Association for plant Taxonomv for the<br />
purpose ofregishation ofnew names offungi.